- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
48

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

tvärbalkens längdaxel, under det att rullningen för de
rörliga lagren skall ske i huvudbalkarnas
längdriktning. Att anordna ett fastlager med vippningstapp
eller ett rullager med fler än en rulle på detta sätt
bereder inga svårigheter. En speciell lösning är att
låta vippningen ske omkring en sfärisk tapp, men en
sådan anordning är oftast icke ekonomisk, särskilt vid
mindre broar. Rullager med endast en rulle böra även
placeras med rullens axel i tvärbalkens längdriktning,
trots att rullningsrörelsen härvid icke kommer att ske
i huvudbalkens riktning, men detta torde i allmänhet
icke medföra några större nackdelar, då lager med en
rulle endast förekommer vid mindre brokonstruktioner.

Sune Ewerdahl

Das Gross-Don-becken av dr H. Säller, München,
Wasserkraft und Wasserwirtschaft 1941/5.

Ryssarna ha stora planer. Tidigare har här
refererats Stor-Volga-projektet, som avser att nyttja
floden för vattenkraft, bevattning och kanaltrafik.
Likartade problem föreligga nu beträffande Stor-Don och
Stor-Dnjepr. Donbifloden Donetz genomflyter
värdefulla kolområden. I nedre loppet skall Don förenas
med Volga medelst en kanal, varigenom det rika
Volgabäckenet erhåller transportväg till världshaven
och kolområdet blir förbundet med industriområdena
vid Volga. Kanalen har ännu icke påbörjats, ehuru
ett 30-tal förslag diskuterats. Svårigheterna äro
stora, särskilt vid Dons nedre lopp. Vattenmängden
varierar här mellan 77 och 14 000 m3/s. Kaspiska
havet är alltjämt sjunkande, nu 26 m under havsytan.
Då man planerar att använda en stor del av Volgas
vatten till bevattning av områden vid vänstra sidan
av denna flods nedre lopp, skulle Kaspiska havets yta
ytterligare sjunka, vilket hotar att medföra
katastrofala följder för sjöfarten i dessa trakter. Ett projekt
av professor Riesenkampf avser att dämma Don så
högt, att man kan leda vatten — 8—11 km3 —
därifrån till Volga—Kaspiska havet under de tider, då
Don eljest skulle ha högvattenföring och vålla
översvämningar. Fallhöjden, 72,5 m, från Don till Volga,
skulle också nyttjas i ett antal kraftstationer.

Det finnes också ett förslag till kanal Don—Oka—
Volga. En biflod, Moskva, till Oka leder till
huvudstaden Moskva, som alltså härigenom skulle få en
god transportväg från kolområdet. Denna väg blir
1 000 km kortare än vägen genom ovannämnda Don—
Volgakanalen.

Kanalnätet är avsett för fartyg med 5 m
djupgående och skall förses med slussar 290 X 30 X 5,5 m. I
Don—Oka-projektet ingå även 12 st.
vattenkraftstationer med 10—20 m fallhöjder och vattenmängden
120 m3/s. Jordarbetena omfatta 104 mill. m3,
kostnaderna 1,5—1,6 milliarder rubel.

Ett tredje projekt, vars förverkligande redan har
börjat, avser en kanal från Don direkt till Kaspiska
havet genom den landtunga norr om Kaukasus, som
når endast 26 m över Svarta havet. I tidigare
geologiska skeden har här funnits havsförbindelse.
Befintligt flodsystem är oklart; strömmarna sina ut i
den tidvis torra marken eller torka bort. Floden
Västra Manytsch har ett utlopp till Don och östra
Manytsch till Kaspiska havet. De skulle förbindas
med en kanal och deras nedre lopp kanaliseras.
Erforderligt vatten till de tidvis uttorkade övre
flodbäddarna skulle kunna ditledas från andra floder.

Oösta Lundberg.

Ingeniörgerningens etik, av civilingenjör Ove Hoff
m fi, Ingeniören 1940/80, 85; 1941/5, 19.

Medan den svenske ingenjören alltjämt för en lugn
tillvaro, brottas våra kolleger i Finland, Norge och
Danmark med problem av allehanda slag, som fört
fram även till åtskillig begrundan om yrkets väsen till
följd av humanisternas högdragna påståenden om
teknikens förbannelser. Man ställer emot varandra
kultur och civilisation, vilka av förf. definieras sålunda:
kultur = summan av alla andliga och moraliska
framsteg;

civilisation = summan av hela den tekniska och
materiella utvecklingen.

Här rapporteras ett inlägg från Danmark, däri
hävdas att människan behärskar tekniken och icke
tvärtom, men att grundfelet hos ingenjörerna är att de
endast intressera sig för den tekniska problemlösningen,
men ej för följdverkan. Den synbarligen högt bildade
förf. hävdar, att man måste ställa tekniken i kulturens
tjänst och detta kan endast ske genom att bygga
utvecklingen på kristendomens — ej kyrkornas
-—-grund.

Frågan har tydligen väckt uppmärksamhet i
broderlandet, ty icke mindre än 11 betydelsefulla inlägg ha
gjorts av förutom Hoff sex civilingenjörer och en
teknolog. Den sistnämnde utmärker sig för ett
filosofiskt kunnande, som är otänkbart hos oss.
Samtliga artiklar präglas av en höviskhet, som är
avundsvärd.

Vill man försöka sammanfatta de olika
ståndpunkterna, får man följande huvudsatser:

Archimedes fasta punkt är den ende guden på
huvudsakligen nytestamentlig grund men utan
prästerskapets tillägg;

det är skillnad på den teoretiska "idealmoralen" och
den ingenjörerna i det praktiska livet påtvingade
"realmoralen";

varje yrke har en särskild "fack- och ståndsmoral",
men den bör ligga på ett så högt plan som läkarnas;

Ostwalds princip om att nå största möjliga ekonomi
med material, energi och mänsklig arbetskraft måste
förenas med god ingenjörsvilja;

ingenjörens intresse får icke begränsas till den
tekniska problemlösningen utan även till samhället, där
ingenjörerna skola ta ledningen både inom kultur och
civilisation;

ingenjörer i alla åldrar böra deltaga i
samhällsarbetet (= politiken);

ett slappt samhälles benägenhet att hopa
uppgifterna på ett fåtal måste bekämpas för vinnande av en alla
omfattande ansvarskänsla;

arbetslöshet måste avskaffas och för denna uppgift
dela ingenjörerna ansvaret med övriga medborgare;

matematik och metafysik äro grundvalarna för all
ingenjörsutbildning och vid de tekniska högskolorna
bör undervisning i etik vara obligatorisk.

I anslutning härtill kan erinras om vad
borgmästaren i en större svensk stad uttalade i början av
januari 1942:

"Ingenjörerna ha börjat räknas till bildat folk -—■
så visst har det hänt någonting här i staden på
senaste tiden. Det där med ingenjörerna är
signifikativt nog! Staden har hittills varit en stad av
ämbetsmän, officerare och änkeprostinnor, fin och kultiverad
och absolut lärdomshögfärdig med latin till
samtalsspråk — bildlikt talat. På senare tid ha vi emellertid
börjat märka, att stadens makt och storhet hänger
mycket nära ihop med ingenjörerna. Vår krets
håller på att vidgas."

R S

48

28 mars 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free