Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
därigenom undvikas. Där finnas även ledningshyllor
vid taken, på vilka tillfälliga elektriska kablar kunna
uppläggas. I taken finnas ingjutna fästbultar, med
vars hjälp provisoriska lyftanordningar lätt kunna
monteras, en anordning, som visat sig till fördel. I
hjärtmuren gå två vertikala schakt från
bottenvåningen till vinden. Dessa schakt, som ha dörrar till
varje våning, möjliggöra dragning av slangledningar
för åstadkommande av vattentryck, fallförsök m. m.
Den elektriska installationen jämte belysningen, som
planerats av konsulterande ingenjörsbyrån Gustaf
Magnusson, är mönstergill. Ventilationen av
laboratorierummen har däremot vissa brister.
En del av apparaturen har institutet kunnat utföra
på egen verkstad, som erhållit en god utrustning med
svarvar, fräsmaskin, borrmaskiner m. m. Verkstaden,
som är särskilt avsedd för finmekaniska arbeten, har
visat sig vara till stor nytta och har hittills kunnat
sysselsätta 4 à 5 man, bland vilka några utmärkt
skickliga verkstadsarbetare, som institutet lyckats
förvärva. Institutets mekaniska avdelning har haft
mycket arbete med uppgörande av ritningar till
instrument och apparater.
Bland den apparatutrustning, som institutet hittills
anskaffat må följande anföras:
siktlaboratoriet: siktar och skakapparater, de
senare av vibrationstyp enligt system Kullberg,
torkskåp, neddelningsapparat, fallhammare för
kross-ningsundersökningar, den senare konstruerad och
tillverkad vid institutet, vidare stenkross och
pulvrise-rare,
asfaltlaboratoriet: rätt fullständig utrustning för
standardundersökningar av asfalt och tjära och
beläggningar därav, elektriska smältkärl för asfalt och
tjära, blandningsmaskin för tillverkning av
bituminösa massor, fallhammare, vältmaskin för
kompression av beläggningsprov, emulsionsmaskin, de båda
sistnämnda konstruerade och tillverkade vid institu-
tet, elektriska värmeskåp och kylskåp, mindre
tryckpress m. m.,
kemiska laboratoriet: god allmän utrustning, rågar,
mikroskop, elektrisk utrustning m. m.,
geologiska laboratoriet: god allmän utrustning,
vågar, kylskåp m. m.
För fältundersökningar ha vidare anskaffats en
katodstråleoscillograf för mätning av skakningen hos
fordon under gång samt även för vissa
laboratorieundersökningar, en jämnhetsmätare för mätning av
vägbanors jämnhet, apparatur för mätning av
avnöt-ning hos vägbeläggningar, apparat för provning av
betongbalkar, såg för utsågning av provbalkar av
betongvägar m. m.
Åtskilliga andra apparater, instrument och annan
utrustning komma undan för undan att anskaffas.
F. n. bygges på gården en byggnad, avsedd för en
större cirkulär provvägsmaskin, med erforderliga
lokaler för beredning av beläggningsmassor och
maskineri. Medel härtill har erhållits genom en stor
donation från Carl Smitts fond A för upphjälpande av
dåliga vägar.
Genom statsmakternas vidsynta och frikostiga
behandling av väginstitutets lokalfråga och
organisation har ett hem för teknisk forskning inom ett av
väg- och vattenbyggnadsfackets viktigaste områden
kunnat skapas och en ram för verksamheten ordnats.
Genom inredandet av lokaler även för tekniska
högskolans väglaboratorium och väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska laboratorium i samma
byggnad har möjlighet till ett fruktbringande
samarbete mellan dessa institutioner åstadkommits,
varjämte närheten till statens provningsanstalt även
medger samarbete med denna institution. De yttre
förutsättningarna för ett fruktbringande arbete på
väg-teknikens fält har därmed skapats på ett i allo
lyckligt sätt, vilket av alla, som därav beröras, hälsas
med glädje och tacksamhet.
Vattenförsörjningen i sydvästra Skåne
Av vattenverkschef ALFRED JERDÉN, Malmö, LSTF
Förslag föreligger att från trakten av Vombsjön
eller på 36 km avstånd från Malmö Stortorg skaffa
erforderligt tillskött av vattenledningsvatten icke
enbart för stadens eget behov utan även för Lund och
närliggande samhällen. Då de vattenproblem, som
härvid måste lösas, torde erbjuda något av intresse,
skall här lämnas en allmän översikt (fig 1, 2).
De tretton städerna i Skåne hade vid årsskiftet
1940—41 en folkmängd av 339 969 inv, av vilka
155 465 och 27 530 eller tillsammans 182 995 bo i
Malmö och Lund. Skanör—Falsterbo med 1 052 inv
äro fortfarande hänvisade till brunnar inom varje
fastighet. Vattenverken i de övriga städerna i
Skåne servera uteslutande grundvatten med
undantag av att Lund fortfarande fyller 20 % av
vattenbehovet från sitt äldsta vattenverk, som lämnar
ytvatten med självtryck. I Kristianstad, där tidigare
Helgeån lämnade råvattnet, har sedan 1940 19/9
åvattnet ersatts med grundvatten från 4 st ca 100 m
djupa brunnar i kalkberget. Att det lyckats att i så
stor utsträckning skaffa grundvatten i Skåne, beror
på gynnsamma geologiska förutsättningar. Då
tillgången på lämpligt ytvatten är begränsad på den
relativt smala skånska halvön, har detta givetvis
nödvändiggjort ökade ansträngningar att skaffa
grundvatten.
I Malmö togs den nuvarande vattentäkten i
Aln-arpsströmmen i bruk år 1901, och sedan år 1910 har
serverats uteslutande grundvatten. Tidigare — ända
från år 1588 — hade staden försetts med ytvatten
från närliggande vattendrag. I Lund anlades ett
ytvattenverk år 1874, som från det högt belägna Rögle
på 8 km avstånd öster om staden kunde distribuera
vatten med självtryck. Vattenytan i dammarna vid
Rögle ligger på lägst +76,7 m ö. h. och med en
största fallförlust i 300 mm ledningen till staden av
8 m disponeras ett vattenstånd vid verket inom
staden av -f- 68,7 m ö. h., vilket motsvarar 29 m över
52
25 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
