- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

att därvid ej ett ord nämnes om de
initialförskjutningar, varpå den tidigare versionen grundade sig.
Den av F. mot vår artikel gjorda invändningen
förfaller härmed, och resultatet av våra undersökningar
står alltjämt ovederlagt.

F. har sökt visa riktigheten av sin förmodan
angående orsaken till Sandöraset genom att i sin första
artikel använda sig av radiella springor, stötfogarna
mellan planken. När denna förmodan visade sig
ohållbar, har F. därefter i sin andra artikel, där de
radiella springorna icke nämnas, använt sig av
tangentiella springor mellan bredvidliggande plank.
Även detta har härmed blivit vederlagt. Nu återstår
sålunda endast försök med springor i den tredje
rymddimensionen eventuellt i kombination med
förmodanden om väsentliga utböjningar samt inre excentricitet
hos ställningen.

Även den av F. enligt ovan nu uppställda
förutsättningen, att planken lossnat inbördes i betydande
utsträckning, har icke påvisats vara med verkliga
förhållandet överensstämmande och är ej heller så
enligt de rapporter, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen erhållit från vederbörande kontrollant.

Härav och av det förut påvisade följer, att även
den tredje versionen av F:s teori angående
Sandöraset återföres till att vara en förmodan, som saknar
grund.

I det redaktionella företalet till artiklarna om
problemet Sandöraset i häfte 1942/5 har framhållits
angelägenheten av att nå en sannolik lösning på
förevarande problem. Ingen kan vara mera angelägen
därom än vi. F:s förmodan om ställningens knäck
-ning i sidled har emellertid, såsom ovan framhållits,
prövats på ett mycket tidigare stadium av
utredningen och därvid befunnits sakna grund, varför denna
förmodan icke lämnat något bidrag till en sådan
lösning. Beräkningsmässigt har det således fortfarande
icke varit möjligt att påvisa orsaken till
ställningsraset. Ej heller har i ärendet framkommit något nytt
ifråga om övriga omständigheter, som förmodats vara
orsak till raset. Vi nödgas därför konstatera, att det
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i styrelsens
utlåtande den 18 januari 1941 sammanfattningsvis gjorda
uttalandet alltjämt äger giltighet, nämligen, att som
resultat av verkställda utredningar endast
framkommit vissa förmodanden rörande olika omständigheter,
som möjligen kunnat förorsaka olyckan, men att
någon omständighet av beskaffenhet att ens med
sannolikhet än mindre med visshet hava förorsakat olyckan
icke kunnat påvisas.

Civilingeniör IVAR HÄGGBOM, Stockholm, LSTF

I TT aa 1942/5 har professor Forssell publicerat en
artikel om "Problemet Sandöraset". Den innehåller
bland annat en kritik av den ena av mina artiklar,
som publicerades i TT aa 1941/35, och i vilken jag
bemötte den teori, som Forssell då uppställt för att
förklara orsaken till raset. Professor Forssell synes
nu, efter den kritik, som framförts mot hans teori av
professor Ljungberg och av mig, ha funnit, att de av
honom då framförda argumenten voro ohållbara.
Orsaken till raset genom ställningens sidoknäckning
skulle nämligen enligt Forssell icke längre vara den
rörelse, som kan hava uppkommit i stötfogarna vid

ställningens belastning, utan de längsgående springor,
som skulle ha uppkommit mellan planken vid
ställningens eventuella hoptorkning i kombination med en
initialkrokighet.

Innan jag går in på en diskussion av de nu
framlagda beräkningarna vill jag först yttra mig om den
kritik, som professor Forssell framfört mot min
artikel.

I min redogörelse för den sammansatta strävans
teori har jag bevisat, att de räknelagar, som gälla
för en sträva av homogent material, ej kunna
till-lämpas på en sträva, som är sammansatt av ett
flertal längsgående element. Orsaken härtill är, att vid
strävans böjning rörelser äga rum i fogarna mellan
elementen, vilka rörelser ej kunna äga rum i det
homogena materialet. Med hjälp av de erhållna
teoretiska resultaten samt en del knackningsförsök med
sammansatta trästrävor, utförda dels vid Statens
provningsanstalt, dels vid Chalmers tekniska
högskola, har jag vidare påvisat, att den kritiska
knäck-påkänningen hos Sandöbågens flänsar var 222 kg/cm2,
vilket innebär 3,6-faldig säkerhet mot utknäckning i
sidled. Då jag i mina beräkningar kom till ett helt
annat resultat än professor Forssell, granskade jag
dennes beräkningar och fann, att de voro behäftade
med sådana brister, att dessa väl förklarade den stora
skillnaden mellan Forssells och mitt
beräkningsresultat.

Efter vad professor Forssell framfört i sin senaste
artikel må för fullständighetens skull upplysas om,
att han redan tidigare under hand hade tillställt
Skånska cementgjuteriet en första version av sin
teori om sidoknäckning. En av bolagets ingenjörer
diskuterade därefter denna med Forssell, varvid dess
svagheter påpekades, med den verkan, att teorien
ej publicerades. Teorien omarbetades dock senare
och publicerades i TT.

Vid bemötandet av denna framförde jag följande
invändningar.

1. Professor Forssell hade förbisett, att
spikförbandets avlastningskurva är vertikal. Visserligen
anmärker professorn i sin senaste artikel fortfarande
på min beräkning, därför att jag antager, att
avlastningskurvan är vertikal. Att så är förhållandet
framgår dock även av avdelningsingenjör Högbergs
försök, som återfinnas i kommissionens utredning som
bilaga 5. Att mitt antagande är rätt bekräftas
dessutom av Forssells egna försök. Det samband mellan
spikbelastning och deformation, som han funnit och
visar i fig 7 s 47, överensstämmer synnerligen väl
med den schematiska figur, som jag visat å s 365,
vilket framgår av fig 1. Något som helst motiv att

Deformation

Fig. 1. Samband mellan last per spik och deformation
- enligt Forssell och––enligt Häggbom.

36

28 mars 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free