- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ten per salva fastställts, kunde man övergå till att
närmare undersöka sprängningsarbetet.

Vid varje bergsprängningsarbete inverka på
arbetsprestationen ett flertal faktorer, av vilka de
viktigaste äro följande:

a) bergets borrbarhet (hårdhet, spaltningsgrad),

b) bergets skjutbarhet (antal borrhål och
ammuni-tionsförbrukning per m3 samt indrift),

c) borrmaskiner (typ, infästning, skötsel),

d) lufttryck,

e) borr (material, smidning och härdning,
skärdiameter),

f) borrhålsdjup,

g) hålens läge i ortgaveln (svårighetsgrad),

h) arbetare,

i) arbetsintensitet.

Genom praktiska försök och genom särskilda
utredningar har varje faktors inverkan på
borrprestationen bestämts, delvis genom funktionella
framställningar.

a) Den hårdhetsskala (1—10), som finnes för olika
bergarter och mineral, kan ej praktiskt användas för
bergborrning. Dessutom vore det otänkbart att
diskutera sådana frågor vid ackordsförliandlingar
med arbetareparten. Vi måste därför inskränka oss
till att genom praktiska borrförsök fastställa "bergets
borrbarhet", varmed vi beteckna den borreffekt,
uttryckt i cm/min eller min/borrmeter, som kan
uppnås under följande tekniska förutsättningar:
borrmaskinstyp Atlas RWT 805/806, lufttryck 7 atö,
borr-skärsdiameter 40 mm (legerat borrstål SKF 22).

Vanligtvis användes mest begreppet
"borrhastighet". Enligt vår uppfattning är detta tekniskt
oriktigt, därför att "borrhastigheten" egentligen
betecknar periferihastigheten vid olika borrdiameter och
olika varvtal, såsom vid andra industrier, men aldrig
sjunkningen av ett borr i visst material. Däremot
skulle det här föreslagna begreppet "borrbarhet" för
framtiden betecknas med siffror, som under samma
tekniska förutsättningar karakterisera olika
bergarters praktiska borrbarhet, oberoende av
vetenskapliga analyser av berget.

b) Beträffande bergets skjutbarhet ha hittills inga
mer allmänt praktiskt användbara undersökningar
gjorts. Bergets skjutbarhet är beroende av

1) bergarten,

2) slag, sprickor, spaltningsgrad osv samt dessas
riktning.

Tills fortsatta undersökningar gjorts, betecknas
med normal skjutbarhet sådant berg, där indriften i
en tunnel vid en normal salva (som givetvis varierar
vid olika tunnelareor) och med normal
dynamitförbrukning uppgår till 90 % av djupet på de i tunnelns
längdriktning gående borrhålen.

Sedan skjutbarheten bestämts, finnas andra
inverkande faktorer, som bestämma
söndersprängnings-resultatet: borrhålens antal och läge,
ammunitionsförbrukning (kg/m3), tändhattens läge i borrhålet,
intervallen mellan initieringarna av de olika borrhålen
osv.

c) Beträffande borrmaskiner har jämförelse gjorts
mellan typerna RWT 805 med 60 cm matningslängd
och RWT 806 med 70 cm matningslängd. Någon
märkbar skillnad i ren borrtid mellan de båda
typerna har ej kunnat konstateras, men borrställtiderna

äro mindre för typ 805 trots ev större antal
borrbyten.

Synnerligen viktig för borrprestationen är en
stadig infästning av borrmaskinen och en riktig
maskinskötsel.

d) Borreffekten är direkt proportionell mot
lufttrycket till en viss undre gräns, varefter den mycket
hastigt sjunker. Med hänsyn härtill är det viktigt att
ha en kompressorstation med tillräcklig kapacitet, så
att önskvärt lufttryck kan hållas så konstant som
möjligt under borrningen. Vidare bör luften hållas
fri från vatten genom effektiva vattenavskiljare,
placerade så nära förbrukningsstället som möjligt.

e) Lämplig stålsort bör för varje arbetsplats helst
utprovas i förväg genom praktiska försök. Sedan
stålsorten bestämts, bör endast denna stålsort
användas. Borrsmedernas färgsinne skall prövas, varefter
de böra uppläras att smida och härda borren på rätt
sätt. Man kan tillåta högst 3 % trasiga borrskär.
Särskilt kolässjor fordra noggrannare tillsyn vid
uppvärmningen än elektriska ugnar. Då
borreffekten är omvänt proportionell mot kvadraten på
borr-skärsdiametern, bör denna hållas så liten som
möjligt. Som förut nämnts, har vid förhandenvarande
berg sista skärdiametern bestämts till ca 35 mm med
2 mm ökning för varje borr och kan man vid
medelhårt berg räkna med 80—90 cm borrning pr borr vid
användning av borrmaskin RWT 805/806 och
borrstål SKF 22. Borrarna böra läras att använda
borren i rätt ordning med hänsyn till deras olika
skärdiameter. Borret får ej med våld drivas in i ett
påbörjat borrhål. Borraren skall ej behöva leta efter
rätt borr, utan borren skola ligga i fack efter
skärdiameter.

f) Borrhålens djup inverka på borrprestationen
huvudsakligen på så sätt, att tiden pr borrbyte ökas med
hålets djup. Dessutom blir laddningstiden pr kg
dynamit större vid djupare borrhål.

E>!/er> är en 5Zons l/o/vo

a - a

och 3 vaf/cn u/tacf

Fig. 10. Borrbil i tillfartstunneln vid mellansänket.

22

28 febr. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free