Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Nästa avsnitt gäller Vattenbyggnadsbyråns första
kampfyllda år, vilka i tacksamt minne bevaras av dem
som fingo vara med.
Huvuddelen av boken ägnas Lübecks mångsidiga,
offentliga gärning, vilken är väl känd för varje svensk
ingenjör.
Bildmaterialet är gott och starkt personligt.
Landets väg- och vattenbyggare kunna verkligen
känna tacksamhet inför Waldemar Swahns biografiska
intresse för vårt yrkes bästa män och hoppas på flera
bidrag. R 8
Fågelsång, romandikt av Ragnhild Norlin, 20 X 13
cm, 189 s, Bonniers, Sthlm 1941, 4,50 kr.
Huvudpersonerna i vägingenjör P. Töre Norlins
dotters förstlingsarbete äro tvenne typiska, svenska
ungdomar av i dag. Han är väg- och vattenbyggare
vid ett kraftverksbygge i Dalälven (?) och hon
utbildar sig för hotellyrket på ett herrgårdspensionat
(Gysinge).
Vad man framför allt fäster sig vid i deras
saga är den fina tonen och lyhördheten för naturen.
Författarinnan söker sig tydligen fram efter nya
linjer, och det skall bliva intressant att erfara, om
hon kan utveckla det säregna greppet.
R 8.
Tidskrifter
Kriget och tidskrifterna
Tyslca riket
Der luftschutz auf binnenschiffen und
binnenwas-serstrassen (Gasschutz u. luftschutz 7)
Streiflichter aus dem einsatz der luftschutzkräfte
(Do 7, 8)
Luftkrieg und luftschutz im juli 1941 (Do 8)
Die schwedische werkluftschutzvorschrift (Do 8)
Låge und einsatz des verkehrsarbeiters
(Gross-deutscher verkehr 15)
Lichttechnische messungen an luftschutz-leuchten
(Licht 8)
Scheinwerfer u. verdunkelung (Do 8)
Die grundlagen der luftschutzverdunkelung von
innenräumen nach dem sperrfiltverfahren u.
erfahr-ungen aus der praktischen anwendung (Do 8, 9)
Die rechte kampfesweise in der technik (Rundschau
deutscher technik 29)
Helfer der front (Do 30)
Technische bataillone im osten (Do 34)
Osteuropa als verkehrsraum (Strasse 13)
Nachschub durch die sümpfe Bessarabiens (Do 13)
Vom reichautobahnarbeiter zum frontarbeiter (Do
17)
Brückenbau im feindlichen feuer (Do 17)
Niederherstellung eines wichtigen flussüberganges
beim vormarsch in Frankreich 1940 (VDI 19)
R 8
Strassenbrücke über den Nil bei Samannoud, av
dr-ing Konkad Sattler, Die bautechnik 1940/17.
Bron består av två avstyvade bågspann av stål med
100,0 m spännvidd och ett likarmat svängspann med
2 X 29,85 m längd. Enligt de egyptiska föreskrifterna
skulle bron utföras av "A-stål" med en hållfasthet av
44—52 kg/mm2. Det visade sig emellertid mest
ekonomiskt att utföra de fasta spannens huvudbärare av
St 52. Pelare och landfästen grundlades på sänkkistor
av stål, vilka nedfördes med tryckluft till ett djup av
15—24 m under markytan. Kistorna voro försedda
med en 8 mm plåtmantel, varjämte betongen i pelarna
måste skyddas med en G mm plåtmantel mellan kistor-
na och vattenytan på grund av risk för kemiska
angrepp från marklagren. På båda sidor om
svängpela-ren finnas 20 m breda farleder. För att skydda pelare
och svängspann för påkörande fartyg anbringades en
ca 100 m lång flytlänsa av stål, fäst vid pelaren med
lodräta rullageranordningar för att möjliggöra höjning
och sänkning av länsan vid de mycket varierande
vattenstånden. Länsan förankrades vid ändarna i
betongblock nedsänkta i floden. Länsans totalvikt är 148 ton.
