Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vare intresse från Industriförbundets
arbetsledareinstitut.
Civilingenjör Bo Ekelund höll föredrag om
Ingenjören i samhällslivet. Av de många intressanta och
värdefulla synpunkter, som, föredragshållaren anförde
må ett par nämnas:
Den nya tidens oerhörda utveckling på teknikens
område har givit ingenjörerna en alltmer betydelsefull
ställning inom samhällslivet. På frågan om den svenske
teknikern är mogen att axla det ansvar som härigenom
lägges på honom kan man svara både ja och nej. Hans
tekniska utbildning torde vara fullt jämnställd med den
som erbjudes i andra länder. Brister i uppfostran på
andra viktiga områden göra, att man ej kan svara
obetingat ja. Bland dessa brister framhöll ingenjör
Ekelund särskilt, att ingenjörerna icke få lära sig konsten
att behandla svenska språket i tal och skrift. Tal
gjorde jämförelser mellan civilingenjörer och jurister och
påpekade, att bådadera åtnjutit samma undervisning i
modersmålet under läroverksstudietiden. Under ett par
års tid efter jur kand-examen tillägnade sig emellertid
juristerna under "tingssittningen" förmågan att behandla
språket på ett sätt som gagnade såväl deras yrke som
dess utövare.
Tal gjorde en jämförelse med studenterna i Oxford
och Cambridge, vilken tyvärr utföll till dessas fördel i
vissa avseenden. Sålunda omhändertas de engelska
studenterna av äldre kamrater på ett annat sätt än hos oss.
De unga tillåtas och uppmanas att "klyva näbb" med de
äldre, samtidigt som de förra under de senares
överinseende få lära sig den alldeles icke obetydliga eller
oväsentliga konsten att obesvärat uppträda i vad man
i största korthet skulle kunna beteckna som "möblerade
rum".
Intresset för idrotten bland de svenska studenterna
borde vara större än vad nu är förhållandet, och hjälper
ej något annat, bör idrotten göras obligatorisk vid våra
högskolor.
Det gives många exempel på att en ingenjör ansetts
ur rent tekniska synpunkter kompetent att fylla en
plats, men bristen på vissa andra egenskaper har gjort,
att han fått stå tillbaka för representanter för andra
yrkesgrupper.
De yngre ingenjörerna böra arbeta för att söka fylla
dessa brister, att studera, icke minst genom resor
utomlands och hemma, att lära känna det egna landets
författning och förvaltning, att uppehålla och stärka
kontakten mellan äldre och yngre. Beträffande förhållandet
till Svenska teknologföreningen framhöll talaren
nödvändigheten av sammanhållning och förklarade, att
YVF’s synpunkter skulle med välvilja mottagas av STF.
I sitt tack till föredragshållaren underströk ordf
behovet av att vi intressera oss för och skaffa oss vana i
att i tal och skrift uttrycka våra tankar. En del av
ansvaret för bristerna på detta område ansåg han vila
på Tekniska högskolan. I likhet med vissa högskolor
och universitet borde där finnas seminarieövningar eller
andra arrangemang i samma syfte. När nu
omorganisation av den högre tekniska undervisningen i vårt land
diskuteras, borde denna brist beaktas. I övrigt kan
ifrågasättas, om det ej vid denna undervisning lägges
något för stor vikt vid kunskaper och för liten vikt vid
förmåga.
På föredraget följde diskussion, vilken återupptogs
efter supén. I sammanträdet deltogo ett 80-tal och i
supén och samkvämet ett 50-tal medlemmar.
Sten M:son Ståhl
Meddelanden
Skallinglaboratoriet. Det goda danska ölet har
genom Carlsbergsfondet gagnat forskningen på ett
storartat sätt. Bland alla inrättningar som skapats
har Skallinglaboratoriet även intresse för oss.
Namnet hänför sig till den flacka halvö man har om
styrbord, när man med Englandsbåten lämnar Esbjergs
hamn och om vilken Thomas Lange säger i
"Äventyrets land": Skallingen er et meget underligt sted.
Om den mest hörer til landet eller til vandet, er ikke
godt at sige.
Detta marskland är karakteristiskt för det
geografiska avsnitt av Västeuropa som börjar vid det
dagshistoriska Dunkerque och slutar i Blaavandshuk på
Jylland med efterdyningar i Halland och Skåne.
Laboratoriet, vars forskningsarbete igångsattes
1930, har uppgifterna fördelade på 6 grupper, av
vilka de fysiologiska och näringsgeografiska kunna
intressera oss. Den förstnämnda omfattar sålunda
hydrografiska mätningar, grundvatten- och
temperaturundersökningar, sedimentation och sandvandring.
Resultaten framläggas i "Meddelelser", av vilka
åtminstone 6 band utkommit. Med hänsyn till
dagsproblemen hos oss vill jag fästa uppmärksamheten på
följande avhandlingar:
Untersuchungen über die grundwasserverhältnisse
auf Skalling, av Ebba Thamdrup (band I) och
Et instrument til maaling af sand- och
slamtransport i strömmende vand, av Niels Nielsen (band VI).
R S
Tidskrifter
Kriget och tidskrifterna
England
Post-war reconstruction (Jour of british architeets 5)
Finland
Vinterkrigets inverkan på bostadsbeståndet i våra
städer och köpingar (Finsk kommunaltidskrift 7)
Norge
De for tiden hyppigst forekommende årsaker til
ulyk-ker og uhell under minering (Medd fra veidirektören 11)
R 8
Författningssamling
37 2/1 lantmäteristyrelsens cirkulär om under år
1941 fastställda taxor för mätningsarbeten
m m inom städer, köpingar och andra
samhällen
42 20/2 kung om tillfällig höjning av taxan för
statens provningsanstalt (fr o m 1942 1/3
20 ’%)
55 20/2 cirkulär om utredningar om tillämnade
statliga byggnadsföretag (samråd med
byggnadsstyrelsen)
84 13/3 cirk om prisändringars och ändrade
arbetslöners inverkan på entreprenadsumma m m
R S
64
25 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
