- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

fi =

resp.

9? 3 =

32 — n3 c33
32

Antages nu till en början rø — 1 kunna vi beräkna
och upprita kurvorna i fig 10. Som synes av dessa
kurvor kommer, utom för mycket små kvistkvoter,
kantkvisten att bli avgörande; eftersom 2 d > b blir
vid samma kvistkvot kantkvisten ändock mindre än
kvisten i flatsidan. Emedan effekten av kvisten är
större än dimensionen enbart anger, dvs n > 1,
kompliceras relationen något för de gränsfall, som kunna
inträda. För kvistar, som icke äro större än b/n
motsvarande cx < 1/rø behöver fiberstörningen icke
skäras av flatsidorna, medan detta nödvändigt blir
fallet, om ct > 1 /n.

Till fig 11 har värdet på n — 1.9 hämtats från
undersökningarna och de olika relativtalen <p mellan
hållfastheten hos virke med olika kvistar, vars
storlek bestämmes av kvistkvoten och hållfastheten hos
helrent virke av samma dimensioner beräknats och
inritats. Värdet på n erhålles enklast, om
linjen (1) i fig 10 jämföres med den linje,
som kan beräknas ur försöksdata för
regressionen av hållfastheten med
avseende på kvistkvoten. Härvid få endast
sådana prov medtagas, vari kvistkvoten
är lika med eller mindre än 1 jn. Denna
linje har även inritats i fig 10 och
betecknats (4). Förhållandet mellan
kvistkvoterna enligt linje (1) och linje (4) för
ett och samma godtyckligt valda <p-värde
ger n = 1,9.

Den korrelationskoefficient, som
erhålles vid analys av försöksvärdena, ligger i
allmänhet vid ca 0,7, vilket måste anses
motsvara vad som kan väntas. Som
bekant innebär koefficienten 0 att intet
samband finnes och värdet ± 1 att
fullständigt samband råder mellan variablerna.

Genom noggrannare mätningsregler för
kvistarna kan måhända koefficienten
höjas men dels bli reglerna för
komplicerade för att praktiskt kunna användas,
dels äro inflytelserna från t e variationer i

,2 fi ,6 ,8

kvist kvot
Fig-. 10.

På motsvaraude sätt erhålles för fallen c) och d) i
fig 9.

1 — 3 nc2 -|-3 rø2 c22 — n3 c23

Fig. 11.

torrvolymvikt och växtfaktorer så stora, att värdet
på den beräknade hållfastheten ändock ej kan bli
nämnvärt noggrannare än vad som erhålles med här
angivna metod.

Med ledning av sp-kurvorna i fig 11 kunna vi alltså
finna böjhållfastheten hos virke med olika
kvistkvoter vid böjning över kantsidan. Ur fig 4 hämta vi
för fuktighetshalten 15 % och en torrvolymvikt av
0,40 g/cm3 böjhållfastheten hos defektfritt virke 680
kg/cm2 bestämd på normalprovkroppar. För helrent
virke av handelsdimensioner få vi först reducera i
förhållandet 1 :1,4 och få därvid läget på punkten A
i fig 11 att motsvara ungefär 485 kg/cm2. Denna
reduktion beror på att man med virke av
handelsdimensioner även om detta är helrent icke kommer upp till
samma hållfastheter som vid provning av små
normalprovkroppar.

Den kurva över böjhållfastheten, som därvid
erhålles, framgår av fig 12. Emellertid är
minimikur-van för hållfastheten användbarare än medelkurvan.
Vi ha ännu ej tillräckliga svenska provningsdata för

Fig. 12. Samband mellan böjhållfasthet och kvistkvot hos sågat furuvirke.
Den övre kurvan anger medelvärdet, den undre beräknat minimivärde.

90

27 juni 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free