- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
14

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Föreningar

Fig. 1.

kommit för att sedan följas av nya mål under
sommaren, huvudsakligen hos österbygdens
vattendomstol. Sedan blir det praktiskt taget stopp till hösten
1941, dä särskilt Norrbygden och Västerbygden fått
litet att göra. Resultatet visar, att endast 191 mål
handlagts, därav 101 st (53 %) inom österbygden
(huvudsakligen flottledsdammar) och att inom
Söderbygden, där kraftbristen varit svårast, intresset varit
minst.

Jag vill särskilt fästa uppmärksamheten på
flott-ledsdammarna (2 928 st), av vilka 1618 st (55 %)
äro sjöregleringsdammar, som endast användas för
flottningsändamål en kort tid på året. De fördela sig
på de olika vattendomstolsområdena sålunda:

vattendomstol sjöreglering st tappning st summa st
Norrbygden ...... ____ 1 068 771 1 839
österbygden ...... ____ 354 387 741
Söderbygden ...... ____ 26 9 35
Västerbygden ..... ____ 170 143 313
s:a 1 618 1 310 2 928

Tilläggas bör att av landets 97 000 sjöar 4 000 äro
större än 1 km2 och 2 100 av dem försedda med
dammar. De sistnämndas nyttjande fördelar sig sålunda:

st

flottning ................................ 950

,, och vattenkraft .................. 350

vattenkraft .............................. 800

sjöar ^ 1 km2 ........................ — 2 100

Inom den sistnämnda kategorin borde även finnas
möjligheter att något öka regleringsförmågan.
Måtte kurvorna stiga brantare under 1942.

R 8

Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst hade tisdagen den 16 december
1941 sammanträde med damer på föreningens lokal
under ordförandeskap av kapten Törd Lindblad.
Sammanträdet var besökt av ett 70-tal ledamöter och ett
40-tal damer.

Ordf. hälsade de närvarande välkomna och vände sig
då speciellt till damerna. Han framhöll, att det glada
humöret ännu icke var lagt under beslag och
hoppades att det i kväll måtte sprudla friare än någonsin.

I avdelningen inträdde genom egen anmälan
civilingenjör K. B. Bllner.

Efter förslag av två avdelningsmedlemmar invaldes i
avdelningen civilingenjör Siegfrid Berne.

Ordföranden, kapten Törd Lindblad, höll därefter ett
kåserande föredrag med titeln Glimtar från väg- och
vattenbyggarnas arbetsfält och visade därvid en mängd
ljusbilder.

Tal. förklarade, att den avgående ordföranden sista
gången han tjänstgjorde finge ta sig vissa friheter och
därför hade han nu själv tagit till orda.

Tal. berättade att sedan järnvägsbyggandet tagit
slut rallaren med romantikens gloria över sig flyttat
över till kraftverksbyggena och andra större byggen
och blivit anläggsarbetare. Som exempel på rallarens
nuvarande liv visade talaren först bilder från
ställningsbygget för Sandöbron och muddringen av
Falsterbokanalen. Den ökade mekaniseringen inom yrket kom
till uttryck i bilder av en bulldozer och en släpskopa,
"walking dragline", i arbete. Andra bilder visade
sprängning av tunnel och avloppskanal vid
Hissmo-fors, fångdammar och damm vid Lanforsen samt
taklagsöl i Sunnerstaholms tunnel.

Vice ordf., civilingenjör Bo Ekelund, tackade
föredragshållaren för det intressanta föredraget och de
ståtliga bilderna, som tjusat alla. Han framhöll, att i
dag var det tyvärr sista gången ordf. höll i klubban
och ville då tacka honom för det arbete han under de
gångna tre åren nedlagt och vilket präglats av
skicklighet och oväld. En stark länk hade smitts i den
lysande kedjan av förnämliga väg- och vattenbyggare,
vilka hållit i avdelningens klubba.

Ordf. tackade och överlämnade klubban till sin
efterträdare.

Vid efterföljande supé höllos tal av ordf. och v. ordf.,
varjämte ordf. höll talet till kvinnan.

Vid 10-tiden var dansen i full gång. I pauser under
dansen förekom sång till luta och sång av V-fyras
sångkör.

Erling Reinius

Ett 40-årsminne. Höstterminen 1901 vid Tekniska
högskolan i Stockholm (Drottninggatan) var
händelserik av många orsaker.

Det år 1851 9/5 införda pliktsystemet, dvs 1 kr
böter för uteblivande från föreläsning, medförde både
frivilligt och nödtvunget fusk. Man fick nämligen i
regel avslag, om man begärde befrielse t e för
tenta-mensläsning eller för att följa en död kamrat på den
sista färden osv. En särdeles ovärdig följd av
systemet var sjukbetygens tillkomst, där man stundom
tvingades till mindre noggrannhet. Då hittade man på
att skicka ut den fine förste vaktmästaren Claes
Johansson (f. 1857) att förhöra
inackorderingsfruarna. Det blev ett ganska omilt mottagande flerstädes
och spioneriet upphörde.

Det påtvingade mångläseriet var en annan stötesten.
Man strävade efter friare studier och mera
specialisering samt bättre anpassning efter den tekniska utveck-

14

24 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free