- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
82

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

på dessa speciella problem. Finland inrättade sig på
1920-talet för forskning beträffande träets mekaniska
teknologi och fick snart en professur i detta ämne
och har utfört omfattande förebildliga
undersökningar.

När så resultatet av den i USA, Kanada och
England bedrivna forskningen kommit så långt, att man
kunde klassificera virket efter nya riktlinjer, ställdes
omkring år 1936—37 frågor till de svenska
trävaru-exportörerna, vad det svenska virket hade för
hållfasthetsegenskaper i leveranstillstånd. Mot
bakgrunden härav får man se tillkomsten av det trätekniska
laboratoriet, som skänktes till Statens
provningsanstalt 1938, samt bildandet av den trätekniska
kommitté, som tillsattes av Svenska teknologföreningens
avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst. STF’s
gåvobrev på ett trätekniskt laboratorium är daterat
1938 8/1, och medlen skänktes i kontanter och gåvor
in natura av huvudsakligen firmor inom
byggnadsbranschen.

Vid sidan av och oberoende av nyssnämnda
utländska utveckling tog Byggnadsstyrelsen inom en
delegation för några år sedan upp frågan om nya normer
för sortering av virke. Att detta var synnerligen av
behovet påkallat har överdirektör Einar Hedulf
nyligen visat med några drastiska bilder vid ett
föredrag på Stockholms byggnadsförening om trävirkets
andel i byggnadskostnaderna och behovet av
enhetliga sorteringsregler och normer för virkets
klassificering.1

Ansträngningar göras sålunda nu från olika håll för
att ta igen den förlorade tiden, och undersökningar
pågå för fullt inom såväl Byggnadsstyrelsen som
Statens provningsanstalts trätekniska laboratorium
för att förbereda ett kommande normarbete. De
intressanta undersökningarna inom Byggnadsstyrelsen
över de vanligen förekommande virkesdimensionerna
ha delvis publicerats av Hedulff i nyssnämnda
föredrag, och det trätekniska laboratoriets föreståndare
Thunell kommer i det följande föredraget att
redogöra för ett par detaljer i arbetet.2

Thunell har på den korta tid, som hittills stått
honom till buds sedan 1938 hunnit publicera en
intressant rad av arbeten. Bland dessa må särskilt
framhållas:

Några tendenser inom mekanisk-fysikalisk
träforskning, Trävaruindustrien 1939/15. Några synpunkter
på böjhållfastheten hos trä, IVA 1939/3. Engelsk
hållfasthetsgradering av virke för bärande
konstruktioner, Svensk trävarutidning 1939/16. Förarbeten
för undersökning av svenskt handelsvirkes
hållfasthetsegenskaper, IVA 1940/1. Temperaturens inverkan
på böjhållfastheten hos svenskt furuvirke. Statens
provningsanstalts medd 1940/80. Böjhållfastheten
hos olika profiler av helrent furuvirke, IVA
1940/4. Inverkan av upprepad frysning och upptining
i vattenmättat tillstånd på furuvirkes
hållfasthetsegenskaper, Statens provningsanstalts medd 1940/82.
Inverkan på furuvirkes hållfasthetsegenskaper av
basning och impregnering med vissa skyddsmedel mot röta

1 Hedulff, Einar: "Byggnadsvirke. Virkets andel i
byggnadskostnaderna jämte något om normerna för dess
klassificering." Byggmästaren 1942/7.

2 Thunell, Bertil: "Några synpunkter på uppläggningen av
svenska tränormer." Byggmästaren 1942/7, utgör
sammandrag av Thunells föredrag i Stockholms byggnadsförening
1942 18/3.

och insekter, Statens provningsanstalts medd 1941/83.
über die Elastizität Schwed. Kiefernholzes, Holz als
Roh und Werkstoff 1941/1. Hållfasthetsegenskaper
hos svenskt furuvirke utan kvistar och defekter,
Statens provningsanstalts medd 1941/81.

Behovet av virkets klassificering.

En skärpt konkurrens och nödvändigheten av att
spara på material för vinnande av bättre ekonomi har
på alla materialområden framtvingat fordran på
klassificering. Vad trävirket angår, har detta sorterats
enligt ett flertal sorteringsregler, och försäljningen av
sågade trävaror har i olika länder skett efter
fordringar på kvaliteten. Hittills har i allmänhet endast
den okulära granskningen fått vara avgörande, men
redan för decennier sedan påbörjades vid nyssnämnda
utländska forskningsinstitut undersökningar för att
utröna inverkan av olika defekter, kvistar,
snedfib-righet m m på hållfastheten hos virke för
byggnadsändamål. Ju bättre sorterat virket är och ju bättre
man känner hållfasthetsegenskaperna hos de olika
sorteringarna, desto noggrannare kunna
beräkningarna utföras, och konstruktionen behöver icke
överdimensioneras till förfång för ekonomien. Det i
onödan använda virket, överdimensionen, kostar
proportionellt mera i inköp, ökar transport- och
bearbetningskostnader och medför sålunda en allmän
fördyring av byggnadsverk med träkonstruktioner.

Om grunden för träundersökningarna icke skapas
genom systematiskt arbete, komma enstaka
undersökningar av mindre omfattning att dels sakna
anknytning till utländska fordringar, dels icke kunna nyttja
de erfarenheter, som vunnits i utländska
forskningsinstitut.

Förbättrad framställning och rationellare användning.

Problemet rörande ett bättre tillgodogörande av
skogsprodukter torde kunna uppdelas i två väsentliga
uppgifter, dels rationellare framställning för olika
ändamål, dels rationellare användning för olika
ändamål.

För förbättrad framställning av skogsprodukter
måste åtgärder vidtagas för främjande av växtlighet,
förbättring av egenskaper samt virkets sortering och
skyddande vid flottning, transport och lagring. Dessa
frågor böra företrädesvis bedömas ur
skogsteknolo-gisk synpunkt och med den sakkunskap, som
företrädes av bl a Skogshögskolan och Statens
skogsförsöksanstalt.

Innan man kan utreda skogliga inflytelser på
virkets egenskaper, måste först utredas, vad som menas
med virkets kvalitet. Denna begreppsbestämning har
tidigare icke blivit gjord, utan man har av ålder
granskat virket och på obestyrkta erfarenhetsgrunder
sökt att av virkets yttre utseende indela det i olika
kvalitetsklasser. Största delen av allt virke användes
inom byggnadsindustrien. För att utreda vad som
menas med kvalitet, måste man gå till konsumenten,
dvs byggnadsindustrien, studera
användningsändamålet och definiera virkets kvalitet som förmågan att
motstå de påfrestningar, som virket utsättes för i den
praktiska användningen.

Det är för utförande av en grundläggande
undersökning rörande samarbetet mellan kvalitetsbegrepp
och användningsändamål som undersökningsserier
måste uppläggas och provas, givetvis i samråd med

82

25 juli 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free