- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
85

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

under stark utveckling. Som bekant är den icke
representerad med något laboratorium vid någon insti
tution i Sverige men professuren för träets mekaniska
teknologi i Helsingfors har sedan många år
laboratorier till sitt förfogande. Vid Statens
hantverksinstitut finns vissa möjligheter för laborationer i dess
nyinrättade verkstäder men det saknas som sagt forskare
och medel för forskning därstädes på detta område.
Här finnes eljest bl a en modern fräsmaskin som kan
utveckla ett varvtal av upp till 24 000 v/min. De höga
skärhastigheterna framförallt på plywood och skiktträ
med deras höga halt av bindemedel tvinga till
användning av snabbskärstål eller till och med sintrade
hårdmetaller. Galvaniskt gjorda överdrag med krom
ha lett till beaktansvärda framgångar och
forskningarna på detta område måste fortsättas. Frågorna om
lämpligheten av olika träbearbetningsmaskiner, om
kvalitet och dimensioner hos sågklingor m m (med
andra ord: bearbetningsmetodernas inverkan på
materialets — den färdiga produktens egenskaper) äro
andra exempel på aktuella problem. Provning av lim
och limfogar. Provning av plywood, faner,
emballage-material m m. Virkes bockning för olika ändamål.
Nyttiggörande av sågspån. Hållbarhet och
väderbeständighet. Ytbeläggning som skydd mot klimatets
inverkan, t ex metallbesprutning, stanniolbeklädnad,
träformning genom pressning, toleranser och
passsystem vid träbearbetningar, allt intressanta problem.

I stort sett olöst är emellertid ännu
avfallsproblemet. Enligt en statistisk uppgift från 1936
beräknas 1/4 av förbrukningen av virke utgöra avfall.
Man gör sig ständigt frågan, om icke avf.tllt i k-ii.
nyttiggöras, men så arbetas också intensivt efter
olika linjer över hela världen med detta problem.
Lyckligt vore väl om stationära trägasverk skulle
kunna upprättas på ställen, där mycket avfall kan
erhållas och detta icke kan nyttiggöras på annat sätt.
Kanske kan virkesavfallet i en framtid helt enkelt
lagras utefter vägarna för att därmed driva våra
bilar. Här måste träteknologen, maskinfackmannen
och kemikern samarbeta, och man måste även kon-

sultera metallurgen till förhindrande av korrosion i
generatorerna till följd av ättiksyrebildningar m. m.
En sammanfattning av det sagda i tabellform i vad
det rör frågan om nya tränormer får man av
nyssnämnda redogörelse av Thunell i Byggmästaren
1942/7.

Av det sagda framgår att de tre huvudsakliga
forskningsområdena biologi och anatomi, fysik och
mekanik samt kemi gränsa till varandra och mer
eller mindre flyta in i varandra. Likaså äro den
grundläggande forskningen och målforskningen på
det intimaste sätt förbundna med varandra. De äro
beroende av och oskiljaktiga från varandra. Vidare
framgår vilken högt utvecklad utrustning med
moderna hjälpmedel som träforskaren behöver i sitt
arbete. Han får icke vara ensidig och måste när han
söker efter resultat från sin utsiktspunkt kunna
överblicka icke blott sitt speciella område utan många
angränsande eller vid sidan om liggande vetenskaper.
Han måste vara förtrogen med tillämpade
matematiska metoder och med matematisk statistik.
Kollman framhåller, att forskaren måste ha
vetenskapsmannens första dygd: oavlåten flit och forskarens
grundläggande karaktärsegenskaper: nykter
självkritik och intuitiv begåvning. Framför allt måste
träforskaren alltid tänka på och taga hänsyn till de
biologiska villkoren och besinna, att produkter av
organiskt växande äro starkast underkastade
naturliga differenser. Lagbundenheten finner man
aldrig för dylikt material genom små försöksserier
eller genom några få prov. Hundratals ja tusentals
av enstaka mätningar äro oftast nödvändiga för att
erhålla någotsånär säker kännedom om det man
söker. Det torde icke behövas några flera ord för att
framhålla betydelsen av forskning och av sådan även
i ekonomiskt hänseende och för att visa hur den
grundläggande och målforskningen måste samarbeta.
Det behöver väl icke heller ytterligare betonas, att
det måste löna sig att anvisa de för träforskningen
nödvändiga medlen. Träforskningens uppgifter äro
omfattande och måste förr eller senare lösas.

Kvalitet och hållfasthet hos virke

Av civilingeniör BERTIL THUNELL, Stockholm, LSTF.

Virke kan tänkas uppdelat i fyra huvudgrupper,
allmänt förbrukningsvirke, snickerivirke,
konstruktionsvirke och specialsortiment, t e
kraftlednings-stolpar, syllar, skidvirke etc.

För konstruktionsvirket, vilket som namnet anger
användes till bärande konstruktioner, blir sorteringen
bestämd av resp virkesdels hållfasthet vare sig det
gäller plank, sparrar, bjälkar eller rundvirke.
Problemet blir därvid att söka finna hållpunkter och
yttre kännetecken hos virket, som indikera
hållfasthetsegenskaperna. Avsikten är här att söka visa
några av de metoder, som därvid tillämpas och att
antyda en del av de synpunkter, som framkommit under
nu pågående undersökningsarbeten med svenskt
furuvirke vid Statens provningsanstalts trälaboratorium.
Vidare skall endast sambandet mellan böjhållfasthet

och virkeskvalitet behandlas. De virkessortiment
som främst förekomma härvid äro plank (battens)
och i någon mån bräder; ifrågavarande undersökning
bekostas av Svenska trävaruexportföreningen.
Undersökningar ha även bedrivits t e över
tryckhållfastheten och resultaten härav komma att publiceras, så
snart erforderliga penningmedel härtill erhållas. Vid
tryckhållfasthetsundersökningarna ha framförallt
sparrar kommit ifråga som undersökningsmaterial
men även vissa plankdimensioner ha medtagits.

Här skall först lämnas några olika
begreppsdefinitioner. De olika felen kunna indelas i två olika
huvudgrupper, kvalitetsfel och konditionsfel. De förra
omfatta strukturfel, tillverkningsfel och sprickor; de
senare — konditionsfelen —olämplig fuktighetshalt och
blånad.

27 juni 1942

85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free