- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

Vid n —10 får beräkningen nedanstående utseende:
L = 10,0 m.

L c A

l=~— 100 cm m = —
1 U i

2,5-493,3

100

q 7

a = — = 0,3
m

Beräkning av C-värden:

0t

C2 = 1 + 0,3
C3 = 1,3 • 1,3 + 0,3

ß =

37

T

4

mr

12

377

= 0
s= 1
= 1,3
= 1,99

C±1 — 1,3 • 82,3642 + 0,3 • 114,7201 = 141,4895

Beräkning av Z)-värden:

Do
D,
D.

2 D

= 0 o

= 0 o

= pa ■ 0,095 pa ■ 0,095

D3 = pa (0,275 + 1,3 • 0,095)= pa • 0,3985 pa ■ 0,4935

D,

= pa • 60,4935

/u-värden enligt fig. 16.
Härav

Ti=ß

D

n+ 1

C,

n+1

60,4925
141,4895

ßpa = 0,42755 ßpa

där

nl — 1

Pk

~ P

Har pålen annan krökning än en sinuslinje, ändras

täliaren i bråket - - inom gränserna 0,8 och 1,2
— 1

(jfr Ljbg. hållf.-lära, s 263).

Man kan t e undersöka, huru stora spänningar, som
erhållas vid en belastning P — 75,0 ton, således
119

n, =

75

= 1,59

faktorn blir

s c
1

2,3
4,29

2,7

1,59 — 1

Enligt uppmätningar, utförda av Skånska
cement-gjuteriet överskred icke utböjningarna 5,0 cm, dvs
man får a — 5 • 2,7 = 13,5 cm. På en ytterpåle
kommer lasten 75/5 = 15,0 t. Dessutom tillkommer från
kraften i brickorna

12

ST — 3,1989 • - – - ■ 15 000 • 13,5 = 16 300 kg.

O i • iu^D

Härav erhålles tryckspänningen i en ytterpåle
15 000 -f 16 300

a, =

491

= 63,7 kg/cm2

T2 —ßpa (0,42755 • 1,3 — 0,095) = 0,4608 ßpa
T3 ■= 0,4523 ßpa] Ti = 0,4lQößpa; T. = 0,3726 ßpa\
T6 — 0,3174 ßpa; T, = 0,2575 ßpa ; Ts = 0,1949 ßpa-,
Ta := 0,1317 ßpa-, T10 = 0,0656 ßpa;

Nedböjningen erhålles sedan på sätt förut visats
som skillnaden mellan momenten kring punkten 0 av
det paraboliska momentdiagrammets yta och det
trappstegsformade diagrammets yta gånger 1 jEl. Den
koefficient, som bestämmer det ideella
tröghetsmomentet blir x = 0,681, dvs

ji2 ■ 254

Ii == 0,681 • 37 -g^j— = 483 000 cm4

Vid n — 20 ger en likartad räkning x = 0,803.

Knäckningslasten vid n = 10 blir

ti2 100 000 - 483 000
/’,. = ––-.,––-= 119 000 kg.

1 4 (1 000)2 6

Under bågvalvets gjutning är max.-belastningen å
en påle P = 45 ton, varför säkerheten är ca 2,6-faldig
mot ren knackning.

Emellertid bör även undersökas, huru pålen
förhåller sig, om den har en viss ursprunglig krökning.
Denna kan antagas hava formen av en sinuslinje med
utböjning a0 på mitten. Böjningsmomentet Pa0 ökas
vid belastning på grund av ökad utböjning. Denna
ökning kan uttryckas genom multiplikation av
momentet med en faktor

Från kraft och kraftpar vid brickorna erhölls vid
en sektion av fem lika cirklar momentet 0,8 Tr. Vid
olika diametrar varierar faktorn 0,8 ända ned till 0,3.
Som medelvärde antages 0,6. Totala momentet blir
således

M = 15 000 • 13,5 — 16 300 • 0,6 ^ = 80 200 kgcm

Li

TF = 1 534 cm3
ab z= 52,3 kg/cm2
Totala spänningen a, -f- ab = 116 kg/cm2.

Lasten kan således ökas utöver 75,0 ton utan brott.
Kraften i en av brickorna är vid denna last

12 9

T2 = 0,461 ßpa = 0,461 ^^202 500

37 • 20

2 400 kg.

Denna kraft är väl stor för det gjorda antagandet
c = 2,5 1/cm.

För säkerhets skull har därför pålarna utförts med
ett bultavstånd = 0,5 m. En liknande räkning visar,
att en sådan påle tål en belastning av över 90,0 ton,
om ursprungliga utböjningen är ca 5,0 cm, dvs
säkerheten är mer än tvåfaldig.

Till ökad säkerhet bidrager, att pålen ej är fullt
fri på längden 20,0 m utan kan betraktas som delvis
inspänd i övre ändan.

Utredningar

Vattenbristen har ånyo vållat oss sådana
olägenheter, att man bör undersöka, om lagen med särskilda
bestämmelser angående tillfällig vattenreglering 1939
20/10 (nr 732) ej borde uppmärksammas ånyo (TT
vv 1939 h 10 s 140). Det har framhållits vikten av
att ansökningar om dylik reglering måtte ingivas till
vattendomstolarna före sommaren 1940 (TT vv 1940
h 4 s 56) och det kan därför vara på tiden att
överblicka vad som förekommit.

Som synes av fig 1 kommo ansökningarna i gång
först vid årsskiftet 1939/40, vilket var för sent för
att kunna spara något av höstfloden. Vid
vårflodstiden 1940 hade ungefär halva antalet ärenden in-

24 jan. 1942

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free