- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Strukturfelen äro sådana fel som kvistar, kådlåpor,
barkflag, tjurved, vresighet (snedfibrighet), maskhål
och larvgångar samt röta. Hos kvistarna särskilja vi
utom olika former och storlekar även skilda arter,
beroende på hur och vid vilken ålder kvisten deltagit
i trädets livsfunktioner.

I fig 1 synas de olika åldersområdena hos
tvärsnittet genom en övervallad grenstump. Området 1—3
är levande kvist, 3—4 död kvist, 4—5
övervallnings-område och 5—6 ostörda fibrer i stammen. I fig 2 ha
olika kviststorlekar, former, beskaffenheter och
grupperingar sammanställts.
Kvistarna kännetecknas av följande
data:

Storlek: liten kvist < 3/4"
(pärlkvist < 1/4"), medelstor
kvist 3/i"—l1//, stor kvist

> 7/-

Form: rundkvist, bladkvist
och hornkvist. För rundkvisten
är förhållandet mellan
snittytans största och minsta
diameter mindre än 21/2.
Bladkvist kallas kvist, i vilken
förhållandet mellan snittytans största och minsta
diameter är minst 21/,. Bladkvistens yttersta del är ofta
icke fastvuxen vid det övriga träet utan kan spjälkas
upp som en tunn skiva. Hornkvisten bildar på
kantsidan en del av en rundkvist och på flatsidan
sträcker sig kvisten från märgen ut mot kanten och
utvidgar sig mot denna.

Beskaffenhet: levande kvist, torrkvist, rötkvist och
barkningskvist. Frisk kvist är en kvist, som så länge
trädet vuxit, deltagit i dess livsfunktion. I sågvirke
är en dylik kvist fast förbunden med träet. Torrkvist
är en kvist, som i det växande trädet upphört med sin
livsfunktion och vars längre eller kortare förtorkade
stump inneslutits i det omgivande träet och därför
kan falla ut ur sågvirke. Torrkvist kan således vara
fast eller lös. Rötkvisten är vanligen död men även
levande kvist kan vara behäftad med röta. Rötan
kan helt genomtränga kvisten eller endast en del av
densamma. Barkringskvist uppstår ifall kring
kviststumpen även bark inneslutes under
övervallnings-perioden. Denna barkring förvärrar kvistfelet
avsevärt.

Gruppering: strökvistar, gruppkvistar och
mustaschkvistar. Strökvistar förekomma spridda här och där
i sågvirket utan att bilda kvistgrupper.
Gruppkvistarna ha uppstått i det växande trädet vid samma höjd
t e vid vissa grenvarv. Då två varandra motstående
kvistar i en sådan grupp sågas itu med ett snitt
genom märgen uppstår den s k mustaschkvisten.

En för hållfastheten mycket allvarlig
kombination av fel uppstår vid s k toppskador. Härvid har det
egentliga toppskottets tillväxt stoppats genom att
knoppen förstörts genom insektsangrepp, storm eller
på annat sätt skadats. Ett sidoskott får därvid
övertaga det egentliga toppskottets funktion och på
sågvirket kan detta iakttagas genom den typiska figur,
som därvid bildas.

Av de övriga felen utgöra kådlåpor en i
årsring-arnas riktning förekommande ihålighet, som
innehåller kåda. Barkflag kallas en i träet förekommande
ihålighet, som helt eller delvis är fylld med bark.

Ibland uppstår i barrträd en från träets normal-

struktur avvikande mörk cellbildning, vars väggar
äro tjockare än vanligt ooh vilken till sin vikt och
andra egenskaper skiljer sig från det vanliga träet.
Bildningen benämnes tjurved och den har oftast till
ändamål att bättra på trädets motståndsförmåga mot
tryck, där den bildas.

Maskhål och larvgångar uppstå genom trägnagande
insekter eller larver. Genom dessa hål inkommer ofta
röta.

Tillverkningsfelen uppstå vid virkets bearbetning
och äro vankant, flatböjning, skevhet, kantböjning,
konvexitet, konkavitet, måttfel och andra
sågnings-fel.

Sprickor hänföras till kvalitetsfelen och äro av tre
slag: märgsprickor, ringsprickor och torksprickor.

Märgsprickor gå huvudsakligast i radiell riktning.
De kunna skönjas i nyfällt virke och öppnas, när
träet torkar. Ringsprickor löpa med årsringarna,
ofta mellan två områden med väsentligt olika
tillväxthastighet. Virke som uttagits ur träd, vilka varit
undertryckta och plötsligt friställts, uppvisar täta
årsringar i den inre delen och glesa årsringar i den
yttre delen av stamtvärsnittet. I övergången mellan
dessa båda områden finnas stora spänningar beroende
på de avsevärt olika egenskaperna hos virket inom
de två områdena.

Den egentliga torksprickan uppkommer på grund
av spänningar i virket vid torkningen. Dessa
spänningar bero dels på ojämn fuktighetsfördelning under
torkningen, dels på de olika
krympningskoefficienterna i radiell och tangentiell riktning.

Konditionsfelen äro, som ovan nämnts, olämplig
fuktighetshalt och blånad. För olika
användningsområden anbefalles som bekant vissa fuktighetshalter
hos träet och här må endast understrykas
nödvändigheten av att dessa rekommendationer icke negligeras.

Blånad förekommer i två former, stockblånad, som
finnes i timret före uppsägningen, och
brädgårds-blånad, som tillkommer efter sågningen. Hos båda

1

Fig. 2. Rad. 1: rötkvist, levande kvist, hornkvist,
rundkvist, rad 2: barkringskvist, torrkvist,
mustaschkvist, bladkvist; därunder: strökvistar och
gruppkvistar.

/ 2. J 4-5 6

Fig. 1. Schematiskt
snitt genom trädstam
med övervallad
grenstump.

86

27 juni 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free