- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Isocentrumhorisontaien
nedvikt.

n 1 >
uxy

Fig. 6. Huvudvertikalsnittet till bildplan och markplan med

horisontalen nedvikt

Förf har i avhandlingen visat, huru man med hjälp
av dessa båda uttryck kan härleda lutningen v.
Bringas nämligen bildhorisontens ekvation under
normalform, och bildhuvudpunktens koordinater därefter
insättas i det erhållna uttrycket, angiver detsamma
längden av perpendikeln från bildhuvudpunkten till
bildhorisonten. Denna kan emellertid även uttryckas
tg v

såsom -, och man erhåller sålunda uttrycket

f a

(4)

där &w = k0 ■ x’w + n0 ■ y’w + 1

Genom vridningen v. och lutningen v är det
geometriska sambandet mellan de båda planen entydigt
bestämt, och därefter kunna alla övriga geometriska
data lätt härledas. (Fig. 3 och 4.)

Flyghöjdens bestämning

Den mest karakteristiska av övriga data är
otvivelaktigt flyghöjden hg. Då denna därjämte självfallet
har stor praktisk betydelse, har förf sökt en lämplig
väg för dess matematiska härledning.

Enär det inom flygfotograferingen i regel är fråga
om lodbilder, dvs fotobilder, som fotograferats med
praktiskt taget lodrät optisk axel — nadirdistansen
torde mera sällan överstiga 3° — bör härledningen
vara anpassad för mycket små värden på lutningen v.

Förfs tidigare härledning

Enligt denna härledning beräknas först bildnadirs
läge, N’, i fotobilden och därefter läget av
bildhuvud-punkten H och marknadir N.

Härur beräknas flyghöjden såsom

hg = H N • cotg v (5)

Som synes förutsätter förfarandet, att läget av H
är känt. Detta torde dock i regel ej vara fallet.
Visserligen arbetar man i allmänhet med så goda
kameror, att bildhuvudpunkten kan anses
sammanfalla med bildcentrum resp ramcentrum, men redan
koordinatbestämningen av punkten innebär en
osäkerhet.

Då som nämnts beräkningarna i
regel komma att gälla lodbilder, närmar
sig tydligen sträckan H’ N’ i allmänhet
värdet 0, samtidigt som värdet på
cotg v går mot co. Uttrycket för
flyghöjden hg kommer därför i limes att
hava utseendet

hg = HN ■ cotg v
0 ->■ oo

von Grubers härledning av sträckan h’
von Gruber har som nämnts icke
angivit något uttryck för lutningen v och
följaktligen har flyghöjden h ej heller
kunnat erhållas. Däremot har han
angivit uttrycket för sträckan h’ enligt
isocentrum- fig. 5, och med det av förf angivna
uttrycket för lutningen mellan planen
kan man tydligen härur beräkna lig.
Sträckan h’ bestämmer von Gruber ur uttrycken
t g (* + *’) =
K K • — k0 ■ ni) — no (ko -n2 — n0 k2)

n„ [n,

h’ =

*i — k0 ■ nt) -f k0 (k0 ■ n2 — n0 ■ k2)
k0{n0 ■ kx — k0 ■ røt) —- n0(k0 ■ n2 — n0 ■ k2)
sin (k -j- x)
1

’{Vk

(6)

+

där x och x’ äro vridningsvinklarna i bildplanet
resp markplanet i enlighet med hans definitioner.
Man erhåller sålunda

hg — h! • sin v

Även här har emellertid uttrycket för flyghöjden hg i
limes ett med det föregående liknande utseende,
nämligen

hg — h’ ■ sin v
->■ oo -»■ 0

Förfs nya metod
Förfs strävan har varit att finna en
beräkningsmetod, som dels medgiver en noggrann beräkning av
hg, dels utesluter den ur numerisk synpunkt
opraktiska produktterm, som i limes har utseendet oo • 0.

Den här föreslagna metoden grundar sig på
förhållandet, att en sträcka utefter en bildhorisontal
avbildar sig som en med denna parallell sträcka i
mark-planet. Väljes nu bildhorisontalen genom
isocentrum W, här kallad isocentrumhorisontaien, skall man
finna att det kommer att råda ett mycket enkelt
förhållande mellan en sträcka utefter denna horisontal
och dess avbildning i markplanet.

I fig 6, som åskådliggör ett vertikalsnitt genom
bildhuvudvertikalen, äro de angivna sträckorna
"ned-vikta" i papperets plan, och man finner då genom
likformighet

fa OW’

hg ow

och då vidare

V OW’

blir

l OW

f V

,a = - och alltså
h„ l

K = l rf a

(?)

96

25 juli 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free