- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig 10. Ärensning öster 0111 Flyinge med 36 tons dragline. Fig 11. Årensning i översvämmat område vid Revinge.

bottenfallet blir i genomsnitt 1 : 7 700. Före
rensningen har ån på större delen av denna sträcka vid
högvatten liknat en flera km bred sjö. Efter
rensningen beräknas, att vattnet skall kunna framledas i
åfåran och endast vid exceptionella förhållanden stiga
över bräddarna. Torrläggningen beräknas icke
menligt inverka på det rika fågellivet i Krankesjön, som
har sitt avlopp till Kävlingeån, enär någon rensning
av avloppet icke skall företagas. Lågvattenytan
kommer därför att bibehållas. Icke heller fåglarna
på de fridlysta "Vombs ängar", belägna öster om
Klingvallsån och nära nog i sin helhet inom det
område, som förvärvats av Malmö stad, torde komma
att lida på torrläggningen. Kostnaderna för
vatten-avledningsföretagets genomförande har beräknats till
903 500 kr.

Tack vare gynnsamma lokala förhållanden torde
vattentäkten i Yomb kunna genomföras utan att
några nämnvärda olägenheter uppstå därav. För att
icke minska vattentillgången i Håstads mölla och
nedanför denna belägna uppdämda vattenfall eller
tillsammans 8 med en fallhöjd växlande mellan 0,9 m
och 2,5 m och tillsammans 15 m inkl. fallförlust på en
åsträcka av 13 km har föreslagits att utöver den
reglering av Vombsj ön, som ingår i vattenavlednings-

företaget, ytterligare höja vattenytan i Vombsjön, så
att större regleringsmöjligheter erhållas. Härigenom
kan torrläggningen omkring Björkaån visserligen
icke genomföras i planerad omfattning, men de
exceptionella högvattenstånden komma dock att bli
lägre även här.

Malmö stad har av regeringen redan erhållit
tillstånd att från Vombsjön bortleda en vattenmängd av
500 l/s som medeltal per år räknat och har ingått till
Söderbygdens vattendomstol med förslag till plan för
sjöregleringen. Staden har dessutom erhållit
tillstånd att förvärva äganderätt till visst mindre
område närmast väster om Klingvallsån, där
tryckledningen till staden är avsedd att förläggas i
bankfyll-nad. Dessutom har staden gjort framställning hos
vattendomstolen om att i enskilda tillhörig mark få
nedlägga och för all framtid bibehålla
tryckledningen. Framställning om grimdvattentäktens utförande
är avsedd att inom den närmaste tiden ingivas till
vattendomstolen.

Om anläggningen i Vomb kan genomföras på
planerat sätt, kommer det ökade vattenbehovet i Malmö
och Lund för lång tid framåt att kunna fyllas med
grundvatten och Vombanläggningen bli ett gott
tillskott till de skånska städernas grundvattenförsörjning.

östkarelens och Kolahalvöns vattenkraftstillgångar

Av redaktör OLAVI TOMMILA, Råsunda

Östkarelens och Kolahalvöns tillsammanräknade
areal är ungefär 273 300 km2 eller omkring 2/3 av
Finlands yta. Den årliga regnmängden är i Köla
ungefär 350 mm och i Östkarelen ca 470 mm.
Respektive finska siffror äro 400 mm i Lappland och 500—
600 mm i andra delar av landet. Enligt detta skulle
vattenmängden per kvadratenhet utgöra mindre i
Köla och Östkarelen än i Finland.

Hurudana äro Kolahalvöns och Östkarelens
vattenkraftsförutsättningar i avseende till forsarnas
fallhöjd?

Den finska östgränsen gick huvudsakligen längs
vattendelare. De vattendrag, som leda österut från
finska gränsen, mynna antingen i Onegasjön, Vita
havet eller Norra ishavet. Man har observerat, att
fallhöjden av de östkarelska vattendragen inte kunna

vara nämnvärt större än de finska. Likaledes
skiljer sig Kolahalvöns medelhöjd inte mycket från
Lapplands, fast det där finns några enstaka ganska höga
fjäll. Som allmän uppfattning kan man säga, att
Östkarelens och Kolahalvöns vattenkraftsresurser per
kvadratenhet inte nämnvärt skilja sig från respektive
finska siffror. Den finska vattenkraften har
genomsnittligt uppskattats till allt som allt 2 700 000 thk
och enligt detta skulle ifrågavarande siffra i
Kolahalvön och Östkarelen totalt utgöra omkring 1 900 000
thk.

Vattendrag i Kolahalvön och Östkarelen delas, i
avseende till var de utmynna, i tre grupper: 1. till Onegas
och Ladogas regnområde hörande södra del, 2. till
Vita havets regnområde hörande mellersta del och
3. till Norra ishavets regnområde hörande norra del.

58

25 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free