Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
m
!(!$
\ 11 y,\
\v viv.
Fig-, 7. Kvisttyper i svenskt furu
virke.
Douglas fir. Träden
äro därvid av en helt
annan storlek,
kvistarna bli icke längre
koner med spetsen i
närheten av ena ytan, utan
kvistarna äro mer att
likna vid skärande
cylindrar; såväl in- som
utgångar bli stora.
Detta är huvudorsaken till
att t e de amerikanska
mätningsreglerna ej
passa för svenska
förhållanden.
Det har därför vid
undersökningarna gällt
att uppmäta och
definiera kvistarna på ett
sådant sätt, att de
kunna tilldelas ett’
talvärde, som motsvaras av
en viss minskning av
hållfastheten räknat
från det helrena
virket. Undersökningarna
kunna därför sägas
bestå av två huvuddelar
dels den egentliga grundläggande undersökningen,
som utreder, hur mätningar etc skola utföras och vid
vilken sambandens huvudkaraktär fastställes, dels
kompletterande undersökningar med virke, som
uttagits från olika områden av landet för kontroll av
sambandskonstanternas giltighet.
Storleken av inverkan av en kvist på hållfastheten
vid böjning beror bl a på om kvisten befinner sig i
den tryckta eller dragna zonen. Tryckhållfastheten
påverkas sålunda väsentligt mindre än
draghållfastheten. Provningarna utföras därför alltid med den
avgörande kvisten i den dragna sidan, så att ett
minimivärde erhålles på hållfastheten. I byggnader bör
dock förhållandet vara det omvända, då härigenom
en extra säkerhetsmarginal erhålles. I motsats till
vad som tidigare ansetts vid sortering av virke
intresserar icke förekomsten av kvistar, som äro
mindre än den avgörande kvisten eller kvistgruppen.
Ur hållfasthetssynpunkt måste virkets
hållfasthets-klass bestämmas av den svagaste delen.
Den inverkan, som uppkommer av hållfastheten på
kvistarna, är icke enbart beroende på dessa i och för
sig utan få även
hänföras till de
fiberstörningar, som finnas runt
kvistarna. Det skulle
emellertid vara mycket svårt
att mäta dessa
fiberstörningar och det synes y_
därför motiverat att
antaga, att den totala
störningen är en viss faktor
n gånger större än vad
kvistdimensionen anger.
Undersökningarna ha
även visat riktigheten av
detta antagande.
Kvistarnas beskaffenhet har
även konstaterats vara av underordnad betydelse,
skillnaden mellan inverkan av levande kvist och
torrkvist är mycket liten.
Enklast få vi ett uttryck för inverkan av en kvist
genom att antaga, att den förminskar det
ursprungliga tröghetsmomentet 1 för tvärsnittet till /red. Detta
resonemang förutsätter, att neutrallagrets plats och
avståndet härifrån och till de yttersta fibrerna är
oförändrat. Yi få då att förhållandet <p mellan den
kvarvarande hållfastheten och den utan inverkan av
kvist blir
99:
I
För att förenkla framställningen antaga vi vidare,
att märgen ligger mitt på ena flatsidan och att
kvistarna växa vinkelrätt mot märgen. Korrektion härför
och i viss mån även för avvikande form kan
sedermera anses ligga i faktor n, som tidigare omnämnts.
För fall b) i fig 9 få vi kring x — x
— 3 røCj) bd3
I ro fi -
12
Kvisten har då antagits sitta i kantsidan och har
storleken ct b. Konstanten c kallas generellt kvistkvot
och utgör förhållandet mellan kvistens diameter och
sidodimensionen. Här bortses även från ovala och
sådana kvistformer, för vilka speciella regler få
användas.
Vidare erhålles
Ti
8 — 3 ne i
8
(o)
<c)
Cd)
Fig. 9.
>r°tn
STRIN4M
flt*
PLWtt
jo|st z
structuefll
timm.il
»k ix
PL AH K
fUWK
sHip T;
ceiuNCk ii
«*"’t ii
TiMeaü.
tr.-.*’»
CLEflR.CBMT
Fig. 8. Uppsågning av Douglas fir.
27 joni 1942
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
