Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
kraften kan beräknas till. Denna förutsättning är i
och för sig märklig, då F. beräknar den kritiska lasten
helt oberoende av friktionen mellan planken, eftersom
den s k "skjuvningsmodulen" av honom definieras
som direkt avhängig av tangenten till
lastdeforma-tionskurvan, vid vilket förhållande (fig 1) värdet på
modulen ej ändras för viss storlek av rörelsen, huru
stor eller huru liten friktionen än är. F. söker alltså
med andra ord nu visa, att därest ställningen vid
olyckstillfället varit förstörd genom trävirkets
hoptorkning eller andra omständigheter, så att planken
lossnat från varandra i betydande utsträckning
(därest en eller annan planka till äventyrs skulle lossnat
på en begränsad längd är ej tillräckligt, ett sådant
förhållande saknar betydelse), så skulle orsaken till
ställningsraset hava varit, att ställningen knäckts i
sidled. F. gör emellertid även vid denna beräkning
sig skyldig till vissa fel. Sålunda är F:s
utgångs-ekvation — som, därest den i ekvationen obefogade
termen -4- uteslutes, erhåller formen2 — = — -4-
E a1 o„ G
härledd för konstruktioner av homogent material,
som följer Hookes lag, och gäller följaktligen, i
motsats till vad F. utan bevis synes vilja hävda i TT aa
28/2 h 9, icke utan vidare i föreliggande fall, då det
— om man betraktar plank med spikförband s?om
helhet såsom konstruktion — här är fråga om ett
heterogent material, som icke följer Hookes lag.
F. sätter vidare o. = — (TT aa 1941 h 35 s 358),
vil-fi
ket innebär, att allt inre arbete utom
skjuvnings-arbetet försummas samt att en integration med
konstant skjuvningsmodul genomföres. Att utan
vidare försumma allt inre arbete utom
skjuvnings-arbetet, liksom att sätta den i verkligheten variabla
skjuvningsmodulen konstant är i förevarande fall
otillåtna approximationer.
Vidare räknar F. den av honom benämnda
"skjuvningsmodulen" såsom ovan framhållits som
tangentmodul i stället för sekantmodul, ett misstag,
som han icke hade behövt begå, därest han riktigt
uppfattat den av oss tidigare i ämnet publicerade
artikeln. Med den definition å knäcksäkerheten, som
ligger till grund för vår utredning i frågan och som
F. själv formulerat i sin andra artikel, är det
arbets-ytorna, som i detta sammanhang äro av intresse. På
fig 2 visas skillnaden härutinnan, om
"skjuvningsmodulen" felaktigt räknas som tangentmodul (fig 2 a)
i stället för som sekantmodul (fig 2 b). En
uppfattning om betydelsen av detta fel erhålles av det
förhållandet, att den senare modulen i vissa fall är ända
till flera hundra procent och i medeltal ca hundra
procent större än den förra. Ett annat fel, som F.
begått, är att, som ovan redan antytts, hänsyn ej
tagits till att "skjuvningsmodulen" varierar bl a
utefter strävans längd och har ett helt annat värde vid
strävans mitt än vid dess ändar (fig 3). Därjämte
framgår ej med tydlighet av F:s uppsats, huru
försöken i detalj utförts. Hava verkligen, i analogi med
vad som skett för de "skevt belastade förbanden",
proven med 4-skärsförband erhållits genom klyvning
P
2 Denna ekvation anses inom parentes enligt E. Amstutz i
Schweizerische Bauzeitung 1941 30/8 "als Gebrauchsformel
nicht geeignet".
I
D/agrom för ms
jfröw
Diagram för annan
jfràira
xfø/nma /a/n/ng å /angenfema
j/us//e en/igf Forjse//gira samma
"G"ocfi jo/ec/rs samma Arr/f/jAo /osf.
Def. A
Fig. 1. Last-deformationsdiagram.
ay N
1/rà
É
Def. J 0 )rå
Fig. 2. Arbete enligt "tangentmetoden"
och "sekantmetoden".
V
X___ÆBføfiHMiËl
z
Fig. 3. "Skjuvningsmodulens" fördelning.
av 10" virke? Redan av vad som framgår av F:s
uppsats kunna emellertid vägande invändningar göras
mot resultatet av de av F. refererade försöken,
framför allt den invändningen, att det ringa antalet
utförda prov och den stora spridningen av
provningsresultaten inom det aktuella området icke medgiver,
att några säkra slutsatser dragas enbart av dessa
försök.
Mot den av oss tidigare offentliggjorda artikeln
har F. endast gjort den invändningen, att våra försök
utförts med vanliga 2-skärs eller 4-skärs förband i
stället för med vad F. benämner "skevt belastade
förband" (sida 44). Samtidigt visar emellertid F. själv
(jfr försök 1 a I och 5 å F:s fig 7, sida 47), att 2-skärs
eller 4-skärs förband giva praktiskt taget samma
resultat som "skevt belastade förband" för det aktuella
fallet (se nedan), och det är alldeles naturligt, att så
också skall vara förhållandet, så länge planken
såsom i detta fall äro i förhållande till spiken av
jämförelsevis stor tjocklek. Att i vår tidigare utredning
av föreliggande provserier publicerats prov med
2-skärs eller 4-skärs förband beror på dels att F. själv
i sin tidigare artikel använt sig av sådana prov och
dels att med den version av F:s teori, som då förelåg
och som byggde på initialförskjutning i förbanden,
vilken förskjutning till viss del torde ägt rum, just
prov av detta slag äro lämpliga i beaktande av den
åverkan, spikförbanden under denna förutsättning
utsättas för. Det kan dock icke rimligtvis begäras, att
vi vid denna tidpunkt (augusti 1941) skulle förutse,
att F. skulle frångå den version av sin teori, som då
publicerades, och nu (januari 1942) återkomma med
sin teori tillämpad på ett så väsentligt ändrat sätt,
28 mars 1942
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