Fria körbanebredden är 10,0 m, varjämte fasta
spännen äro försedda med utanför huvudreglarna
utkragan-de gångbanor om 2,0 m fri bredd. I konsekvens
härmed är svängspannets brobana delvis försänkt mellan
huvudreglarna, även här med utkragande gångbanor.
Farbanan består av på sekundära långbalkar upplagd
betongplatta med asfaltbeläggning.
Sekundärkonstruktionerna beräknades för 20 tons automobiler med ett
dynamiskt tillskott av 70 ’% för långreglarna och 62 %
för tvärreglarna, vilket är avsevärt högre än vad som
föreskrives i exempelvis de svenska
normalbestämmelserna. Huvudbärarna beräknades för en jämnt
fördelad belastning av 600 kg/m2 på körbanan och 400
kg/m2 på gångbanorna utan dynamiskt tillskott. Den
totala stål vikten i de båda fasta spännen utgör 1 450
ton. Svängspannet är lagrat på en rullkrans med 4,25
m radie och med 350 mm rullar samt försett med pivå
utan bärande funktion. Bron vrides med två drev
diametralt placerade och vartdera drivet med en 18 hk
motor. Motorerna äro elektriskt hopkopplade och
utrustade med elektriska bromsar. Bron kan vid
strömavbrott manövreras för hand, till vilket erfordras 8
man. Totala öppningstiden uppgår vid elektrisk drift
till 2 minuter och vid handdrift till 7 minuter. De
maskinella anordningarna monterades i verkstad, innan
de sändes till broplatsen, varför arbetet på platsen
inskränktes till det minsta möjliga. Svängspannets
huvudkonstruktion beräknades för en jämnt fördelad
belastning av 1 000 kg/m2 på körbanan och 400 kg/m3
på gångbanorna utan dynamiskt tillskott. Stålvikten
uppgår till 430 ton och maskinerierna väga 85 ton.
Sune Ewerdahl
Messungen an Staudämmen, av Oberreg.- u. baurat
J. Ehrenbebg, Berlin. VDI-Zeitschrift 1940/28.
Noggranna observationer av sättningar och
förskjutningar i stora betongdammar och i jorddammar samt
dessas undergrund böra ske mer än vad som hittills
varit brukligt. Innan vattnet uppdämmes böra
jordmassorna ha kommit i jämvikt.
I uppsatsen redogöres för metoder och instrument för
mätningarnas utförande. Vertikala sättningar i en
jorddamm mätas med Terzaghis mätstänger, vilka
övertäckas mellan mätningarna med jord för att hindra
åverkan. Hydrostatiska trycket i jorddammens inre kan
mätas enligt principen slangvattenpass.
Sidoförskjutningar i dammens slänter mätas genom observation av
rader av betongklotsar, nedgrävda ca 1,5 m.
Sidoförskjutningar i jorddammars inre kunna mätas med hjälp
av ovannämnda mätstänger. I dammar med
betongkärna, som har horisontala fogar, kan mätas direkt
mellan lodanordningar. Vid Sorpedammen observerades
under pågående byggnad ända till 2 m horisontalrörelse
hos kärnans krön. Jordtrycket i undergrunden, särskilt
vid jorddamm med fast kärna, är av intresse.
Mätningarna kunna ske medelst akustiska, optiska eller
elektromagnetiska mätdosor, vilka anbringas i vissa sektioner,
så att en bild av tryckfördelningen i dammen erhålles.
Kablarna från mätdosorna förläggas i rör, vilka dragas
så, att risk för brott undvikes. Vattentryckets
fördelning i dammars inre bör mätas för att ge kännedom
om huru de tätande skikten fungera. Medelst
vattenståndsrör observeras grundvattennivån i och nedanför
dammen. Gösta Lundberg
32
28 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
