- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
21

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

olika arbetarna. Helst bör man försöka utnyttja de
redan befintliga maskinerna, men ibland måste
anskaffning av nya, mer ändamålsenliga arbetsredskap
föreslås.

Huvuduppgiften blir att fastställa den del av
arbetsförloppet, som för närvarande utgör den
"trängsta sektionen", dvs den plats eller det arbete, som
genom sin nuvarande begränsade arbetsprestation
bestämmer kapaciteten för hela arbetet.

Vid fortskridande rationalisering försöker man
avbalansera de olika arbetena mot varandra, och det
kan därvid inträffa, att en annan plats eller ett annat
arbete framträder som trängsta sektion. Slutligen
undersökes, i vilken omfattning en rytmisering av
hela arbetsförloppet är genomförbar.

Vid de flesta större tunneldrivningar kan man
förutsätta, att de tekniska hjälpmedlen för utlastningen
(t e grävmaskiner) utgöra den "trängsta sektionen",
under förutsättning att arbetet skall utföras under
skiftgång inom ett dygn. Undersökningar och
rationaliseringsåtgärder böra därför påbörjas vid
utlastningen.

I det följande inskränka vi oss till att först
redogöra för frågor betr arbetsorganisation,
arbetsstudier, rationaliseringsåtgärder och ackordssättning
för enstaka arbeten samt för hela arbetsförloppet
vid tillfartstunneln. Målet för dessa undersökningar
var, jämsides med vissa rationaliseringsåtgärder för
själva tunneldrivningen, huvudsakligen att lära sig
behärska de principiella problemen för att senare
kunna använda de praktiska resultaten vid
tunneldrivningen i huvudtunneln.

Arbetsstudieresultat användes först för att
fastställa spilltiderna och rationalisera utlastningen med
grävmaskinen. Härvid konstaterades bl a vikten av
bilens rätta placering i förhållande till grävmaskinen.
Som exempel kan anföras att utlastningskapaciteten
ökades med 24 % ensamt därigenom att bilen
ställdes bredvid i stället för bakom grävmaskinen, så att
grävmaskinens svängrörelse minskade med 90°. De
olika arbetssätten framgå av fig. 6 och det praktiska
resultatet av fig. 7.

Efter rationalisering av arbetet studerades
grävmaskinens specifika lastningskapacitet för sprängsten
i tunneln. En grafisk framställning härav vid utlast-

m-uy

Fig. 8. Utlastningskapacitet för grävmaskin CF11 30 mä
tunnelarea.

Fig. 9. Tidvägdiagram för biltransport vid utlastningen
(gränsvärde för olika antal bilar). Gränsvärden i m
utvisande erforderligt antal bilar för transport av sprängsten från
ortgaveln till tippen. Lastning 6,2 min, körning med lass
8 km/tim, körning tom 13 km/tim, tippning 0,9 min, tillägg
10 % för störningar.

ning av en hel tunnelsalva visas i fig. 8. Denna
framställning, som åskådliggör, hur
lastningskapaciteten vid arbetets slut minskar på grund av att
grävmaskinen då måste skrapa ihop sprängstenen före
upplastningen, kan även vara till ledning vid en ev
omdisposition av lastbilarna.

I föreliggande fall utfördes lastningen under
särskilt ogynnsamma förhållanden, då tunneln, som
förut nämnts, lutade 1 :8 nedåt, vilket medförde, att
mycket vatten samlades vid ortgaveln och måste
pumpas bort. Grävmaskinens lastningskapacitet var
i genomsnitt under större delen av arbetstiden endast
10,8 m3/tim (fast teor berg), men visade sig senare
under normala förhållanden vara 12,8 m3/tim,
motsvarande ca 18,5 % högre arbetskapacitet. Ackordet
har beräknats per m3 fast teor berg ur
ovannämnda kapacitetsdiagram. Utlastningskapaciteten
10,8 m3/tim motsvarande en skiftkapacitet av ca
75 m3 per 8 tim och med 1 timmes övertid ca 85 m3.
Detta överensstämde med den uppnådda indriften av
i genomsnitt 2,83 m/salva.

Arbetsstudier utfördes vidare över uttransport av
sprängsten med 5-tons Scania Vabis diesellastbilar,
delvis såsom detaljstudier, delvis genom registrering
av alla biltransporter med hjälp av ett grafiskt
registreringsinstrument, s k "Recorder". Sedan vissa
förbättringar genomförts, kunde transporterna
rytmi-seras och en grafisk tidsplan enl fig 9 utvecklas.
Detta tidvägdiagram gör det möjligt för
arbetsledningen att i förväg disponera och kontrollera
biltransporterna vid varierande vägsträcka eller
fortskridande framdrift. De erhållna gränsvärdena visa
erforderligt antal bilar vid viss körsträcka för
transport av sprängsten från ortgaveln till tippen vid t e
en indrift intill 260 m eller intill 570 m. På
mellan-sträckorna måste man räkna med att vissa
väntetider för bilarna uppstå. Vid dessa biltransporter i
tillfartstunneln fordrade de särskilda förhållandena,
att nedfarten från tunnelns ingång till ortgaveln
utfördes medelst häckning. Denna backkörning har
genomförts utan något missöde under ca 10 månaders
byggnadstid med ungefär 10 000 körningar.

Sedan alla till utlastningen hörande problem
klarlagts samt utlastningskapaciteten och därmed indrif-

28 febr. 1942

21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free