Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Andre föredragshållaren, civilingenjör Bertil
Thunell, talade, ävenledes med hjälp av ljusbilder, över
ämnet Om kvalitet och hållfasthet hos virke.
Tal behandlade speciellt konstruktionsvirke och
redogjorde därvid för hållfasthetsnedsättande kvalitets- och
konditionsfel hos virket. Kvalitetsfelen äro strukturfel,
kvistar, tillverkningsfel, sprickor, maskhål, röta, medan
konditionsfelen äro blånad och fuktighet. Tal framlade
även en metod för beräkning av olika kvistars inverkan
på hållfastheten.
Kvällens tredje föredragshållare var civilingenjör
Erland Waldenström, som redogjorde för kommitterades
förslag till skogsproduktsforskningens ordnande, särskilt
med hänsyn till trätekniska undersökningar.
Föredraget, som utgjorde ett referat av Betänkande
med förslag till åtgärder för skogsproduktsforskningens
ordnande (S O U 1942: 12), avgivet 1942 9/3 av
Utredningen för den teknisk-vetenskapliga forskningens
ordnande, har publicerats i TTaa 1942 25/4 h 17.
Efter föredragen följde ett inlägg av överdirektör E.
Hedtjlff, Domänstyrelsen, som framhöll betydelsen av
enhetliga sorterings- och kvalitetsbestämmelser för virke.
Som lämplig grund för enhetliga sorteringsbestämmelser
föreslog tal, att man skulle lägga inlandssågverkens
bestämmelser.
Ordf tackade föredragshållarna och framhöll, att man
fått blicken öppnad icke endast för de gångna årens
underlåtenhetssynder utan även för den oerhörda betydelse,
som en rationell träforskning har för vår träindustri och
vår export.
Vid efterföljande supé och samkväm deltogo ett 40-tal
ledamöter. Den i kvällens program utlysta tentamen i
vinkännedom fick formen av en tävlan mellan
tremanna-lag, lag F och lag K. Lagen bestodo av följande
vinkännare. Lag F: Wolmar Fellenius, Fritz Ploman och Walo
Finné; lag K: Karl Ljungberg, Rudolf Kolm och Robert
Bjuke. Tävlingsledare var don Pedro. De tävlande fingo
först lämna sammanträdessalen för att därefter inkallas
en efter en. Efter avsmakande av ett glas vin fingo de
gissa vilken vinsort och vilket märke glaset innehöll.
Betygsättningen av svaret skedde efter 7-gradig
betygsskala. F-laget tog från början ledningen genom en
fullträff av Fille, men genom, en stark spurt av Bjuke
lyckades K-laget i sista omgången passera F-laget och vinna
tävlingen med 14 p mot 11.
Ordf tackade tävlingsledaren och de tävlande samt
utdelade pris till det segrande laget, varefter Fille såsom
individuell segrare ävenledes fick ett extrapris.
Erling Reinius
Meddelanden
Professuren i vattenbyggnad vid KTH.
Professuren är av en sådan omfattning, att ingen
kan vara kompetent på alla områdena. Ämnena äro
nämligen följande:
A Grundläggande och speciella hjälpvetenskaper
(hydraulik, hydrologi, hydrometri)
B Vattendragsteknik (dammbyggnader,
vattenkraftsanläggningar, vattenregleringar)
G Vattenvägsteknik (vattenvägar, hamnbyggnader,
anordningar för byggande och reparation av fartyg,
flottningsteknik)
D Sanitär vattenteknik (vattenledningar,
vattenavlopp)
De sökande civilingenjörerna äro tekn dr Bo
Hellström, tekn dr Ragnar Lindqvist och Wilhelm Werner.
De sakkunniga ha varit förste ingenjör Erik
Lindquist, överingenjör Knut Petterson och överdirektör
Gustaf Slettenmark.
Lindquist förklarar sökandena inkompetenta ur
forskningssynpunkt, särskilt med hänsyn till de
grundläggande hjälpvetenskaperna och framhåller att
professuren bör delas, vilket dock kräver lång tid.
