Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
14,66 kr/m3 fast berg, och för huvudtunneln med
60 m2 area är motsvarande siffra hittills 11,02 kr/m3
fast berg.
De arbetsstudier och rationaliseringsåtgärder, som
genomförts, resulterade i minskning av störningarna,
ökning av arbetsprestationerna och ett bättre
utnyttjande av de tekniska hjälpmedlen samt i en
rytmise-ring av hela arbets- och transportförloppet. Vid
bergsprängningar i allmänhet och speciellt vid
tunnelsprängningar har det visat sig vara av största vikt
att äga kännedom om bergets hårdhet eller rättare
dess praktiska borrbarhet. Ett förutbestämmande av
bergets borrbarhet erbjuder emellertid för närvarande
stora svårigheter, särskilt för tunnelsprängningar,
där icke ens dyrbara diamantborrningar i förening
med kemisk-teknisk analys av berget torde giva
tillfredsställande praktiska resultat. Vidare är bergets
skjutbarhet av avgörande betydelse. Alla dessa
problem äro ej fullt genomarbetade, men början har
gjorts genom förutnämnda systematiska
undersökningar av olika detaljfrågor. Dessutom ha riktlinjer
utvecklats för andra framtida arbeten. Med
kännedom om de principiella problemen betr olika faktorer
och deras inverkan på arbetet tro vi det vara möjligt
att överföra dessa resultat med vissa variationer till
andra tunnelsprängningsarbeten enligt den
amerikanska metoden eller den vanliga galleri- och
pall-metoden.
Till generaldirektör Waldemar Borgquist, som tagit
initiativet till dessa undersökningar, och till
överingenjör Gösta Westerberg, under vars överinseende
dessa genomförts, få vi framföra vårt tack för
tillståndet att publicera denna uppsats.
Utredningar
Kraftverksskyddet. 1941 30/10 tillkallade
socialministern byråchef A G Walin (ordf),
luftskydds-inspektör H H Abelin, direktör C F Kleman, major
K G H Kring och driftsdirektör J Å Rusck för att som
sakkunniga utreda införandet av
författningsbestämmelser om skyldighet att vid byggande av elektrisk
starkströmsanläggning ordna luftskydd eller trygga
företaget mot annan krigsskadegörelse. Med
berömvärd snabbhet avgavs förslag 1941 10/12. "
Efter en redogörelse för gällande bestämmelser i
luftskyddsförfattningarna erinras om att enligt
särskild kungörelse 9 av landets största enskilda och
vattenfallsstyrelsens kraftverk, alstrande >75 % av
rikets kraft, äro underställda sistnämnda styrelse för
vidtagande av skyddsåtgärder.
Begäran om utredning har utgått från
försvarsstaben, som framhållit att skyddsåtgärder böra
utföras i samband med en anläggnings tillkomst.
Lägsta gränserna föreslås till 1 000 kW och 40 kV.
Granskningen skulle tillkomma staben.
Med anledning härav uttalade kommerskollegium,
att syftet möjligen kunde uppnås med hjälp av
vattenlagen och koncessionslagen för
starkströmsledningar, men att det vore bättre med ett fullständigande av
bestämmelserna.
Vattenfallsstyrelsen kommer med en intressant
statistik av vilken bl a. framgår, att 1941 1/8 hade vi
ca 1 240 verk om < 2 000 kW, därav 1 150 med
< 1 000 kW, och att antalet större primärstationer
utgjorde 104. Följande minimigränser föreslås: 2 000
kW, 40 kV och 2 000 kVA (transformatorstationer).
Till stabens förfogande borde stå en ständig nämnd,
omfattande sakkunskapen i teknisk-ekonomisk
kraftförsörjning och luftskydd. Om företagaren ej komme
överens med nämnden, skulle vederbörande
vattenrättsdomare vara skiljoman. Skattelindring för
merkostnader ifrågasattes.
Svenska vattenkraft- och elverksföreningarna
fram-höllo svårigheten att hålla lämpliga krafttaxor, om ej
skattelättnad kunde påräknas. Vidare påpekades det
olika skyddsbehovet hos industrikraftverk och
kraft-försäljningskraftrerk. Beträffande lägsta
prövningsgränser föreslogos:
natureffekt ± 8-Q-H kW (Q = oreglerad MQ
m3/s, H — bruttofallhöjden)
kraftverk 2 3 000 kW
kraftlinjer 2 40 kV
transformator- o.
mottagningsstationer 3 000 kVA
Prövningen borde ligga hos vattendomstolen och
kommerskollegium på resp. områden och slutligen
framhölls vikten av förtroendefullt samarbete.
Med anledning av dessa yttranden uttalade sig
överbefälhavaren.
Vi återgå nu till de sakkunniga, vilka till att börja
med ge sig in på frågan om "olika slag av
skyddsåtgärder", vilken är rik på synpunkter.
Kraftstationer böra förläggas så långt från
allmänna vägar som möjligt och allmän vägs framdragande
över dammar förbjudas, vilket i hög grad vittnar om
de beklagliga rubbningar i ekonomiskt förnuft, som
krigsfara framkallar. Byggnaderna böra göras
brand-säkra och konstruktionerna skola motstå splitter och
mindre bomber. Små dörrar och fönster äro
önskvärda. Maskinsal föreslås i berg eljest måste
splitterskydd mellan varje aggregat ordnas. Flytminor skola
kunna hejdas och snabb luckstängning m m för att
undvika översvämning är nödvändig. Om ej
fullträffssäkerhet finnes, böra maskiner stoppas vid
bombanfall.
Dammar förses med betongkärna med stor
krönbredd och grovstensfyllning ovanpå. Luckor böra
vara rörliga både med elkraft och annat drivmedel.
Anläggningens upptäckande försvåras genom
maskering och skenbyggen.
Brandberedskapen starkes genom oljefattiga
apparater, lämplig placering och ytbehandling, god
eld-släckningsmateriel och personalövning.
Reparationsberedskapen höjes genom så långt
driven standardisering som möjligt och riklig förvaring
av materiel i spridda förråd.
Området bör i en vid krets inhägnas med stängsel
på land och länsor i vattnet.
Bevakning (med skyddskurar) införes, men då
stationspersonalen i regel är fåtalig, bör samarbete med
olika lokala skydds- och värnförband sökas.
Kraftledningar böra ej vara jämnlöpande och
trädgallringen i linjegatorna avtagande och ej gränsskarp.
Avgreningar och skengator äro önskvärda, särskilt vid
in- och utledningar. Reparationsberedskapen
tillgodoses genom spridd förläggning, framkomlighet och
standardisering.
Transformator- och kopplingsstationer placeras så
att de kunna matas från flera linjer och göras väl
maskerade. Splitterskydd mellan olika
transformatorer är nödvändigt och ev. utflyttning av någon pjäs
med tillfällig koppling önskvärd.
Vad slutligen angår kostnaderna ha de visat sig
så skiljaktliga att redan av detta skäl några siffror
ej böra framläggas.
Ve sakkunnigas förslag
Kraftverk — vatten och ånga — om en turbineffekt.
vid full utbyggnad om minst 2 000 kW avses.
28
28 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
