Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 12. Massamagasin vid östrand.
Ett exempel på nöjeslokal har man i fig 13, som
återger en interiör av "Corso" på Gröna Lunds tivoli.
I detta sammanhang torde det vara av intresse att
något beröra träets möjligheter som material till
brobyggnader. I och med den fortskridande
utvecklingen av järnets och betongens teknik har antalet och
betydelsen av träbroar naturligtvis avsevärt minskats,
men det finns dock vissa områden, där det
fortfarande kan göra sig gällande, såsom vid gångbroar över
järnvägar och dylikt, transportbroar för kemiska
industrier och för broar av tillfällig art m m. Kommer
utvecklingen att göra en begränsning i användningen
av järn nödvändig, kanske det kan tänkas, att man
kan få anledning begrunda, om ej även broar av mera
permanent art skulle kunna sättas ifråga. En del
ännu kvarlevande reminiscenser från tiden före
järnets inträde på brobyggnadsområdet finnes ännu
kvar, framförallt i Tyskland och Schweiz. I Sverige
var den på grund av trafikens krav nu utdömda bron
över Dalälven vid Älvkarleö ett vackert exempel på
Fig. 13. Corso på Gröna lunds tivoli.
en träbro från förra århundradet. Vid en bro spela
en del andra faktorer in än vid en
inomhuskonstruktion. Här är att beakta att den är utsatt för väder
och vind. Fuktigheten förminskar träets hållfasthet
och kan framkalla förhållandevis stora
formförändringar. Äro krafterna icke riktade parallellt med
träets fibrer, så måste man räkna med starkt
minskade tryck- och draghållfastheter. Vid tilltagande
spännvidder bliva de dynamiska verkningarna
starkare och kunna förorsaka en ödesdiger inverkan på
byggnadens bestånd. Äro konstruktionerna utbildade
som fackverk, måste knutpunktsförbindningarna
tillräckligt skyddas mot vind och fuktighet, varför
impregnering av virket är att rekommendera. Endast
kärnfriskt, hårt och finfibrigt virke bör komma till
användning. Iakttagas dessa försiktighetsmått och
tillverkningen och konstruktionen behandlas enligt
de .beprövade metoder, som numera stå erfarenheten
till buds, torde möjlighet finnas att under vissa
förutsättningar använda trä även som material till broar.
Föreningar
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst hade måndagen den 13 april 1942
ordinarie sammanträde.
Före sammanträdet var ordnat med besök kl 1715 vid
Statens hantverksinstitut, som under ledning av
institutets föreståndare, dr-ing Ragnar Schlyter
demonstrerades för ett 50-tal ledamöter. Kl 1830 serverades i
institutets lunchrum en måltid, bestående av smörgås och
pilsner.
Sammanträdet var besökt av ett 90-tal ledamöter och
hölls kl 1930 i Teknologföreningens lokal under
ordförandeskap av civilingenjör Bo Ekelund. Att jämte
ordföranden justera dagens protokoll utsagos byråchef Erik
B. Blomqvist och civilingenjör Walo Finné.
I avdelningen inträdde genom egen anmälan följande
civilingenjörer:
Bo Björkman Walter Busch
Fyr Dahlstedt Anders Gerum
Lars-Olof Lekänder Wilner Wærnhammar.
På förslag av två medlemmar invaldes i avdelningen:
civilingenjör Bo Lundén och
förste byråingenjör Erik Lennart Lundin.
Ordf meddelade, att till ledamöter i en kommitté för
granskning av Värwiekostnadssakkunnigas betänkande
ang värmekostnaden i hyreshus (S< O U 1942: 20), har av
avdelningsstyrelsen utsetts civilingenjörerna Harry
Bernhard och Tor Stenport.
Förste föredragshållare var dr-ing Ragnab Schlyter,
som delvis med hjälp av ljusbilder talade Om behovet av
träteknisk forskning.
Träforskningen i vårt land har varit mycket
försummad och det finns ingen industri, som har så ringa
kännedom om materialet och dess egenskaper som
träindustrien. På andra håll, bl a i Finland, har träets
mekaniska teknologi sedan länge varit föremål för
vetenskaplig forskning, medan Sverige är efterblivet och löper
därigenom fara att distanseras på världsmarknaden.
Även i konkurrensen med andra material fordras en
bättre kännedom om materialets egenskaper och möjligheter.
Bland de trätekniska forskningsuppgifter, som äro
särskilt aktuella, kan framhållas: virkesskydd mot röta och
svamp, eldskyddspreparering, motståndsförmåga mot
kemisk korrosion, hållfasthetsegenskaper med och utan
impregnering, kvistars inverkan, kvalitetsegenskaper m. m.
Dessutom böra normer utarbetas för träfiberplattorna,
vilka numera få allt större användning och betydelse. Ett
annat forskningsområde är nyttiggörandet av avfall.
Ungefär en fjärdedel av allt virke blir avfall, och det är
därför av största vikt att även detta tillvaratages på ett
ekonomiskt sätt.
74
27 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
