- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

FACKAVDELNING

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK

HÄFTE 7 Redaktör: RICHARD SMEDBERG 25 JULI 1942

INNEHÅLL : Det fotogrammetriska perspektivets matematiska lösning, av byråchef dr Percy Tham,
Stockholm, LSTF — Utredningar — Föreningar — Böcker — Tidskrifter — Författningssamling.

Det fotogrammetriska perspektivets matematiska

lösning.

Flyghöjdens noggranna bestämning.

Av byråchef dr PERCY THAM, Stockholm, LSTF

Den svenska motsvarigheten till det utländska
låneordet fotogrammetri är närmast bildmätning.
Ordet utsäger också till fullo, vart denna gren av
tekniken syftar, nämligen till en mätning i den
fotografiska bilden.

Länge dröjde det, innan de tekniska
förutsättningarna för en mätning i den fotogrammetriska bilden
förefunnos. Kameran och dess optik liksom
negativ-materialet hava nämligen först på senare tid kunnat
fylla de krav, som med nödvändighet måste
uppställas för en dylik mätning. Framför allt har dock denna
unga vetenskaps frammarsch berott på den
storartade utvecklingen på det fotogrammetriska
instrumentområdet. Väl hava fotogrammetriska instrument
funnits under några årtionden, men det är först
vår tids geniala konstruktioner, som förmått göra
fotogrammetrien till en grundläggande vetenskap på
mätningsområdet. Yad framtiden ytterligare kan
komma att bjuda på i fråga om tekniska
överraskningar, torde man, då det gäller tekniska ting, ej
ens våga sia om, men när man redan nu har
konstruerat instrument, som ur fotobilder från 1 000 m
höjd medgiva höjdmätningar med nära 2 dm
noggrannhet, synes mänskligt sett gränsen för det
möjliga uppnådd.

De fotogrammetriska instrumenten grunda sig
genomgående på principen att rekonstruera
händelseförloppet vid flygfotograferingen, dvs att bilderna
givas samma lägen i instrumenten, som de intagit i
rymden i exponeringsögonblicket. Principen innebär
sålunda en rekonstruktion av vad som vid
fotograferingen förekommit. Där har ju marken — eller vid
annan användning av fotogrammetrien det
fotograferade objektet — utstrålat ljus, varigenom dess bild
fästs på negativskiktet; i instrumenten däremot
bestrålar en belysningskälla negativet, så att istället
terrängen framträder som en optisk bild, den s k
optiska modellen, på arbetsbordet. Be ljusstrålar,
som- utgå från ett föremål på marken och som efter
att hava passerat kameralinsen träffa negativskiktet

hos två successiva bilder inom flygstråket och där
alstra en avbildning av föremålet, gå vid
rekonstruktionen i motsatt riktning från belysning skällan
genom instrumentets optik för att slutligen
samman-brytas i motsvarande punkt i den optiska modell, som
utbreder sig inför betraktarens ögon. Terrängens alla
detaljer hava sålunda på optisk väg rekonstruerats.

Genom samtliga dessa instrument erhålles sålunda
terrängens detaljer på empirisk väg, dvs att de
i instrumentet inlagda negativen — eller
diaposi-tiven — "orienteras" i förhållande till varandra efter
vissa systematiska grunder, så att deras inbördes
lägen motsvara förhållandet i verkligheten. Genom
att sedan känna läget — i plan och höjd — för ett
fåtal punkter på marken, har man möjlighet att på
dessa "hänga upp" den optiska modellen, så att den
optiska avbildning, som visar sig i
betraktningsoku-laren. helt motsvarar terrängen i viss önskad skala.

Det var givetvis ett stort steg inom
fotogrammetrien, när det första mekaniskt arbetande
instrumentet år 1908 såg dagens ljus. Det var den unge
österrikiske löjtnanten E. von Orel, som först
lyckades omsätta de geometriska begreppen i mekaniska
anordningar. Den store uppfinnaren förunnades
också att få skåda frukterna av sitt livs stora
tekniska insats. Han avled nämligen för endast några
månader sedan, och han fick alltså bevittna, huru
instrument, som mer eller mindre grunda sig på hans
epokgörande uppfinning, dagligen och kanske inte
minst i dessa tider nyttjas över hela världen. De
utgöra nu det primära medlet att giva de krigförande
makterna de senaste nyheterna från fiendesidan,
vilka i sin tur ligga till grund för de förestående
operationerna — av rapporter att döma synes den
moderna krigföringen numera helt enkelt kräva, att
det före varje operation föreligger erforderligt
bildmaterial över anfallsområdet.

Helt naturligt utgjorde v. Orels konstruktiva
utformning endast det första steget, vilket emellertid
sedermera i fantastisk fart följdes av den ena geniala

25 juli 1942

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free