Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väg- och Vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik
Fig 7. Brunn med 500 mm borrör.
3 x 25 mm horisontella slitsar (fig 9).
Mellanrummet mellan borröret och brunnsröret på dess
perforerade del och 1 m däröver fylles med 4—10 mm
singel, allt eftersom borröret uppdrages.
Avståndet mellan vattentäkten i Vomb och Malmö
stads vattenverks anläggningar i Bulltofta utgör ca
30 km. På denna sträcka måste den blivande
tryck-ledningen gå över Romeleåsen, som på den stakade
linjen ligger å -j- 68 m ö. h. eller 18 m högre än
högsta vattenytan i högreservoaren i Malmö. För
att hindra att ledningen, som planerats med 900 mm
diameter, rinner tom, är avsett att reglera
vattenmängden i ledningen. Förbindelsen med Lunds
rörnät vinnes genom en avgrening vid Staffanstorp och
7 km ledning.
Det tillskott av naturligt grundvatten, som
erhålles, motsvarar ungefär 50 % av städernas nuvarande
vattenförbrukning. Detta beräknas vara tillräckligt
att fylla det ökade vattenbehovet endast några få år
framåt. Sannolikt kommer grundvattnet att få ett
avsevärt tillskott genom naturlig infiltration av
ytvatten från Klingvallsån. För säkerhets skull är
dock avsett att, sedan tillstånd erhållits, igångsätta
försök med konstgjord infiltration av ytvatten från
Yombsjön. Sjövattnet skall snabbfiltreras, innan det
ledes till infiltrationsdammarna. Genom att utnyttja
grundvattnet, som till större delen har sitt naturliga
utlopp i Klingvallsån, som i sin tur utrinner i
Käv-lingeån strax nedanför Yombsjön, samt genom
vattenuppfordringen från Yombsjön kommer städernas
vattentäkt att något minska avrinningen i detta
vattendrag. Första utbyggnaden av vattentäkten är
planerad för 250 1/s med senare ökning till 500 1/s.
Detta beräknas vara tillfyllest till år 1960. Som de
500 1/s motsvara ca 8 % av Kävlingeåns
medelavrinning nedanför Klingvallsån tillflöde och endast
5 % av vattenmängden vid utflödet i Öresund,
kommer detta icke att medföra någon nämnvärd
inverkan å avrinningsförhållandena i Kävlingeån. Det är
dock avsett att genom reglering av Vombsjön
förhindra, att några olägenheter uppstå genom
vattentäkten. Kostnaderna för första utbyggnaden av
vattentäkten inkl. tryckledning till staden men exkl.
kostnaden för markförvärvet vid Vomb har beräknats
till 9 mill kr.
Sedan år 1937 föreligger Söderbygdens
vattendomstols utslag angående "Kävlingeåns
vattenavlednings-företag". Detta avser torrläggning av 902 ha åker
och 1 942 ha äng eller tillsammans 2 844 ha mark
Fig 8. Gruspumpning med stenfälla på sugslangen.
längs Kävlingeån från utloppet ur Yombsjön ned till
Flyinge eller ca 17 km samt längs de nedersta 2 km
av tilloppet Björkaån och längs Klingvallsån på de
närmaste 4,7 km från Kävlingeån. Enligt
handlingarna, som upprättats av lantbruksingenjör David
Larsson, har någon mera omfattande upprensning av
ån ej tidigare ägt rum. Rensningen skall sträcka sig
ned till Håstads mölla strax väster om åns korsning
med järnvägen Malmö—Stockholm vid Örtofta eller
27 km nedanför Vombsjön. På grund av
dämnings-rätt vid möllan kommer någon fullt effektiv
torrläggning icke att inträda förrän vid Flyinge eller 10 km
längre upp. Rensningen omfattar ca 870 000 m3, tre
landsvägsbroar skola ombyggas, och vid Vombsjöns
utlopp skall utföras en regleringsdamm i samband
med den nya landsvägsbron. Dammen var avsedd att
reglera Vombsjön för att något höja
lågvattenavrinningen och möjliggöra veckoreglering.
A.-b. Skånska cementgjuteriet, som är
entreprenör, påbörjades arbetet 1938 1/8 med en grävmaskin
av draglinetyp och vid nästa årsskifte insattes
ytterligare en dragline av större typ — 36 ton. Då
oljebristen omöjliggjorde driften av dieselmotorerna,
utbyttes dessa mot 4-takts Pentamotorer med Imbert
vedgasgeneratorer, och arbetet kom åter igång i
juni 1941. Med olja ’ha upptagits 286 000 m3 och
intill okt 1941 med ved 65 000 m3 (fig 10, 11).
Efter upprensningen kommer Kävlingeån på
sträckan Håstads mölla—Vombsjön att få en bottenbredd
av 23, 15, 14 och 8 m samt ett största djup under
markytan av 3.5 m. Bottenhöjden vid ändpunkterna
blir resp. -f- 13,50 och -|- 17,00 m ö. h., varigenom
Fig’ 9. 250 mm perforerade brunnsrör.
57 25 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
