Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Fig. 1. Balksektion.
27 juni 1942
71
fördel med denna form är
att man kan ha möjlighet
att variera höjden på livet
och därigenom utbilda
sektionen så, att den i varje
snitt får den sektionsarea,
som de på densamma
verkande momenten och
normalkrafterna betinga.
Härtill kommer att man genom
att placera de ur träets
kärna utsågade lamellerna
å de mest ansträngda
delarna av tvärsnittet bättre
kan utnyttja materialets
egenskaper. Genom denna
konstruktionsform och
detta framställningssätt
vinnes möjlighet att anpassa
konstruktionerna till den
form man önskar och
dessutom, och däri ligger en
av systemets största
fördelar, har man möjlighet
att uppnå högst betydande
spännvidder på
konstruktionerna.
Yid törebodasystemet
förekommer ingen annan
spikning än den som är
nödvändig för att
lamellernas sammanhållning i
pressen blir så effektiv, att
den förblir orubbad.
Hänsyn till denna spikning är
icke medtagen vid
beräkningen av hållfastheten,
då limningen utföres tillräckligt starkt för att ensam
kunna upptaga alla uppträdande påkänningar. Själva
limmet — kallim — tillverkas enligt eget
fabrikationsförfarande, och dess sammansättning och beredning
bevaras som fabrikshemlighet. Den tid som erfordras
för att limningen skall erhålla tillräcklig styrka är
för limningen i själva livet en dag, vidare en dag för
pålimning av livavstyvningsplattor och flänsar och
ytterligare en dag för hopsättning och provmontering,
alltså inalles tre dagar från det lamellerna insättas
i pressen och provmonteringen kan verkställas.
En synnerligen viktig faktor vid lamellernas
sammanfogning är att det lim, som
/-7] användes för att sammanbinda
/ / J de träelement som bilda
sektionen, får en sådan
sammansättning och behandling, att
sektionen blir fullt homogen och i
varje punkt får samma styrka
som om den vore av massivt trä
eller fullgör samma funktion som
svetsningen vid en järnplåtbalk.
Dessutom måste limmet vara
fullt motståndskraftigt mot
fuktig luft. För utrönande av
limmets hållfasthet hava omfattande
prov verkställts såväl vid
fabriken som vid Statens
provningsanstalt och Statens järnvägar.
Fig. 2. Anordning för provbelastning av balk.
Fig. 3. Balk etter provbelastningen.
Över den av Statens järnvägar utförda
provbelastningen, särskilt med avseende på skjuvning, vars
anordning framgår av fig 2 gjordes bland annat
följande uttalande i protokollet:
"Provningsresultatet måste emellertid anses
tillfredsställande, enär en skjuvhållfasthet av 48 kg/cm’2 är
jämförlig med motsvarande hållfasthet hos granvirke.
I belysning av brottförloppet vid såväl nu gjorda
provbelastning som vid liknande tidigare provningar
kan sägas, att en limmad träbalk av ifrågavarande
system är att betrakta såsom massivt trä, i det
limfogarna äro fullt så starka som själva träet."
Fig. 3 visar provbalken efter belastningen.
Ovanstående uttalande visar tydligt det utmärkta resultat
som uppnåtts med det för lamellernas sammanfogning
använda limmet.
Samtliga konstruktioner provmonteras i fabriken,
varför monteringen på byggnadsplatsen i regel är
mycket enkel och kan utföras av vana byggnadsarbetare.
Endast när det är fråga om större och mera
komplicerade konstruktioner ledes uppsättningsarbetet av
en av fabrikens montörer.
Fig 4 visar exempel på montering av treledsbåge.
Ett närmare ingående på principerna för
konstruktionernas beräkning torde ej tarvas, då här tillämpas
gällande hållfasthetslagar, tillämpade på träets
egenskaper som konstruktionsmaterial, såväl beträffande
böjnings- som skjuvpåkänningar. Yid raka balkar
med l-sektion utbildas balkarna med rektangulär sek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
