Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Meddi
eianaen
Järnvägarnas tillkomst. I de nordiska
facktidskrifterna har på sistone en tabell införts, som vittnar
om teknisk efterblivenhet i Sverige under 1800-talets
förra hälft. Tiderna för järnvägstrafikens
igångsättande skulle nämligen ha varit dessa:
1 England 1825 27/9
2 För. staterna 1830 24/5
3 Frankrike 1830 1/10
4 Belgien 1835 5/5
5 Tyskland 1835 7/12
6 Österrike 1837 23/9
7 Ryssland 1838 4/4
8 Holland 1839 20/9
9 Italien 1839 3/10
10 Schweiz 184415/6
11 Danmark 1847 27/6
12 Spanien 1848 30/10
13 Norge 1854 1/2
14 Sverige 1856 1/12
15 Finland 1862 17/3
16 Grekland 1868 12/3
17 Rumänien 1869 31/10
18 Japan 1872 12/7
För att förstå vår beklagliga senfärdighet kan man
ej åberopa endast den allmänna okunnighet i tekniska
ting som utmärkte regering och riksdag vid denna
tidpunkt utan även samtidens främste väg- och
vattenbyggare, Axel Erik von Sydow (1791—1857),
vilken hade stort inflytande på åsiktsbildningen. I sin
berömda bok (Publika arbetens nytta och
nödvändighet, Hjerta, Sthlm 1840), däri han skisserar
grunderna för vårt statliga väg- och vattenbyggnadsväsende,
sådant det sedan utformats, förordar han vägar,
kanaler, hamnar, strömrensningar, sjötappningar och
sankmarksdikningar, men tager bestämt avstånd från
järnvägarna i följande ordalag.
"För järnvägars anläggande äro ganska få, troligen
ingen, lokal i Sverige passande. Om nyttan av en
järnväg skall svara mot kostnaden, fordras en
varutransport och ett tillopp av resande, större än på
någon trakt inom Sverige. Man anser i Europa 600 000
skepp (= 170 kg = 102 000 ton) såsom ett minimum.
Den stora utveckling järnvägssystemet fått i Amerika,
bevisar icke möjligheten av dess införande i vårt
land."
Han påtalar även "den dyra uppsikt som behöves
för att freda för åverkan". Vi måtte ha varit ena
riktiga rövare för 100 år sedan.
Vi veta alla, huru ödesdiger denna uppfattning blev
för vårt lands ekonomiska utveckling, bl a
bidragande till en alltför stor utvandring. R 8
Rättelse. I TTvv 1941 h 10 s 155 har beträffande
den vid Chalmers tekniska högskola lediga professuren
i elasticitets- och hållfasthetslära uppgivits, att
professor Fredrik Vogt i sitt sakkunnigutlåtande placerat
Ekström i första och Gran Olsson i andra rummet.
Professor Gran Olsson har i skrivelse till högskolan
gjort anmärkning häremot samt anhållit om att
rättelse måtte införas. Då professor Vogts utlåtande utan
tvekan innebär, att Ekström och Gran Olsson angivas
som likvärdiga till första och andra platserna, vore
jag tacksam om i kommande häfte rättelse kunde
meddelas i berörda avseende.
Karl Erik NorcLwall
Beklagar att min källa varit felaktig.
R 8
Tidskriftei
Kriget och tidskrifterna.
Amerikas förenta stater
Newark blackout (Transit journal 6)
Buses ön cail (Do 6)
Canadiens discuss wartime problems (Do 6)
Equipping transit to speed defense (Do 7)
Transit goes to camp (Do 7)
Transit lines support production lines (Do 7)
Transit for the nerve centers of defense (Do 7)
ACF builds buses for defense (Do 8)
Tyska riket
Die bauwirtschaft auch im osten vor grossen
auf-gaben (Bauindustrie 31)
Reichsminister Todt zum 50. geburtstage (Do 36)
OT — die bauwaffe des führers (Do 36)
Vom skicksalskampf unseres volkes, frontarbeiten
(Deutsche baumeister 7)
Richtlinien für behelfsbauten in der rüstung
(Do 7)
Die regelung des bauschaffens im dritte
kriegswirt-schaftsjahr (Do 7)
Verdunklungs-regeln (Bauwelt 39, 42)
Anpassung des industriebaues an die
kriegsnot-wendigkeiten (Do 41)
Luftkrieg und luftschutz im juni 1941 (Gasschutz
u. luftschutz 7)
Vom luftschutz in der sowjetunion (Do 7)
R S
Författningssamling
1941
899 5/12 kung om fortsatt tillämpning av kung
1940 29/11 (nr 965) med vissa
bestämmelser om explosiva varor (t o m 1943
31/12)
901 5/12 förordn om tillfälligt upphävande i vissa
delar av 37 § vägtrafikstadgan 1936 23/10
(nr 562) (hjulringar)
919 5/12 kung om statsbidrag till bestridande av
kostnader för vissa säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar (fr o m 1940,
högst 90 %)
925 12/12 lag om reglering av förbrukningen av el-
kraft och gas (tom 1943 30/6)
926 12/12 kung med förordnande jämlikt 1 § lagen
1941 12/12 (nr 925) om reglering av
förbrukningen av elkraft och gas
930 12/12 kung med vissa föreskrifter om transport
å järnväg (folkförsörjning)
931 3/12 riksvärderingsnämndens kungörelse om
upprättad taxa (järn, cement, trä mm)
940 19/12 lag om ändring i vissa delar av lagen 1916
17/6 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete (sjukpenningens belopp)
945 19/12 förordn om uppskov med allmän
fastighetstaxering 1943 (i> 10 % ändring
medför ny taxering)
958 19/12 lag om ändrad lydelse av 1 § och 2 §
1 mom lagen 1902 27/6 (nr 71 s 1),
innefattande vissa bestämmelser om
elanläggningar (starkströmsledningars
framdragande)
962 19/12 kung med bestämmelser om
stationerings-ort för vissa befattningshavare i
statstjänst (civila)
967 30/12 värnpliktslag (fr o m 1942 1/1)
984 19/12 kung med föreskrifter om förvärv av be-
hörighet för vissa vattenundersökningar
enligt förordningen om kontroll av
vattenledningsvatten (SFS 1941 19/7 nr 654)
985 19/12 taxa för vissa vattenundersökningar enligt
förordningen om kontroll av
vattenledningsvatten
R 8
16
24 jan. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