Med hänsyn till det föreliggande behovet av yngre
väg- och vattenbyggare inom de närmaste 15 åren
granskar L. sökandenas förutsättningar för
professuren och förordar Ragnar Lindqvist.
Petterson förklarar alla sökandena kompetenta i
följande ordning: Hellström, Lindqvist och Werner.
Slettenmark anser Hellström och Werner ha på ett
övertygande sätt styrkt fullgod kompetens och
föreslår i första hand Werner.
R S
Varutryck utgives i vårt land numera i allt
vederhäftigare form och bättre utstyrsel, önskvärt vore
emellertid, om å varje trycksak angåves datum för
dess tillkomst och varför skulle man icke kunna
utsätta författarenamnen. Bägge åtgärderna skulle öka
läsarens tro på uppgifterna.
Slutligen bör framhållas betydelsen av enhetligt
format. Skulle icke Sveriges industriförbund kunna ta
sig an detta viktiga spörsmål.
Elektriska Svetsnings AB (Göteborg) låter sin
tillverkning skildras i dess tidning "Svetsaren" (hittills
30 häften). Tidskriften, som intager en hög teknisk
ståndpunkt, räknar mer än ett 30-tal in- och utländska
fackmän. De flitigaste medarbetarna äro ingenjörerna
Elis Helin, Axel Hanson och K A Ringdahl.
AB Finshyttan (Finnsbyttan). Det är inom två
områden det gamla brukets tillverkningar angå väg- och
vattenbyggarna: pumpar och vatten turbiner. Vad de
förstnämnda angår märkas pumpar med vridbara
skövlar, propellerpumpar för växlande
uppfordringsmängd och -höjd, kloak- och invallningspumpar. De
fackmän, som svara för rapporterna, namngivas, vilket
är tillfredsställande. Beträffande turbinerna lämnas
ett flertal data för småturbinerna, francis- och
kaplan-turbinerna. Slutligen ha vi utförliga redogörelser för
Kolumbi- och typ-KT-regulatorerna.
Gasbetong-fabriken (Skövde). Arkitekt Axel
Erikssons betydelse för svenska byggnadsväsendet är
välkänd. Bland hans många insatser är gasbetongen
sedan 1920-talets början en av de viktigaste,
sedermera fullföljd genom ånghärdningsförfarandet 1924.
Skövdefabriken har en på fortlöpande
laboratoriearbete organiserad kundtjänst, av vilken utkommit
bladen 1—2, behandlande den ånghärdade gasbetongens
egenskaper och användning, bestyrkta av officiella
provningsresultat. Därjämte ha 7 specialblad utgivits.
AB Hydraulisk Påltryckning (Göteborg). Megapålar
av betong äro huvudsakligen avsedda för
grundförstärkning och sammansättas av en serie armerade
betongelement, vilka nedtryckas efterhand med
hydraulisk domkraft. Redogörelsen skildrar några utförda
arbeten i Sverige och Finland. Specialanvändning
förekommer, såsom nerspolning, vibrering, injektering,
pålning intill gamla murar, inomhuspålning,
upprät-ning, spånttryckning och vid nybyggnader.
Morgårdshammars Mekaniska Verkstads AB
(Morgårdshammar). Vad först angår laboratoriekrossar
skildras ej blott själva huvudapparaterna utan även
motorutrustningar och drivtransmissioner. övergå vi
därefter till fältarbetena, redogöres i andra trycksaker
för Symons konkrossar (arbetssätt,
awerkningsför-måga, effektbehov, vikt och konstruktionsdetaljer).
Ännu utförligare är kanske beskrivningen av tuggare
(typ Blake, patenterad redan 1858) med ett uppställt
frågeformulär för ev beställare. Vibrationssiktar äro
föremål för en annan skildring och slutligen
uppmärksammas den lätthanterliga lufthaspeln nr 1.
22 aug. 1942
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
