- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

varje tryckt konstruktion. Likaså är det tänkbart
att man, genom mer eller mindre sannolika
antaganden om att trävirkets elastiska egenskaper kunna ha
varierat i tvärled i bågskivans olika tvärsnitt, skulle
kunna påvisa kritiska påkänningar i konstruktionen.
Sådana antaganden bekräftas dock ej av de direkta
observationerna av ställningen vare sig före eller
efter raset.

Jag har här huvudsakligen uppehållit mig vid den
tekniska delen av professor Forssells artikel, som
hänför sig till teorien för raset. Sedan jag visat, att
även professor Forssell, trots tre olika försök och
trots att facit — ställningsraset — föreligger, ej
lyckats klarlägga orsakerna till raset, finnes det
ingen anledning för mig att taga tidskriftens
utrymme i anspråk för en polemik om den icke tekniska
delen av artikeln. Jag kan dock ej underlåta att
beklaga, att, då professor Forssell synes äga £tt
exemplar av Fonrobert: Grundzüge des Holzbaues 1940,
professor Forssell ej studerat hur nämnda författare
anser, att den tillåtna spiklasten skall bestämmas.1

Professor Forssell hade då ej behövt framlägga sina
teoretiska funderingar om. huru stora påkänningarna
bli under spikarna vid en vindbelastning, vars storlek
måste anses som i hög grad exceptionell och därtill nu
saknar intresse, då den — eftersom vindstilla rådde •—
bevisligen ej kan ha förorsakat raset. Vad professor
Forssell anför i detta sammanhang, om vad gällande
statliga förordningar föreskriva, är ej befogat, då
sådana ej finnas i Sverige. Det kan endast tjäna det
syftet att försöka giva den icke initierade läsaren en
oriktig uppfattning om konstruktionen.

Red. hänvisar i denna fråga jämväl till Allm. avd.

1 detta häfte sid. 165. Red.

i Jämför även Fonkobert : Grundzüge des Holzlxmes,

2 uppl, 1942, s 25.

Beträffande beräkningen av hålkanttrycken se Stot :
Tragfähigkeit von Nagelverbindungen im Holzbau 1935, s 3,
där beräkningen utföres på exakt samma sätt, som jag gjort.
Det är nämligen kutym att, i likhet med beräkningen av nitar,
redovisa hålkanttrycket på detta sätt, vilket inte borde vara
obekant för professor Forssell.

Undersökning angående en initial böjningspå
känning på konstruktion sdel ar av trå, som
belastas med tryckkrafter

Av professor HJALMAR GRANHOLM, Göteborg, LSTF

Såsom vi alla väl känna till, kan man beräkna de
påkänningar som uppstå av en momentbelastning och
en normalkraft genom att helt enkelt addera de
påkänningar som uppstå av var och en av dessa
påverkningar. Denna additionsmetod har emellertid
begränsad giltighet och kan icke generellt tillämpas för en
hel del slag av konstruktioner. I det följande skall
jag lämna exempel på några dylika konstruktioner
och även påvisa, att additionslagen, sådan den ovan
formulerats och såsom vi känna den från
hållfasthets-läran, icke ger resultat som ens approximativt
överensstämma med vad som genom försök kunnat påvisas.
Genom vissa försök, som utförts vid Chalmers
provningsanstalt, har jag velat studera, hur en initial
böj-ningspåkänning påverkar den maximala
tryckbelastning, som en konstruktionsdel av trä kan utsättas för.

I praktiken möta vi problemet till exempel i de ofta
använda törebödakonstruktionerna, där man genom
att limma ihop i förväg böjda bräder åstadkommer
bågar eller krökta balkar av trä. Genom den
initial-krökning som ges bräderna före hoplimningen, inför
man från början en böjningspåkänning i varje bräda,
som sedan kommer att kvarstå i den färdiga
konstruktionen.1 I allmänhet föreställer man sig, att det är

i Liksom betongen och många andra byggnadsmaterial är
träet i viss mån plastiskt och har därför en viss förmåga
att krypa. Problemet om träets krypning är ett problem
som synes vara av stor betydelse för byggnadstekniken men
som ännu icke blivit föremål för metodiska undersökningar.
I föreliggande utredning bortses från den spänningsutjämning
som kan ha ägt rum på grund av krypningen. Den från
början införda initiala böjningspåkänningen kommer därför efter

fråga om helt obetydliga böjningspåkänningar som
man på detta sätt inför och som man utan vidare
skulle kunna försumma, men en undersökning visar,
att det i själva verket rör sig om högst betydliga,
initiala böjningspåkänningar, ofta uppgående till nära
nog gränsen för de normalt tillåtna påkänningarna för
träet. Man har därför anledning att framställa
frågan, huruvida dessa böjningspåkänningar, som från
början finnas införda i konstruktionen, kunna
menligt inverka på dess hållfasthet.

Det praktiska problemet är icke begränsat till
sådana konstruktioner som de omnämnda
töreboda-bågarna, utan har en mycket vidsträcktare räckvidd.
Bland annat ha ställningsbågarna för den instörtade
Sandöbron utförts på så sätt, att man även för dem
har ett likartat hållfasthetsproblem, där en initial
böjningspåkänning kombineras med en axial
tryckkraft. Då alla dessa hållfasthetsproblem äro av stort
såväl praktiskt som teoretiskt intresse och av
betydelse för den fortsatta utvecklingen inom
träbyggnadsområdet, kan den undersökning som jag utfört,
förmodas kunna påräkna allmänt intresse.

För den instörtade Sandöbron ingingo i
ställningsbågarna såsom bärande element plankor av 2" X 8",
som vid bågens tillverkning böjts efter den för bågen
avsedda krökningen. Träet hade sålunda redan vid
bågens tillverkning erhållit initiala
böjningspåkänningar, vilka i likhet med vad som är förhållandet

en tid att något reduceras på grund av träets krypning. Då
jag f. n. saknar säkra hållpunkter för att bedöma storleken
av krypningseffekten, har jag helt avstått härifrån.

40

28 mars 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free