- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

att kunna beräkna spridningen och avståndet mellan
dessa två kurvor men en uppskattning kan göras med
hjälp av de data, som finnas i London County
Coun-cils bestämmelser. För bl a svenskt furuvirke
angives därvid tillåten böjpåkänning till 800 lb/sq. in.,
dvs. ca 56 kg/cm2, med en säkerhetsfaktor av 64/27
och en kvistkvot av 0,B8. I olika upplagor av
bestämmelserna ha siffrorna varierat något, de här
meddelade motsvara de ursprungliga provningsvärdena.
Virkeskvaliteten torde i stort sett motsvara en
ordinär svensk exportkvinta, Ur diagram fig 12 erhålla
vi för kvistkvoten 0,1518 medelvärdet på hållfastheten
till 300 kg/cm2. Avvikelsen ned till minimikurvan,
som kan anses vara konstant för olika kvistkvoter,
blir därvid 300—56 • 64/27 ungefär — 165 kg/cm2.
Minimikurvan har inritats i fig 12 med ledning härav.
Ånyo bör understrykas, att dessa värden beräknats
ur utländska provningar och att kurvorna kunna
komma att förändras eller modifieras, sedan de
svenska provningarna slutförts.

Se vi på vad t e kvistkvoten 0,58 innebär i
kviststorlek erhålla vi för en 2" kantsida en kvistdiameter
(2—1/8)-0,58 ungefär — 17/16" emedan 1/8" alltid
skall subtraheras som måttolerans.

Säkerhetsgraden var enligt ovan 64/27 och
uppbygges av delfaktorerna 16/9 och 4/3. Den första
av dessa är tillkommen med hänsyn till den
inträdande nedgången av hållfastheten vid
långtidsbelastningar och den senare är den rena säkerhetsfaktorn.
För trävirke kan det stora beroendet av
belastningens varaktighet icke försummas. Av fig. 13, som är
uppritad efter mätningar av Staudacher i Zürich
såväl vid pålastning som avlastning, framgår
kryp-ningen tydligt vid tryck vinkelrätt mot fibrerna.

Här ha nu endast berörts förhållandena vid böjning
på högkant och kvistarnas inflytande därvid.
Naturligtvis får även tagas hänsyn till att plank etc kan
böjas på lågkant, men analyseras detta fall, visar det
sig att sorteringen efter de ovan uträknade reglerna
vid böjning på högkant innebär större fordringar.

Sammanfattning.

Vid Statens provningsanstalts trälaboratorium pågå
undersökningar över konstruktionsvirkes
hållfasthets-egenskaper, och arbetet inriktas f n främst på ett
studium av sambandet mellan virkeskvalitet och
böj-hållfasthet.

Försöksmaterialet utgöres därvid av furuvirke i
representativa dimensioner från 2" X 4" till 3" X 9",
som uttages från hela landet och undersökningen
bekostas av Svenska trävaruexportföreningen.

Utom snedfibrigheten, över vars inverkan resultatet
från tidigare undersökningar ger besked, ha kvistarna
största betydelsen för hållfastheten. Kviststorleken
definieras genom begreppet kvistkvot, som utgör
förhållandet mellan kviststorlek och dimension hos den
sida, i vilken kvisten sitter. Virkeskvaliteten med
hänsyn till kvistarna bestämmes av den största
kvistkvoten för en kantsida. Med vissa förenklade
antaganden om kvistarnas form, för vilka sedermera
korrektion införes, kan den relativa nedsättningen i
hållfastheten beräknas.

Formen på en beräknad kurva över sambandet
mellan hållfasthet och kvistkvot överensstämmer med
värden från praktiska prov.

Ännu föreligga emellertid icke tillräckliga försöks-

Fig. 13. Diagram över sammantryckningen hos gran vid
olika belastningar vinkelrätt mot fibrerna. På vissa ställen
ha deformation-tidsdiagram inlagts. I dessa punkter har
belastningen hållits konstant.

värden för att de i fig 12 inritade medel- och
minimi-kurvornas lägen skola kunna anses äga generell
giltighet för svenskt furuvirke.

Utredningar

Ingenjörer och teknologer. Med anledning av ett
inom YY-avdelningen väckt förslag om anordnande
årligen av en mottagningsfest för nyantagna
teknologer inom facket har avdelningsstyrelsen tillsatt en
kommitté, bestående av civilingenjörerna Richard
Smedberg (ordf), Tage Bilde och Valter Godberg
(sekr), vilken 1942 10/5 avgivit förslag.

Efter underhandlingar med KTH-studentkårens
styrelse, varvid tyvärr från några ledamöter hystes
betänkligheter mot samarbetet med teknologföreningen,
ha kommitterade enats om följande.

En högtidssammankomst anordnas i början av
vårterminen i Tekniska museets Sverigesal med följande
deltagare: nyintagna teknologer från samtliga
avdelningar vid KTH och CTH, studentkårernas kår- och
sektionsstyrelser, STF’s ledamöter och särskilt
inbjudna. Underhållningen skulle omfatta musik av STF’s
och KTHS’s sammanslagna orkestrar; svensk lyrik;
hälsningsanförande av STF’s ordf; föredrag av allmänt
tekniskt intresse, som ur både saklig och formell
synpunkt skall vara av sådan förnämlig beskaffenhet att
mötets festliga karaktär framhäves; visning av Tekmus
samlingar; måltid och samkväm med underhållning av
ingenjörer och teknologer. Ev kan festen begränsas
till VV-byggarna.

R 8

Meddelanden

Ingenjörstiteln. Stockholm,. I en skrivelse 1902 18/4
föreslog den nybildade studentkåren vid Tekniska
högskolan, att den utexaminerades titel skulle anges i
avgångsbetyget med förslagsvis diplomingenjör eller
civilingenjör och arkitekt. Fackskoleföreståndarna
enades om att "avgångsbetyg" borde ersättas med
"diplom" och den avgående studenten skulle
betecknas "civilingenjör". Bergshögskoliterna betackade sig
för att bliva berövade "den gamla högt skattade
bergsingenjörstiteln". Efter åtskilligt kommittéarbete
fastställdes 1910 8/G 3 titlar, civilingenjör, bergsingenjör,
och arkitekt.

27 juni 1942

91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free