Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
skogliga sakkunniga. Det är först, när
kvalitetsbegreppet är klarlagt, som det lönar sig att lägga ned
kostnader på sambandet mellan de skogliga
förhållandena och kvaliteten.
Frågan om en rationellare användning av svenskt
trävirke har alltsedan inrättandet av Statens
provningsanstalt upprepade gånger varit föremål för
provningsanstaltens arbete. En av de viktigaste
använd-nngarna av svenskt trävirke är till byggnadsmaterial.
Barrvirke är i själva verket ett av Sveriges förnämsta
byggnadsmaterial; det är i förhållande till sin
egenvikt ett av de mest hållfasta och därtill relativt
billigt.
I konkurrensen med andra byggnadsmaterial
fordras emellertid att bättre känna trävirkets egenskaper
och att bättre kunna nyttja dessa än vad som förut
varit fallet. För utförande av moderna, tekniskt
riktiga och ekonomiskt dimensionerade konstruktioner
krävas noggranna beräkningsmetoder, som fordra en
ingående kännedom om trämaterialets egenskaper.
Nya byggnadsmaterial av trä som råmaterial föras
även ut i marknaden, såsom kryssfaner,
träfiberplattor, hoplimmade konstruktioner m m, och i själva
verket synas möjligheterna för framställning av nya
trämaterial med speciella egenskaper för olika
ändamål fortfarande vara mycket stora. För att sådana
material skola kunna riktigt nyttjas, fordras
emellertid ingående kunskap om deras olika egenskaper.
Hittills utförda undersökningar hava visserligen
haft sitt värde, men de hava även visat, huru
otillräcklig vår tekniska kunskap är samt huru behövliga
fortsatta forskningsarbeten äro på detta område. För
ökad användning till byggnader och redskap fordras
mera ingående kunskap om egenskaperna icke bara
hos barrvirke utan även hos våra andra inhemska
träslag. Ävenledes böra normer utarbetas för
tekniskt rationell användning av virke för husbyggnader
och för redskap av olika slag. Den stora betydelsen
av förbättrad användning av trävirke för olika
ändamål har i mycket högre grad än hos oss
uppmärksammats i andra länder, särskilt Amerika, Tyskland,
England, Frankrike och Finland.
Under de sista decennierna har man i de utländska
forskningslaboratorierna för trävirke sökt att
definiera virkets kvalitet, och man anser sig i England
numera ha nått fram till en klar bestämning av
kvalitetsbegreppet för virke för byggnadsändamål. Detta
kvalitetsbegrepp överensstämmer emellertid icke med
det tidigare traditionella begreppet. Den nya engelska
graderingen baseras likaledes på en granskning men
enligt väl definierade normer med avseende på
defekter, såsom kvistar, snedfibrighet m m.
Enär England har varit den störste köparen av
Sveriges träexport, måste tydligen svenskt virke
studeras med hänsyn till den nya engelska
kvalitetsgra-deringen för att utfinna, om densamma även kan
passa för svenska förhållanden.
Erforderliga undersökningar.
Träbiologiska problem behandlas icke blott i de
enskilda staternas stora centrala träforskningsinstitut
utan även i de botaniska instituten; vid skogliga och
tekniska högskolor liksom vid universiteten.
Motsvarande gäller även beträffande träkemien som
särskilt beträffande den grundläggande och
strukturforskningen ingående undersökes vid enstaka uni-
versitet. Den kemiska teknologien, såsom frågor
beträffande cellull och pappersteknik, träförsockring,
spritutvinning m m, är föremål för betydelsefulla
undersökningar vid olika tekniska högskolor.
Undersökningarna vid växtförädlingsanstalterna lova att
bli utomordentligt betydelsefulla och må nämnas i
detta sammanhang. Forskningen på detta område
avser att utveckla ur rassynpunkt lämpliga och
ekonomiskt värdefulla träslag.
Som exempel på råvarufrågor som behandlats under
de allra senaste åren må nämnas fällningstidens och
transportsättets inverkan på träets kvalitet,
förändringarna hos träet under dess utveckling från planta
till träd och efter dettas fällning samt försök och
erfarenheter över fällning av olika träslag sommartid.
Den svenska forskningen på detta område är ju
välkänd men av mycket sent datum vad beträffar
skogarna. Från Tyskland rapporteras om försök av
Wettstein med särskilt snabbväxande poppelarter.
Biologien får emellertid sitt kanske viktigaste
verksamhetsfält inom trätekniken i frågor rörande virkets
skyddande mot röta och svamp. Yarje år förloras
många millioner m3 på detta sätt och virkesskyddet
erhåller därigenom en mycket stor ekonomisk
betydelse även nationalekonomiskt sett. I årtionden
har man försökt erhålla förståelse hos tillverkarna av
virke för åtgärder och propaganda för impregnering
av virke på olika sätt och för olika ändamål. Under
senaste årtiondet har därtill kommit en fråga av
mycket stor vikt, särskilt med hänsyn till
brandbombfaran från luften, nämligen eldskyddspreparering av
virket. Biologer, botaniker, kemiker och
trätekno-loger måste samarbeta och under medverkan av de
stora förbrukarna av trä vidare utveckla
träskydds-tekniken såväl beträffande träskyddsmedel som
metoder för preparering. Man måste även på detta
område f n såvitt möjligt försöka reda sig med inhemska
råvaror. Rüpings förfarande av år 1902 anses i
Tyskland under 40 år ha sparat 6 milliarder kg
tjärolja, som skulle ha förbrukats, om fullständig
impregnering enligt äldre metoder använts. Man har
där uppskattat besparingen av träsyllar genom
impregnering till i runt tal 200 millioner ms nyttigt
virke under samma tid.
Jag nämnde eldskyddspreparering av virke. På
en relativt kort tid har, framtvingat av behovet,
be-aktansvärda resultat erhållits för finnande av
lämpliga eldskyddspreparat och metoder för preparering.
Några typiska bilder (här ej medtagna) kunna belysa
den uppfattning man kommit till beträffande
träkonstruktionernas lämplighet framför oskyddade
järnkonstruktioner. Samtidigt med industrialismens
genombrott under 1800-talet fingo järnkonstruktionerna,
särskilt sådana av gjutjärn, mycket stor användning,
och fackverkens konstruktioner för trätakbalkar blevo
alltmera vanliga, men snart fick man klart för sig,
att träet, använt på lämpligt sätt och i nyare tid
preparerat med något godkänt eldskyddspreparat, är
vida att föredraga framför en oskyddad
järnkonstruktion, särskilt på orter där man har ett ordnat
brandväsen.
Träets höga motståndsförmåga mot kemisk
korrosion har gjort det särskilt lämpat för
träkonstruktioner i kemiska fabriker, där man nu har en mycket
rik erfarenhet av dess förträfflighet jämfört med det
rostande järnet. Uppgiften att Kung Rost förorsakar
27 juni 1942
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
