Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
"Arkitekt"-titeln går väl tillbaka till 1639 då Simon
De la Vallée fick fullmakt som hovarkitekt eller
kanske den mångfrestande Olof Rudbeck kallade sig
arkitekt 1670 på grund av sin storartade
byggnadsverksamhet.
Den förste "bergsingenjören" har Carl Sahlin funnit
vara Jonas Litmark 1799.
"Civilingenjörs"-titeln är av betydligt yngre
ursprung och hänför sig till förhållandena vid Sveriges
första tekniska högskola, Högre artilleriläroverket å
Marieberg. I dess instruktion 1842 9/2 införes för
första gång civilingenjörstiteln som beteckning för
väg- och vattenbyggare. Kurserna (12 st.) kommo
emellertid ej i gång förrän 1846 9/4 och avlades
civilingenjörsexamen av 74 st. av vilka Carl Axel
Grafström var den förste (1850 31/1) och Oscar Adolf
Busch (1870 22/2) den siste.
Göteborg. Vid Chalmers tekniska högskola infördes
civilingenjörstiteln i avgångsbetygen 1941
(högskolestadiet nåddes redan 1937), men alla från den högre
avdelningen utexaminerade ingenjörer ha rätt att bära titeln.
Helsingfors. I Finland, där titelväsendet förefaller
vara mera utvecklat än i de övriga nordiska
länderna, utdelar tekniska högskolan enligt stadgarna av
1941 12/9 diplomarkitekts-, diplomingenjörs- och
teknisk doktorsgrad.
Köpenhamn. "Polyteknisk kandidat" är titeln för
den som utexamineras från "Den polytekniske
lære-anstalt", men "civilingenjör" begagnas sedan 1933 8/2
för att utmärka högskoleingenjörer. Särskilt har
Dansk ingeniørforening verkat för sistnämnda
benämning. I detta sammanhang bör framhållas att
"Danmarks tekniske højskole" är en underrubrik sedan
1929 för att ha en med de övriga nordiska länderna
likartad namngivning.
Där diskuteras för närvarande huruvida "Dansk
Ingeniørforening" skall heta "Dansk
Civilingeniørfor-ening" och om dess välredigerade tidskrift
"Ingeniø-ren" skall utbytas mot "Civilingeniøren".
Trondheim har titlarna "ingenjör" och "arkitekt"
enligt lag 1936 12/6.
Upplysningarna ha delvis lämnats av civilingenjör
Erik Philip, kamrer Karl Erik Nordwall, v
häradshövding Uno Rusk, professor Anker Engelund, professor
Édouard Suenson och professor Olav Heggstad.
Promotionen i Blå hallen väcker varje gång samma
fråga: varför få ej de teknologie doktorerna vara
med om en dylik högtid? Sanningssökandet på det
tekniska området är helt visst lika betydelsefullt som
inom varje annan vetenskap och inflytandet på
samhället lika stort, om man får tro på det som sägs i
tal och skrift om tidens maskinkultur.
British council (Birgerjarlsg 15, Sthlm C) vet
tyvärr ingenting om facklitteratur utan hänvisar till
svensk bokhandel.
Tyska informationscentralen (Kaptensg 6i, Sthlm ö,
tel 67 08 80, kl 12—19) åtager sig förmedling av
upplysningar om teknisk litteratur.
R 8
Tidskrifter
Kriget och tidskrifterna
England
Wartime housing im Glasgow (Building 2)
Why? — Walls to post-war houses (Do 2)
The resistance of buildings to bombing (Do 3)
Post-war construction methods (Do 4)
Post-war building (Do 4)
A Midland wartime housing scheme (Do 4)
Why? — The air-raid shelter (Do 4)
Transport services and the war (Railway gazette 17—19)
Air raid damage at Paddington station (Do 19)
Post-war planning and the location of industry (Town
a country planning 36)
Housing standards after the war (Do 36)
When we build again (Do 36)
Schweiz
Kohlennot und einschränkung des zementverbrauchs
(Schweizerische bauzeitung 15)
Schaffen und sorgen in der kriegszeit (Do 16, 17)
Technische frågen der baustoffbewirtschaftung (Do 18)
Tyskland
Die Maginot-linie (Bautechnik 1)
Vom einsatz der organisation Todt im osten
(Deutsche technik 4)
Luftkrieg und luftscfiutz im dez 1941—märz 1942
(Gas-schutz u luftschutz 1—4)
Werkluftschutz; feuer in 13 minuten gelöscht etc (Do 1)
Zur hygiene des luftschutzraumes (Do 3)
Luftschutz-neuigkeiten aus den vereinigten staaten
von Amerika (Do 3)
Der einsatz der technischen nothilfe im kriege (Do 4)
Der LS-bunker (Do 4)
Die ausstattung von luftschutzräumen mit liegestätten
(Do 4)
Die stellung der Donauschiffahrt im kriege und in
der künftigen europäischen grossraumwirtschaft
(Gross-deutscher verkehr 4)
Die entwicklung der wirtschaft im neuen deutschen
ost-raum und ihre auswirkung auf die verkehrsträger (Do 5)
Jetzt baut die front (Strasse 3)
Soldaten der deutschen technik (Do 3)
Führung und einsatz des ingenieurs in und nach dem
kriege (Do 3)
Bau einer kriegsfeldziegelei (Tonenindustrie-zeitung
17) R 8
Bättre bostäder, tidskrift för inrednings-,
värme-och ljudisoleringsteknik, är en nyhet med hr Knut
Eriksson som ansvarig utgivare och Karlholms a.-b.
som förläggare. Några artiklar ha författarenamn
andra endast signaturer. Det meddelas icke huru
många häften som årligen kunna förväntas.
Eka, meddelanden från Elektrokemiska a-b (Bohus),
är det senaste skottet på det svenska tidskriftsträdets
rika grenverk. I mars 194 2 utkom det första häftet,
av vilket framgår att bland bolagets många
tillverkningar märkas för vägbyggaren viktiga material såsom
kalciumklorid, natronlut, natriumklorid m fi.
Utstyrseln är god.
Sprutmetallisering (A-b Metallisering, Tegeluddsv,
Värtan) är också en ny tidskrift som utsänt sitt
första häfte med underrubriken "Tidskrift för modern
metallsprutning". Dess uppgift är att medverka till
bekämpandet av korrosionen och innehåller en del
meddelanden utan angivande av författarenamn.
R S
Författningssamling
260 22/5 kung om förberedande åtgärder för
reglering av förbrukningen av elkraft.
264 29/5 lag om ändring i vissa delar av lagen 1911
22/6 (nr 55) om ekonomiska föreningar
274 29/5 lag om ändring i vissa delar av
kommunalskattelagen 1928 28/9 (nr 370)
R S
92
27 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
