- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

med de ovan omtalade törebodabågarna, icke äro så
obetydliga, att man utan vidare kan försumma dem
i diskussionen. Den initiala böjningspåkänningen i
Sandöbrons ställning uppgår nämligen enligt uppgift
till ca 60 kg/cm2, och det problem som måste
diskuteras, är frågan, i vad mån denna böjningspåkänning
kan inverka nedsättande på bågarnas hållfasthet.

När bågarna belastas med tyngden från
betonggjutningen, bli dessa initialkrökta 2" X 8" plankor
belastade med en tryckande axialkraft. De från
början rådande böjningspåkänningarna komma således
att överlagras med tryckpåkänningar, och problemet
är således att finna, i vad mån böjningspåkänningarna
eventuellt kunna nedsätta konstrnktionsdelens
tryckhållfasthet.

Denna fråga kan besvaras genom att man utför
belastningsförsök, i vilka de aktuella
spänningskombinationerna uppträda. Jag har för att demonstrera
inverkan av en dylik initial böjningspåkänning
använt mig av trästycken som belastats med böjande
moment och som, medan de ännu voro under
belastning, hoplimmades med andra trästycken, så att
böjningstillståndet fixerades. Av dessa hoplimmade
trästycken ha sedan provkroppar tillverkats och utsatts
för axiala tryckbelastningar. Provkropparnas
utseende framgår av fig. 1. Dessa provkroppar utgöra
sålunda element som från början äro åverkade av en
böjningspåkänning, på vilken vi utan vidare kunna
överlagra en tryckpåkänning. Förhållandena
motsvara således dem som voro aktuella för
ställnings-bågen i Sandöbron.

Den initiala böjningspåkänning som här valts, har
kunnat i olika prov varieras mellan 0 och 150 kg/cm2,
således inom gränser som måste anses vara ganska
vida. Resultatet av provningen återges i
sammanställningen i tab. 1.

Tab. 1. Sammanställning av tryckprov å provkroppar
av trä, belastade med en initial böjningspåkänning.

Fuktig- Initial Axial tryck-

.. hets- böjnings- påkänning

Träslag ^alt påkänning vid brott

% kg/emJ kg/cm2

Furu ......... 16,6 0 283

11,2 297

16.1 304
d:o ........... 18,3 50 294

15.5 303
16,8 301

d:o ........... 17,4 100 294

15.2 298

16.6 302
d:o ........... 16,3 150 307

17,5 295

17.1 308
Gran ......... 17,0 0 232

12.2 244

17.0 248
d:o ........... 17,7 50 262

17.1 287

17.2 295
d:o ........... 17,7 100 245

17.0 234

18.3 236
d:o ........... 18,9 150 250

18,3 250

18.1 248

Av tabellen framgår, att någon inverkan av den
initiala böjningspåkänningen icke kan skönjas. Om

Fig. 1. En bräda 2" X 4" på högkant belastades med 2 st
punktlaster, så att inom partiet mellan stöden en viss
beräknad böjningspåkänning uppnåddes. På ömse sidor om denna
2" X 4" bräda limmades sedan med kallim en bräda 1" X 4" av
samma träslag. Limningen utfördes, medan ännu belastningen
låg kvar på mittbrädan. Tre dygn efter limningen avlastades
provkroppen, så att mittbrädan fick minskad
böjningspåver-kan, medan de pålimmade sidobräderna, som förut voro
obelastade, fingo upptaga en viss böjningspåverkan. Av balkens
mittparti utsågades efter avlastningen 3 provstycken, vilka
belastades med en axial tryckkraft. X samband med
axial-belastningen av dessa utsågade provstycken utfördes
mätningar av deformationerna, så att elasticitetsmodulen kunde
bestämmas.

vi med siffran 100 beteckna tryckhållfastheten vid en
initial böjningspåkänning lika med noll, blir
tryck-hållfastheten för initialpåkänningarna

50 100 och 150 kg/cm:2 i tur och
ordning 101 101 och 103 kg/cm2

för provstycken av furu. För motsvarande
provstycken av gran blir, om vi på samma sätt med 100
beteckna utgångshållfastheten, de följande
hållfasthets-värdena i tur och ordning.

116 99 och 104.

Någon som helst tendens till minskning av de
relativa hållfasthetstalen, i den mån som initialböjningen
växer från en påkänning av 0 till 150 kg/cm2, kan
således icke märkas, utan provningen har visat, att
inom det område som undersökts, är inverkan av
initialböjningen lika med noll.

Ingen tvekan angående mätningens tillförlitlighet
kan heller råda, då spridningen av de olika proven
är obetydlig.

Yi ha sålunda kommit till det resultatet, att man
i det diskuterade fallet helt kan försumma den initiala
böjningspåkänningen, åtminstone så länge dess värde
befinner sig under 150 kg/cm2.

I samband med mätningen av provstyckenas
hållfasthet utfördes även noggranna
deformationsmätningar, varigenom provens genomsnittliga
elasticitetsmodul knnde beräknas. Icke heller i fråga om sina
deformationsegenskaper påverkades träet av de
initiala böjningspåkänningarna, utan samtliga prov
grupperade sig med ringa spridning omkring ett visst
konstant medelvärde. Den genomsnittliga
elasticitetsmodulen, definierad som sekant.modulen, vid en
tryckpåkänning av 100 kg/cm2, befanns för proven
av furu ligga vid 108 000 kg/cm2 och för proven av
gran vid 104 000 kg/cm2, utan att man kunde spåra
någon som helst tendens till sänkning av modulen för
de prov, där den initiala böjningspåkänningen varit
hög. Denna omständighet, att elasticitetsmodulen
icke har påverkats, är en sak, vars betydelse för detta

28 mars 1942

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free