Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
förband kan emellertid med fördel användas i många
konstruktioner och det är i vissa fall nödvändigt att
tillgripa. Såvitt bekant saknas dock uppgifter om
vad ett skruvförband kan tåla. I första hand åsyftas
här, huru mycket en enskild skruv, som indragits i
trävirke, kan belastas i sin längdriktning, innan brott
inträffar. För konstruktion av en regleringsdamm med
pelare och utskov utförda helt i trä har därför
Vattenbyggnadsbyrån vid Tekniska högskolans
byggnadsstatiska laboratorium utfört en del provningar av
utdragshållfastheten för vanliga träskruvar, med
sex-kanthuvud, s k franska skruvar, som inskruvats i
furuvirke. Då resultatet kanske kan vara av
allmännare intresse, torde det vara värt ett
omnämnande.
De använda skruvarna voro av svensk
standardtyp 6TS, med sexkanthuvud och med dimensionerna
3/8", 1/2", 5/8", 3/4" och 7/8". Skruvarna ingängades
i fyrkantbjälkar, så att varje skruv blev provad med
olika längder ingängade i träet. Bjälkarna utgjordes
av 10" X 10"-virke i lagertorr kvalitet. I samtliga
fall borrades först ett hål med diametern lika med
skruvens kärndiameter, varefter skruven ingängades.
I nästan alla fall inträffade brott genom att skruven
drogs ut, efterlämnande ett runt hål i virket, utom för
ett fall, då skruven drogs av. Genom att antalet prov
av vissa skäl måste starkt begränsas, kunde ej ett
ur statistisk synpunkt fullt tillfredsställande resultat
erhållas. Det har visat sig att, inom försöksfelens
gränser betraktat, brottlasten för en och samma
skruvdimension är direkt proportionell mot den ingängade
längden. Eftersom brottet inträffade genom
avskärning av fibrerna längs skruvens yttre periferi, ligger
det nära till hands att beräkna skärpåkänningen för
den avskurna ytan. Denna beräkning ger till
resultat en minsta skärpåkänning vid brott av ungefär
40 at för det i detta fall använda torra furuvirket.
Några enstaka prov på fuktat virke tyda på att man
för vått virke icke torde kunna räkna med mer än
halva denna brottpåkänning. En del prov som gjorts
med ingängning av skruvarna i ändträ peka på, att
man därvid skulle kunna räkna med brott vid 30 at,
om virket är torrt.
Det vore av värde att få dessa saker utredda mera
i detalj i en mera omfattande undersökning, som
även borde behandla inverkan av virkets
dimensioner, enär brott möjligtvis kan inträffa genom
spräck-ning av virket vid små tvärdimensioner, och därjämte
ge upplysning om den behövliga utdragskraften sedan
brott inträffat.
En god kännedom om hithörande problem torde ge
möjlighet till eleganta konstruktioner i trä, som i
många fall bli billigare än motsvarande utförande med
bultar. Skruvförbandet kan dessutom bringas att
upptaga skjuvkrafter i lika hög grad som bultförbandet
genom användandet av mellanläggsbrickor.
Alltjämt ökade flödesmängder i våra vattendrag
Av statens e. lantbruksingenjör SVERKER NILSSON, Göteborg
Under det 20-tal år, varunder den nuvarande
vattenlagen tillämpats, hava våra vattendrag varit
föremål för en intensiv regleringsverksamhet såväl för
vattenkrafts- som torrläggningsändamål. Det är
obestridligt, att vattenlagens praktiska utformning och
tillämpning och den därpå grundade utvecklingen av
elektriska kraftanläggningar och torrläggningsföretag
varit till ovärderligt gagn för vårt näringsliv. Men
vi böra för den skull icke slå oss till ro och okritiskt
anse att allt är ganska gott. Samtidigt med de vunna
förmånerna framträder ofta och kanske oftast även
en ogynnsam inverkan av de genomförda
reglerings-och torrläggningsföretagen. Flödesmängderna,
åtminstone de exceptionella, stegras nämligen oftast,
sedan företagen kommit till utförande.
Dessa förhållanden hava tidigare flera gånger
varit föremål för utredningar och diskussioner, vilka
dock ännu icke resulterat i några positiva åtgärder.
Särskilt aktuell var denna fråga efter de kraftiga
flödesperioderna år 1924 och 1927. Saken är av
alltför stor betydelse för att få falla i glömska, till dess
att nästa kraftiga flödesperiod inträffar. Riskerna
för ökade flödesmängder hava genom våra åtgöranden
hittills i flertalet fall endast stegrats. Nya
domstolsutslag meddelas fortfarande, varvid fastställda
högsta dämningsgränser begränsa möjligheten att
magasinera och utjämna flödena. Likaså fortgår
fördjupning och vidgning av en mångfald vattendrag, så att
vattnet kommer att avledas utan översvämning, där
flödena tidigare utjämnats genom magasinering över
sankmarkerna.
För att närmare belysa de åsikter och
meningsyttringar, som framkommo efter sagda flödesår, göres i
det följande en del citat angående dessa förhållanden,
framförda år 1929 av framlidne statens
lantbruksingenjör Torsten Jonzon.
"Den 18 mars detta år hölls i Växjö ett
sammanträde för dryftande av vilka åtgärder, som kunna
vidtagas till förebyggande av skadliga översvämningar
å de områden, som genomflytas av de småländska
åarna, vilken fråga ur principsynpunkt borde vara av
betydelse jämväl för övriga delar av landet. Vid
detta sammanträde, till vilket länsstyrelsen i Växjö
utfärdat kallelse, framkommo väsentliga
meningsskiljaktigheter ifråga om orsakerna till de allt oftare
återkommande och allt mer omfattande
översvämningarna. Det framhölls som sannolikt, att orsakerna
icke kunde sökas enbart i de senare årens rikliga
nederbörd. Man framhöll, att orsakerna borde vara att
finna dels i de genomförda sjöregleringarna, ehuru
dessa, rätt skötta, otvivelaktigt vore en hjälp att
nedbringa intensiteten hos flödena, dels i alla de
sjösänknings- och andra torrläggningsföretag, som
under senare årtionden blivit utförda. Det uttalades
även som tänkbart, att förändrade meteorologiska
förhållanden bidragit och att det kunde tänkas, att
28 mars 1942
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
