- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
87

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

arterna brukar inan vanligen tala om tre grader: lätt,
medel och stark blånad.

Av de här berörda olika felen påverka endast ett
ringa antal hållfastheten i någon nämnvärd
omfattning. De flesta kunna uteslutas eller instängas
mellan vida gränser. Detta gäller t e kådlåpor,
bark-flag, tjurved, maskhål och larvgångar samt
tillverkningsfelen. De olika böjningarna och skevheterna,
som kunna uppkomma, spela i sig själva ingen roll
för hållfastheten men äro icke alldeles försumbara,
emedan de ofta indikera på ena eller andra sättet
ojämn växt hos virket, snedfibrighet etc. Yankantens
betydelse är icke så stor, som den rena
måttavvikel-sen skulle låta förmoda. Trädstammen är
ursprungligen uppbyggd efter till stor del hållfasthetstekniska
regler, så t e finnas förstärkningar runt kvistarna.
Vid sågningen sönderskäras dessa förstärkningar och
den konstruktiva planen gäller ej längre. I
van-kanterna kvarstå förstärkningarna kring kvistarna,
vilket gör att maximispänningarna i dem skenbart
kunna bli högre än i de ytor som berörts av sågen.

Sprickorna ha icke den inverkan på hållfastheten,
som man vanligtvis föreställer sig; endast i de fall
att spännvidden är liten i förhållande till
tvärsnittshöjden, så att skjuvspänningarna bli stora, spela
sprickor någon roll och de få även då vara djupa.

Blånad har i normala fall ingen inverkan på
hållfastheten. Endast om virkets utmattningshållfasthet
eller hållfasthet mot slag spelar någon roll bör man
undvika blånad. Även i de fall att virket skall
impregneras, är det mindre lämpligt att välja blånat
virke, då detta uppsuger impregneringsmedel
väsentligt sämre än icke blånat virke.

Innan man över huvud taget genom
undersökningar kan studera de kvalitetsbestämmande
faktorernas inverkan på hållfastheten, fordras ingående
kännedom om det egentliga fibermaterialets egenska-

Fig. 4. Samband mellan böjhållfasthet
ab<1 ß och fuktighetshalt u för helrent
svenskt furuvirke.

per. Några av de viktigaste resultaten från
undersökningar vid Statens provningsanstalts trälaboratoriuni
med defektfritt virke visas i fig 3, 4, 5 och 6. Av
diagrammen framgå sambanden mellan
böjhållfast-heten hos defektfritt svenskt furuvirke och
fuktighetshalten, torrvolymvikten, fiberriktningen och
temperaturen vid provningstillfället. För elasticitetsmo-

Obllts

Fig. 5. Samband mellan böjhållfasthet
0b\\B och torrvolymvikt roi2 för helrent
svenskt furuvirke.

20 JO 40 50
Fuktighetshalt u\

-t-22’C

––/- -J "Q

t GbllO
i

|/J

Fig. 3. Samband mellan böjhållfasthet nb B
och temperatur t°C för helrent svenskt
furuvirke.

27 juni 1942

87

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free