- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

FACKAVDELNING

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK

HÄFTE 6 Redaktör: RICHARD SMEDBERG 27 JUNI 1942

INNEHÅLL: Behovet av träteknisk vetenskaplig forskning, av civilingeniör dr Ragnar Schlyter —
Kvalitet och hållfasthet hos virke, av civilingenjör Bertil Thunell — Utredningar — Meddelanden —
Tidskrifter — Författningssamling.

Behovet av träteknisk vetenskaplig forskning

Av civilingeniör dr RAGNAR SCHLYTER Stockholm, LSTF1

Då ordföranden i avdelningen på nyåret 1942 ringde
och frågade efter resultat från Svenska
teknologföreningens trätekniska kommitté — tillsatt av denna
avdelning år 1939 — ville jag så mycket hellre
tillmötesgå hans förslag om att ägna en afton åt träet
som det just i de dagarna var precis 25 år sedan jag
själv började syssla med träprovningar och med
materialprovning över huvud taget. Jag kände
emellertid icke till i januari att ett förslag om ett
träforskningsinstitut här i landet var så nära sin lösning utan
avsåg för min del, att kvällens föredrag skulle kunna
bidraga till ökad förståelse för behovet av utvidgad
träteknisk forskning. Sedan dess har en statlig
utredning under ledning av generaldirektör Gösta
Malm föreslagit upprättandet av ett
träforskningsinstitut, varom vi få närmare detaljer idag av
civilingenjör Erland Waldenström, som varit
sekreterare för denna del av utredningen. Dessförinnan
kommer emellertid föreståndaren för. det trätekniska
laboratoriet vid Statens provningsanstalt,
civilingenjör Bertil Thunell att redogöra för en del aktuella
forskningsresultat.

Träteknisk forskning i vidsträckt mening må hellre
kallas skogsproduktforskning enligt förslag av
kommittén för den teknisk-vetenskapliga forskningens
ordnande (den Malmska kommittén). Benämningarna
träteknisk eller träteknologisk forskning kunna
nämligen knappast anses innefatta studier av sådana
sekundära förädlingsprodukter som aceton,
cellulosa-eller tidningspapper. Termen
skogsproduktforskning har däremot allmän hänsyftning till
forskning (och ej enbart teknisk sådan) rörande såväl
träet som alla därur framställda förädlingsprodukter.
Termen träteknisk forskning reserveras därför för det
speciella område, som avser studiet av träets
materialegenskaper samt dess tekniska bearbetning och
förädling (i motsats till träkemisk forskning).

Kort historisk överblick.

Behovet av träteknisk forskning gjorde sig tidigt
gällande, och grundläggande undersökningar över
virkets hållfasthet utfördes på 1890-talet av professor

i Föredrag vid STF’s avdelning-s för väg- och
vattenbyggnadskonst sammanträde 1942 13/4.

August Wijkander i Göteborg. Men därefter
uppstod en lång paus på mera än ett par årtionden, innan
systematiska undersökningar fortsattes vid Tekniska
högskolan i Stockholm eller Chalmers i Göteborg,
resp vid deras materialprovningsanstalter eller vid
Statens provningsanstalt i Stockholm. Vid
Skogshögskolan upptogos så småningom också mindre
undersökningar i samband med undervisningen
därstädes.

Fysikalisk-tekniska undersökningar av olika slag
ha utförts under ledning av professorerna Carl
Forssell och Henrik Ereüger vid Tekniska
högskolan samt av professor John Roos af Hjelmsäter,
undertecknad Schlyter, nuvarande lektor Gustaf
Winberg i Malmö, civilingenjör Christer Möller
m fi vid Statens provningsanstalt samt under senare
år även av professor Hjalmar Granholm vid
Chalmers tekniska högskola m fi, men det är icke min
uppgift i dag att lämna någon historisk redogörelse
för alla de undersökningar, som dock under tidernas
lopp så småningom utförts.

Trots de tidigare undersökningarna är det
uppenbart, att man har ringa kunskap om egenskaperna
hos det material som försäljes av den svenska
trävaruindustrien. Synbarligen har det ur
försäljningssynpunkt icke erfordrats tekniska data men sedan
årtionden ha varnande röster höjts, att den tekniska
utvecklingen skulle medföra kravet på klassificering
av virket ur andra synpunkter än tidigare. Särskilt
var att vänta kravet på kunskap om kvistarnas och
defekternas inverkan på virkets hållfasthet, dennas
beroende av volymvikt och fuktighetshalt m m. Detta
har tidigare framhållits.1

Med full förståelse för den oerhörda betydelsen av
skogsproduktforskning inrättades redan i början av
detta århundrade Forest Products Laboratories först
i Madison i Wisconsin, USA, och sedan i det engelska
imperiets olika delar, sist i Princess Risborough
utanför London. Rätt omfattande undersökningar hade
tidigare utförts vid tyska och franska
materialprovningsanstalter. Träets användning i flygmaskiner
satte sedan fart på vissa träundersökningar med sikte

i Schlyter—Winberg: "Svenskt furuvirkes
hållfasthetscgen-skaper", IVA’s handl. 1929/92.

25 juli 1942

81

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free