- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

förluster av 1 milliard kr per år vet jag icke om den
avser endast Europa eller hela världen.

Jag minns hurusom för ca 10 år sedan den
konstgjorda trätorkningen möttes av mycket stor skepsis
i utlandet, men det är fantastiskt hur mycket som
redan på olika håll hunnit utföras av provning och
undersökningar som avse att belysa virkets
egenskaper torkat efter den ena eller andra metoden och dock
befinner sig denna fråga endast i sin linda, och någon
riktig överblick över hittills vunna resultat finnes
knappast. På detta område finnes ännu mycket att
göra, särskilt om man betänker, att varje träslag
säkerligen måste behandlas på sitt sätt för erhållande
av bästa möjliga resultat. För serieframställning och
tillverkning av utbytbara delar av trä för olika
ändamål, redskapslådor, apparathuvar till t e
radioapparater m m är den konstgjorda torkningen en
nödvändig förutsättning för ett gott resultat. Vid
Statens hantverksinstitut har genom inrättande av dess
olika snickeriverkstäder och torkanläggning skapats
förutsättning för behandling bl a av detta problem om
blott forskare och medel ställas till förfogande, så
att forskning kan bedrivas därstädes. Mätteknik för
fastställande av fuktighetshalten hos färdiga
konstruktionsdelar är under god utveckling.

För byggnadsingenjörerna och byggnadsfolket är
utom frågorna om virkets konservering och
impregnering särskilt frågan om virkets hållfasthet av stor
betydelse och speciellt då inflytandet av kvistar,
snedfibrighet, felväxt och torksprickor m m. För
klassificering av virket har vid utskeppningarna och
försäljningarna använts sorteringsregler som ofta
varierat från land till land för att icke säga från distrikt
till distrikt (se ovan). För att erhålla moderna
sorteringsregler måste emellertid omfattande
undersökningar utföras på det svenska virket i ett trätekniskt
laboratorium. Efter 20 års ansträngningar kom också
ett sådant till stånd i blygsam omfattning vid Statens
provningsanstalt år 1938. Ing. Thunells arbeten ingå
som ett led i arbetet på att erhålla nya tränormer
(Byggmästaren 1942/7).

Man eftersträvar en ingenjörsmässig användning av
virket liksom åtgärder för sparandet av detsamma.
Vi stå icke till svars med att slösa med virke och
använda onödigt grova dimensioner, och våra
efterkommande kunna göra oss allvarliga förebråelser för
det slöseri som bedrivits. Sålunda kommer man fram
till smäckrare konstruktioner med bult- och
spikförband. Limmade konstruktioner, även sådana för
fordon av olika slag, flygmaskiner m m, ha blivit av
stor betydelse, särskilt genom förbättrade
limningsmetoder men framförallt genom de vattenfasta
konst-hartslimmen. Tegofilm- och kauritförfarandena äro
båda väsentligt olika men av stor betydelse, och de
ha först uppstått i vetenskapliga laboratorier och
bero på den ökade kunskapen inom
kondensations-produkternas kemi. Forskningen för utfinnande av
lämpliga nya konstruktionsmetoder har under de
senaste åren ökat ofantligt utomlands såväl genom
teoretiska undersökningar som genom praktiska
provningar. Undersökningar över ekonomien hos
väggkonstruktioner av trä, bärförmågan hos byggnadsvirke
och träförbindningar, utmattningshållfastheten hos
trämaterialet, träkonstruktioner till krigsbroar äro
endast några exempel. Ett nytt användningsområde
för träkonstruktioner erbjuda antenntornen för ra-

diostationer på grund av att det omagnetiserbara
trämaterialet skyddar mot starka strålningsförluster.
Nyligen har professor Hjalmar Granholm framlagt
resultat av undersökningar angående
initialböjpåkän-ning på konstruktionsdelar av trä, som belastas med
tryckkrafter.

Arbetena på här anförda områden äro oerhört
omfattande, och den utländska litteraturen måste
samlas och bearbetas på förnuftigt sätt för undvikande
av dubbleringsarbete. Här må vara platsen att erinra
om det arkiv och den dokumentation på detta område
som grundlagts av professor Franz Kollman i den av
honom startade tidskriften "Holz als Roh- und
Werk-’stoff", som i år börjat sin 5. årgång under medverkan
av ett stort antal fackmän i olika länder. Under de
första 4 åren erhölls genom tidskriftens referat ett
arkiv på ca 3 500 källor, och tidskriften torde
härigenom lämna det mest omfattande bidraget till
dokumentation på träteknologiens område och torde
icke ha någon motsvarighet på annat håll. Kollmans
stora arbete "Technologie des Holzes" är vid sidan
därav en utmärkt värdefull handbok. Jag har också
öst ur dessa källor beträffande här föreliggande
spörsmål.

I samband härmed må nämnas behovet av
begreppsförklaringar och definitioner, och utgivandet av
sådana är som bekant ett mycket omfattande och
krävande arbete.

Ännu mycket vore att säga över den planmässiga
forskningen och utvecklingen av virke bearbetat för
olika ändamål och över forskningens utomordentliga
inflytande på teknik och ekonomi. Skiktträet är en
ny produkt, uppbyggt som det är àv tunna skikt eller
faner. St järnträet besitter i det närmaste samma
draghållfasthet åt alla riktningar i planet och har
därigenom kommit ifrån en av det växta träets
huvudsakliga nackdelar. På dessa områden forskas
intensivt vidare säkerligen med hemliga resultat och
särskilt i flygplansfabrikerna.

Ett mycket vidsträckt område utgöres av de lätta
byggnadsplattorna, bland vilka man kan skilja på 2
huvudtyper dels träullplattor, vanligen med något
bindemedel innehållande cement, dels
träfiberplattorna av olika hårdhet och porositetsgrad. Till den fö,rra
gruppen äro närmast att räkna träspånplattor som
tillverkas av avfall från den mekaniska
träbearbetningen och pressas av träspån med något bindemedel.
Vad träfiberplattorna betyda för vårt land och ha
betytt för dess export under de senaste åren är väl
hekant för alla, och man har under förberedelse
normer för leverans och provning av dylika plattor. Det
är ett vidsträckt fält för forskningen att utröna dessa
plattors egenskaper i olika hänseenden, och särskilt
önskvärt vore ju att erhålla sådana plattor som vore
mera motståndskraftiga mot eld, åtminstone
svår-antändliga. Bristen på asbest för eternitplattor har
ju nödvändiggjort experiment, vilka synas ha krönts
med framgång, att tillverka flamskyddande plattor
med inhemska råmaterial i stället. Det får alltså
ankomma på försök vilken sort av plattor som kan ställa
sig ekonomiskt fördelaktigast ur
brandsäkerhetssynpunkt. De svenska metoderna för provning av
motståndsförmåga mot eld av dylika plattor ha legat till
grund för normeringen enligt DIN-norm 4102 ehuru
metoderna ändrats och vidare utvecklats.

Den rent mekaniska teknologien är ävenledes stadd

84

22 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free