Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
__ z ’C
Fig. i. Montering av treledsbåge.
tion i ändarna på så lång sträcka, som erfordras för
att skjuvpåkänningarna i balklivet vid övergången
till l-sektion icke skola överskrida de för trä tillåtna
påkänningarna.
Vindtrycket i gavlarna kan överföras till grunden
antingen medelst takskivan eller genom i gavelfacken
anordnade vindförband. I de fall takskivan utgör
vindförband, lägges ytter- och innerpanelen diagonalt
i olika riktningar och fastspikas vid ett hammarband
i väggen. Diagonaler i långsidorna överföra
vind-trycket till grunden.
Anordnas särskilt vindförband i
gavelfacken, utföres detta
antingen av
plattjärnsdia-gonaler eller av träreglar
lagda under åsarna.
Liksom vid
konstruktioner av massivt trä och annat
material beräknas
träbågarna för de belastningsfall, som
ge största påkänningarna.
Den tillåtna påkänningen å
trä antages till 80 kg/cm2
för normalt och 100
kg/cm"-för exceptionellt
belastningsfall. Skarvarna beräknas
som böjningsfasta för de
moment och normalkrafter, som
uppkomma i de snitt där
skarvarna ligga. Fig. 5
återger utbildningen av en skarv.
Det är med
tillfredsställelse man kan konstatera, att
törebodafabrikernas strävan
att väcka intresse för
användning av trä till
fribärande konstruktioner
utbildade enligt deras principer
krönts med ej ringa
framgång. Härom vittna den
mångfald av sådana
konstruktioner, som under de
två senaste årtiondena av
dem utförts runt om i landet.
Man kan tryggt påstå, att de
i detta avseende varit
pionjärer i Sverige.
Bland de första som
ådagalade intresse var Statens
järnvägar, som, möjligen härtill inspirerade av de
tilltalande och arkitektoniskt verkningsfulla i
träkonstruktion utförda vänthallarna å centralbangården i
Köpenhamn, under åren 1922—24 läto uppföra
ban-hallarna å Malmö centralstation av detta material.
Under åren 1925—27 uppfördes samtliga
plattformstak jämte takbågarna över den stora vänthallen å
Stockholms centralstation. Sedan har Statens
järnvägar vid ett flertal av sina större stationer, bl. a.
Göteborg och Sundsvall och nu senast efter de vid
den stora explosionsolyckan i Krylbo nedbrunna,
uppfört plattformstak (fig 6) och delvis vänthallar av
törebodakonstruktion. Ett flertal enskilda banor hava
följt exemplet, och sammanlagt hava hittills utförts
ca 30 000 m2.
Ett område, inom vilket trä som bärande
konstruktion gjort en betydande insats, är som material till
takkonstruktionerna för de byggnader, som under de
senare åren utförts för försvarets räkning och
framförallt för flygvapnets. För det senare är det
framförallt hangarer och verkstäder, till vilkas
konstruktioner i stor utsträckning träet har kunnat göra sig
gällande. Vad som härvid varit av särskilt stort
intresse är att man här fått tillfälle ådagalägga vilka
stora möjligheter som föreligga. Vid en hangar i
mellersta Sverige ha nämligen törebodabågar med ej
mindre än 66 m spännvidd blivit uppförda. Detta
Dlj11%’
6uB %’/12o.
Pl.j. goo.a /9oo.
-138 i
ü5o 1M j, 137
\ OkarvplaHq av trå med 65 |j I.
Fig. 5. Utbildning av skarv.
; 2oo
Fig. 6. Tak över järnvägsplatttormar.
72
27 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
