- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift





Fig. 3. Samband mellan luftens temperatur, relativa
fuktighet och träfuktigheten.

i TT aa 1942/8 s 85, i den sammansatta balken även
antaga värden, som äro mindre än 1,0.

Då professor Forssell i sin senaste artikel
framlägger en tredje version av sin teori om
sidoknäck-ning som orsak till raset, måste detta bero på, att
ovanstående anmärkningar i stort sett godtagits av
honom. Denna gång skulle ställningen ha knäckt ut
i sidled på grund av, att ställningen torkat så
mycket, att längsgående springor uppkommit mellan
plankorna samtidigt som ställningen skulle ha ägt en
viss grad av krokighet.

Jag vill här först granska förutsättningen för denna
teori, nämligen möjligheten av ställningens
hoptork-ning.

Redan då ställningen konstruerades undersöktes
vilken fuktighetshalt virket lämpligen borde ha för
att risken för hoptorkning skulle bli den minsta
möjliga. I en utredning, som återfinnes som bilaga
11 i kommissionens handlingar, diskuteras frågan
närmare. Eftersom professor Forssell tydligen ej
varit i tillfälle att taga del av densamma, vill jag
här i korthet redogöra för de där framförda
synpunkterna.

Av tillgänglig litteratur (t e Kollmann:
Teknologie des Holzes) framgår, att träfuktigheten står i
ett visst samband med den omgivande luftens
relativa fuktighet och temperatur. Vid hygroskopisk
jämvikt framgår detta samband av fig. 3, som
hämtats ur ovan nämnda arbete. Av diagrammet kunna
vi t e utläsa, att hygroskopisk jämvikt råder vid
+ 15° temperatur mellan 80 % relativ luftfuktighet
och ca 16 % fuktighet hos träet. Man kunde under

tillverkningen vänta ca 80 % eller högre relativ
luftfuktighet. Detta framgår av fig. 4, som visar
månadsmedelvärdena å relativa luftfuktigheten i Härnösand
under åren 1871—1920. Därför föreskrevs, att virket
skulle levereras skeppningstorrt, dvs med ca 15 %
fuktighet, vilket, enligt vad som anförts ovan,
motsvarade en luftfuktighet av ca 75 %. Genom prov
kontrollerades sedermera träfuktigheten i september
1938. Den befanns vara ca 16 %. Virket ägde
därför alltid en fuktighet, som motsvarade luftens
relativa fuktighet vid ifrågavarande årstid, och några
fuktighetsändringar utöver dem, som svarade mot
variationerna i luftfuktighet, voro ej att vänta. I fig. 4
visas även huru månadsmedelvärdena å relativa
fuktigheten i Härnösand varierade från den tidpunkt,
då spikningen av ställningen började, tills raset
inträffade. Värdena gälla visserligen Härnösand, men
jag har även undersökt motsvarande variationer i
Östersund och Bjuråker och även erhållit ungefär
samma resultat för dessa platser. Man kan därför med
säkerhet antaga, att variationerna i Sandö och
Härnösand i stort sett överensstämma. Dessa
månadsmedelvärden böra även giva en god uppfattning av
variationen i träfuktigheten, då fuktigheten i
ställningsvirket på grund av de stora dimensionerna
säkerligen ej har hunnit följa med de kortvariga
variationerna av luftfuktigheten under dygnet.

Av diagrammet framgår, att en viss urtorkning av
ställningsvirket måste ha skett under tiden från
tillverkningen och fram till uttransporten i maj. Från
juni månads ingång har luft- och därmed även
träfuktigheten ökat. I slutet av augusti bör
fuktigheten i träet i stort sett ha varit densamma som vid
tillverkningen eller ca 16 %. Härtill må även
framhållas, att den sista veckan i augusti, således tiden
omedelbart före raset, var särskilt fuktig.

Professor Forssell anser visserligen, att torkväder
rådde den 24 augusti och följande dagar och
motiverar detta sitt påstående på följande sätt: "Frågan
om graden av virkets uttorkning är svår att avgöra.



<ns

90 -

/fee/e/^r^e per monod - 1938-1939

/Vede/rJsvis per mo/xr</ /97/- /920 ––

/ T/f/reriac/

2. l//fr<JM/x>rf

3. Storm
* V. Kos

H

’938

/939

Fig.

Relativa fuktighetens månadsmedeltal i Härnösand

1938—1939 samt medelvärdena per månad 1871—1920.

38

28 mars 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942v/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free