- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1.

sig dessa arbetsmöjligheter allt mer otillräckliga,
allt eftersom verksamheten ökades. Efter hand blev
det nödvändigt att hyra lokaler också på annat håll.
Sålunda hade institutet år 1939 lokaler på 5 olika
håll i staden. Detta var olidligt och till stort men
för arbetet. Så småningom hade tanken på en egen
byggnad mognat.

År 1936 beviljade riksdagen första gången anslag
till en byggnad åt statens väginstitut. Professor
Erik Lallerstedt, som blev byggnadens arkitekt,
utarbetade under detta år arbetsritningar i
samarbete med väginstitutet och de båda övriga
institutionerna i byggnaden. Vintern 1936-37 sprängdes för
grunden. Men då inträffade oväntat en paus, i det
att Kungl. maj:t bestämde, att bygget skulle anstå
på grund av då rådande högkonjunktur. Sedan 1938
års riksdag framhållit önskvärdheten av att bygget
borde fortsättas, beslöt Kungl. maj:t i slutet av juli
1938 att så skulle ske. Därefter utlämnade
byggnadsstyrelsen bygget på entreprenad. Entreprenör
för byggnaden blev byggmästaren Josef Svensson.
Efter V-/2 års uppehåll fortsattes bygget i oktober

1938. Efter ytterligare 1 år, i slutet av november

1939, kunde väginstitutets olika avdelningar flytta in
i den nya byggnaden. Vid samma tidpunkt bröt det
finska kriget ut. En stor del av institutets ledande
personal blev därvid inkallad i militärtjänst,
varigenom verksamheten under mer än ett års tid blev i
hög grad inskränkt och arbetet med inredning och
utrustning blev uppskjutet.

Byggnaden har en längd av 41 m, en bredd av
13 m och en höjd till takfoten på framsidan av ca
13,5 m. Den omfattar 4 våningar, men har ingen
källarvåning. Varje våning har ca 500 m2 golvarea
mellan yttermurarna. Byggnaden inrymmer lokaler dels
för statens väginstitut, ca 1 475 m2, dels för tekniska
högskolans väglaboratorium, ca 325 m2, och dels för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska
laboratorium ca 200 m2. Ca 200 m2 äro oinredda och ha
medräknats i väginstitutets utrymmen. Dessutom
finnes en låg vind, som i väsentlig grad upptages av
fläktar m. m. för byggnadens ventilation.
Plandispositionen framgår av fig. 2.

I den översta våningen, 3 tr. upp, finnas
väginstitutets kontorsrum, bibliotek, kansli, lunchrum,
mörkrum m. m. Biblioteket är användbart som
föreläsningslokal för ca 60 personer, ett ändamål, som redan
vid upprepade tillfällen visat sig vara till stor nytta.

Våningen 2 tr. upp, upptages av institutets geolo-

giska avdelning och av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska laboratorium, vidare en del
oinredda utrymmen, nu använda som magasin och
förråd.

Våningen 1 tr. upp upptages av laboratorielokaler
för väginstitutets vägavdelning samt av lokaler för
tekniska högskolans väglaboratorium. I lokalerna,
som disponeras av väginstitutet, finnas laboratorium
för asfalt- och tjärundersökningår, ett kemiskt
laboratorium jämte tillhörande diskrum, förrådsrum,
vågrum m. m.

I bottenvåningen finnas dels lokaler för
väginstitutet och dels för högskolans väglaboratorium, de
senare i delen närmast högskolan och med ingång från
gaveln, medan huvudingången till väginstitutets
lokaler och geotekniska laboratoriet är på byggnadens
långsida. I institutets lokaler finnas bl. a. en
telefonväxel med anmälan närmast huvudingången, vidare
ett siktlaboratorium, där siktningar och andra
undersökningar av stenmaterial utföras, en hall för
maskiner och montering, en mekanisk verkstad, en
snickareverkstad, ett skyddsrum m. m.

Byggnadens konstruktiva utbildning erbjuder icke
något av speciellt intresse. Ytterväggarna äro av
hög-poröst tegel på en stomme av järnkonstruktion.
Bjälklagen äro av betong. Ventilationstrummor och
ledningsstammar äro förlagda till hjärtmuren, som består
av bärande järnkonstruktion, klädd med
gasbetongplattor. Golvbeläggningen är i kontorsrummen lino:
leum på betong, i laboratorierna asfalt eller betong, i
några lokaler amerikanska s. k. asphalt tiles, i
verkstaden bokparkett.

Byggnaden erhåller värme från tekniska
högskolans värmecentral. En underjordisk kulvert för
värmerör är utförd från denna. I byggnaden finnes 220
voit växelström, vid behov av lägre spänning
användas små transformatorer. Gas- och tryckluft av 14
atm finnes. Däremot varmvatten endast från lokala
varmvattenberedare.

Kostnaden för byggnaden jämte anordningar för
vatten, värme, avlopp, ventilation och elektrisk
installation uppgår till ca 584 000 kr. Häri ingår
bergsprängning för ca 70 000 kr. Uträknat pr m3
invändig volym, blir detta 77 kr./m3, om bergsprängningen
fråndrages 68 kr./m3. Om man uppdelar kostnaden
efter golvarean för de olika institutionerna, så blir
kostnaden för väginstitutets lokaler 430 000 kr., för
tekniska högskolans lokaler 95 000 kr. och för
geotekniska laboratoriet 58 000 kr.

Väginstitutet har dessutom erhållit anslag till
byggnadens utrustning med möbler och inventarier,
apparater och instrument, vilket anslag dock ännu ej är
helt förbrukat.

Väggfasta laboratoriebord saknas i regel. I stället
finnas flyttbara laboratoriebord, som standardiserats
till ett fåtal typer. Den genom byggnaden gående
hissen är så stor, att den kan taga det största
enhetsbordet.

Till skydd mot solen ha utvändiga persienner
anskaffats på byggnadens sydsida. Dessa, som äro av
specialkonstruktion ha uppsatts i härför avsedda
nischer i fasaden och kunna lätt nedtagas.
Persiennerna ha visat sig estetiskt tilltalande och ge en
behaglig belysning. I laboratorielokalerna finnas
horisontella fästbräder för montering av skåp, tillfälliga
försöksanordningar m. m. Spikning i väggarna kan

50

25 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free