- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

En nyhet är, att vid regleringsdammar om mer än
100 000 000 m3 vattenmagasin mellan dämnings- och
sänkningsgränserna skall undersökning om ev.
skyddsåtgärder ske.

Kraftledningar om minst 40 kV mellan 2 ledare
böra ingå, varigenom alla ur samkörningssynpunkt
viktiga primärledningar medtagas.

Transformator- och kopplingsstationer med en
spänning om minst 40 kV och en genomgångseffekt om
lägst 2 000 kVA inrymmas i förslaget.

Skyddsåtgärderna avse både befintliga och nya verk
och det framhålles, att den tekniska utvecklingen
kräver smidighet och återhållsamhet i föreslagna
åtgärder.

Med hänsyn till den centrala driftsledningen bör
vattenfallsstyrelsen vara luftskyddsmyndighet.

I fråga om prövningsinstans komma de sakkunniga
efter en bindande motivering med förslag till en
central nämnd, bestående av en vattenrättsdomare (ordf)
samt ombud för försvarsstaben, vattenfallsstyrelsen,
luftskyddsinspektionen och kommunala—enskilda
företag (= skiljenämnden för kraftverkens luftskydd).
Förutsättningen är att underhandlingarna drivas
direkt med försvarsstaben och luftskyddsmyndigheten,
så att nämnden endast får nämnvärt arbete vid tvist.

Vattendomstolen får jämsides vissa uppgifter
särskilt beträffande dammbyggnader, marks tagande i
anspråk för luftvärnsartilleri m m.

Luftskyddsmyndighetens samtidiga uppdrag blir att
vara ett pådrivande tillsynsorgan.

De sakkunniga komma så in på den ömtåliga
kost-dagsfrågan och framhålla betydelsen av att
kraftförsörjningen fortgår under krig. Det anses därför
skäligt att staten hjälper till med denna del av
civilförsvaret i form av vapen och manskap, men att ägaren
måste vidkännas kostnader, som ej oskäligt betunga
honom. Det blir skiljenämndens sak att avgöra detta.

Därmed äro de sakkunniga framme vid
motiveringen till lagförslagen. De bestå av:

lag om särskilda skyddsåtgärder för vissa
kraftanläggningar (20 §§),

lag om ändring i 11 § luftskyddslagen 1937 11/6
(nr 504),

lag om ändrad lydelse av 24 § i lagen 1940 1/3
(nr 119) om skyldighet för ägare av anläggningar
och byggnader att anordna skyddsrum m m,

lag om ändring i lagen 1902 27/6 (nr 71) om vissa
bestämmelser om elanläggningar.

Däremot föreslås ingen ändring i vattenlagen. Detta
är olämpligt, ty man skall ej behöva söka detaljer
om vattenbyggnader i andra lagar. Sålunda torde
bestämmelserna i den föreslagna lagens 9, 12 och 13
§§ böra föranleda tillägg i vattenlagens 11 kap 35 §
och 2 kap 3, 14 och 15 §§. R 8

Föreningar

Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst hade måndagen den 12 januari
1942 ordinarie sammanträde på föreningens lokal under
ordförandeskap av civilingenjör Bo Ekelund.
Sammanträdet var besökt av ett 110-tal föreningsledamöter.

Ordf hälsade de närvarande välkomna till första
sammanträdet under arbetsåret 1942.

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos direktör Sebastian Tham och civilingenjör Erik
Forslind.

Ordföranden höll minnestal över de avlidna med
följande ord:

"Traditionen bjuder att vi vid årets första
sammanträde kasta en blick tillbaka pä det gångna året och på

förteckningen över de kamrater i avdelningen, som
under detta år för alltid nedlagt sina jordiska verktyg.
Omfångsrik är 1941 års dödslista och mer än vanligt
smärtsamma våra förluster." Ordf. läste därefter upp
namnen på de avlidna och nämnde därvid med några
ord de insatser var och en gjort för väg- och
vattenbyggnadskonsten och vårt land.

De bortgångna äro:

direktör Gustaf Granström
civilingenjör Stig Jacobson
kapten Ernst Augustinsson
landshövding Sven Lübeck
baningenjör Sten Grönwall
ingenjör Josef Sandgren
civilingenjör Gillis Hansson
civilingenjör Paul Wretlind
major Lennart Hellstedt
civilingenjör Erik Nordesjö
överstelöjtnant Algot Lundström
major Hugo Henriksson
överinspektör Louis Marcus
major Vilhelm Bille
civilingenjör Karl Kuno Malmström
civilingenjör Gottfried Berg
civilingenjör Verner Hallne.

Ordf avslutade minnestalet med orden: "Vi stanna
en stund i tyst tacksamhet framför förlåten till
skuggornas rike bakom vilken dessa våra vänner och
kamrater försvunnit för att icke mera återvända."

Ordf meddelade, att utlåtande avlämnats från
Svenska teknologföreningen rörande medicinalstyrelsens
förslag till föreskrifter om förvärv av kompetens för
fysikalisk-kemisk och bakteriologisk undersökning av
vattenledningsvatten.

På ordförandens förslag uppdrogs åt styrelsen att till
de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
framföra förslag om sådana åtgärder, som avse att giva
eleverna vid landets högre tekniska
undervisningsanstalter ökad färdighet i behandling av svenska språket
såväl i tal som i skrift.

Professor Hjalmar Gbanholm höll ett med ljusbilder
illustrerat föredrag över ämnet Sammansatta balkar,
deras beräkning och praktiska användning.

De sammansatta balkarna bestå till skillnad från de
massiva av olika element, som medelst förbindningar
bringas att samverka. Nitade balkar äro exempel på
sådana balkar. Numera komma allt flera typer av
sammansatta balkar i användning, särskilt sådana, där
förbindningarna utsättas för deformationer vid
överförandet av krafter, exempelvis spikade eller bultade
träbalkar. Det torde därför vara motiverat att undersöka,
om de gängse beräkningsmetoderna med antagandet av
stela förbindningar äro tillämpbara i sådana fall.

Undersökningar ha utförts med spikförband och
spikade träbalkar, varvid spänningsmätningar och mätning
av rörelserna mellan de olika elementen verkställts.
Det visade sig att förbindningsmedlets elastiska
egenskaper voro utslagsgivande för spänningsfördelningen.
Sålunda kan vid en spikad I-balk påkänningarna i livet
bli större än de i flänsarna. Vid skarven uppstod en
diskontinuitet i spänningsdiagrammet beroende på att
delarna gledo i förhållande till varandra. Genom att
som uttryck för förbandets deformationsegenskaper
införa en s k förskjutningsmodul hade tal kommit till
användbara formler för beräkning av reducerade
tröghetsmoment och avskärningskraftdiagram, med vilka man
sedan kunde behandla problemet som vanligt.

I samband med basundersökningarna hade försök
med refflade och runda spikar utförts och givit till
resultat att de runda spikarna höllo mot skärkrafter
avsevärt mindre än de refflade. Krossning av träet var
orsak till spikförbandens brott, varvid
krossningspåkän-ningen var ca 300 kg/cms, om spiken beräknas som balk
på elastiskt underlag.

28 febr. 1942

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free