- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Nedsänkning av ett tunnelsegment i floden.

av 9 tunnelsektioner om vardera 60 m längd,
vilka tre och tre till sin nedre del
färdigställts i torrdocka. Genom att de sålunda
byggda betongtrågen så småningom: sjönko
allt djupare i torrdockan, räckte till sist
inte djupet i denna till. Trägen försågos
då med träväggar utmied kortsidorna,
bogserades därefter ut till en kaj och förtöjdes
där för att färdigställas. Vid kajen måste
man till sist, sedan tunnelsektionernas sidor
och tak gjutits färdiga och gavelväggarna
av trä ersatts av dylika i betong, förse
sektionerna med en övre kant av trä för att
öka deras deplacement så att de kunde flyta;
varje stycke hade därvid ett deplacement av
ca 14 000 ton.

De färdiga tunnelsektionerna utrustades
sedan i vardera änden med särskilda
gejder-anordningar i form av höga torn och
flyt-kraften av den ovan tillbyggda träkanten
ersattes genom 10 utmed sektionens
långsidor liggande pontoner med en flytkraft av
vardera 180 ton. Sedan en 10 m djup ränna
i flodbottnen uppmuddrats bogserades
sektionen ut i floden och sänkningen kunde
börja. Genom successiv inpumpning av vatten i
ponto-nerna sänktes sektionen sakta ned på i förväg anordnade
betongtrösklar på flodbottnen. Sänkningen dirigerades
med fyra i varje hörn anordnade pontonkranar och
kontrollerades noga kontinuerligt i höjd- och sidled genom
instrument uppsatta på de ovannämnda gejdertornen.

Tunnelsektionen lades vid sänkningen på ca 1 m
avstånd från den föregående sektionen och därefter fyllde
man under med sand, så att sektionen kom att vila på
flodbottnen. Sammanfogningen kunde nu börja och
tillgick så, att sektionerna först sammanfogades med
stålplåt, varefter en för detta ändamål särskilt konstruerad
dykarklocka firades ned över fogen; i denna klocka
kunde sedan sammanfogningen och tätningen slutföras.

De återstående arbetena med sammanfogningen kunde
sedan företagas inifrån det uppkomna fogrummet, som
inåt sektionerna begränsades av de ovannämnda
betongväggarna. I fogrummet inblåstes därvid tryckluft och
dit kunde man sedan nå genom en tryckluftsluss. Efter
färdigställandet av en fogförbindning borttogos de
armerade betongskotten vid fogen och rännan fylldes med
sand. Därefter kunde arbetena med körbanor, belysning
o d slutföras inne i tunneln.

Den färdiga tunneln har kostat ca 40 milj kr, inkl alla
arbeten med anslutningsförbindelser o d. Tunnelns
längd är nära 2 km och man beräknar, att den årligen
kommer att begagnas av ca 12 milj bilar, när
förhållandena äter medgiva normal biltrafik. På en timme
kunna 32 000 fotgängare och cyklister passera genom
tunneln. Projekteringen och utförandet har skett i
intimt samarbete mellan staden Rotterdams
byggnadsförvaltning, konsulterande ingenjörer och privata
byggnadsfirmor.

Stig Samuelson

flodtunneln från landtunnlarna. I dessa byggnader ha
inbyggts de förutnämnda för fotgängarna och cyklisterna
avsedda rulltrapporna. Med de sammanlagt 32
fläktarna åstadkommes en luftväxling med ända upp till 2
milj m3/tim. Vid projekteringen av luftkanalerna och
ventilatorerna ha omfattande modellförsök vidtagits för
utrönande av lämpligaste form och storlek.

Landtunnlarna bestå av armerad betong, som genom
flera papp- och bitumenlager gjorts vattentät. På den
norra stranden vilar landtunneln på sandbotten; på den
södra däremot äro grundförhållandena, liksom på de
flesta platser i Rotterdam, så dåliga, att tunneln har
måst läggas på pålar av armerad betong. I landtunneln
ligga ventilationskanalerna ovanför trafikutrymmena.
Utsugningskanalerna stå genom slitsar i förbindelse med
trafikutrymmena; friskluftsintagen äro genom talrika i
sido- och skiljeväggarna inbyggda eternitkanaler
förbundna med trafikutrymmen nere vid kantstenen.
Därigenom åstadkommes en uppåtriktad luftström, som
förstärker den naturliga rörelsen hos de varma avgaserna
från bilarna.

Flodtunneln har för att göras fullt vattentät omklätts
med 6 mm stålplåt, över vilken anbragts ett tunt
skyddsskikt av armerad betong. Utrymmena för biltrafiken
ligga såsom i landtunnlarna bredvid varandra och av
övriga trafikutrymmen har cykelrummet lagts överst i
höjd med anslutningen till rulltrapporna. Luftkanalerna
ligga här under utrymmena för biltrafiken, varigenom
körbanorna kunnat förläggas så högt, att
tillfartsramperna blivit så korta som möjligt. Flodtunneln består

Författningssamling

23 maj 1942

Sektion genom ventilationsbyggnad och schakt för rulltrappor.

128 24/3 lag om förbud mot bebyggelse till hinder för

försvaret

171 24/3 kung om tillämpningen av lagen 1942 24/3
(nr 128) om förbud mot bebyggelse till
hinder för försvaret (områdesbestämning)
190 17/4 förordn om ändrad lydelse av 2 § 1 mom
och 5 § förordn 1936 30/6 (nr 451) om
statsbidrag till den allmänna väghållningen

R S

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free