Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Mail finner sålunda följande:
Mellan en sträcka utefter isocentrumhorisontalen
och dess motsvarighet i markplanet råder samma
förhållande som mellan brännvidd och flyghöjd.
So:n man ser påverkas ej beräkningarna av
storleken på lutningen. Går dess värde sålunda mot noll,
innebär detta endast, att isocentrumhorisontalen
närmar sig läget för bildhuvudhorisontalen för att
slutligen sammanfalla med denna.
Den numeriska beräkningen av flyghöjden tillgår
nu så, att en godtycklig sträcka väljes utefter
isocentrumhorisontalen, varefter den motsvarande
sträckan i markplanet beräknas enligt ekv (1). Genom
insättning av de båda sträckornas längder V och l
i ekv (7) erhålles sedan direkt flyghöjden hg.
Beräkningen går mycket snabbt, och den underlättas
än mer därigenom, att sträckan l’\s båda
ändpunkter ej behöva analytiskt beräknas utan med
tillfredsställande noggrannhet grafiskt kunna uttagas ur
koordinatsystemet (x’ y’).
Metodens användningsmöjligheter
För bildmaterialets stereobearbetning, erfordras i
regel ej en närmare kännedom om flyghöjden över
marken utan endast den inbördes höjdändringen
mellan bildernas projektionscentra. Dessa senare
erhållas i vanliga fall med hjälp av ett höjdstatoskop,
vilket är konstruerat som en manometer och som
registrerar höj dändringarna. Instrumentets
känslighet medgiver nämligen endast mätning av de
relativa höjd-ändringarna, däremot ej av de absoluta
höjderna. Det har emellertid under bearbetningens
gång alltemellanåt visat sig, att statoskopets
registreringar varit mindre tillförlitliga.
Det är i viss mån ur synpunkten att undersöka
statoskopens noggrannhet, som denna metod för
flyghöjdens beräkning ur fotobilden framlagts. Denna
undersökning, som förf sedermera har för avsikt att
utföra, skulle då ske på så sätt att de ur fotobilderna
beräknade flyghöjderna jämföras ined de av
statosko-pen registrerade utslagen.
Utredningar
Nordiska ingenjörer utomlands. Sedan ett par år
syssla amerikanska, engelska och tyska tekniska
tidskrifter mied den teknisk-ekonomiska nydaning man
tänker sig efter det andra världskrigets slut. Med en
frispråkighet, starkt avvikande från den mörkläggning,
som anbefallts hos oss, behandlas spörsmålen med i
stort sett samma inriktning men enligt olika metoder.
Ett är dock säkert: en nydaning kommer till stånd,
oberoende av vem som först blir utmattad. Att de små
folken därvid få svårt att hävda sig är uppenbart.
För de nordiska nationerna med deras
naturtillgångar och tekniska skicklighet är rörelsefriheten, dvs
byggande och handlande utomlands, ett väsentligt villkor
för fortsatt välstånd. De nordiska länderna ligga
nämligen främst ifråga om utrikeshandeln, räknat pr
invånare, men förete vissa olikheter i fördelningen mellan
antalet verksamma i industri och jordbruk.
I avvaktan på vad som kommer att ske kan man
lämpligen skaffa sig en överblick, huru Nordens ingenjörer
sett sig om i världen, varvid vi begränsa oss till de från
tekniska högskolorna utexaminerade och därmed jämn-
ställda. Vidare gäller undersökningen antal
verksamheter, ej studieresor. Högskolornas tillkomstår äro:
Stockholm ................... 1827
Köpenhamn ................. 1829
Helsingfors (1879) ......................1908
Trondheim (1900) ......................1910
Göteborg (1828) ..........................1937
Ytterligare en inskränkning göres med hänsyn till att
de 3 sistnämnda högskolorna äro jämförelsevis
nytillkomna och att Finland befinner sig i strid med England
och Ryssland samt Norge härjas av inbördeskrig.
Undersökningen har sålunda omfattat följande antal
biografier (Stockholm och Köpenhamn) med däri
omnämnda utländska verksamheter:
utländsk
biografier verksamhet
st %
Danmark .................... 5 751 2 545 44
Sverige ..................... 6 937 3 621 52
s:a 12 688 6 166 49
Man kan sålunda påstå, att bortåt halva antalet
ingenjörer verkat utomlands, till synnerligt gagn för
fosterlandet och dem själva. Teknisk-ekonomisk
framåtanda, språkkunskaper och vidsynt uppfattning kunna
skapa värdefulla medborgare, som det är angeläget att
ta hand om vid återkomsten.
Av tab 1 framgår att mer än hälften stanna i Europa
och att Amerika utövar lika stark lockelse för bägge
folken, men även att danskarna äro mera intresserade
av Asien än svenskarna. Påfallande är det ringa
tillloppet i Afrika och Australien och fråga är, om ej Afrika
är framtidslandet även för nordiska ingenjörer.
Tab t Arbetsfördelning på världsdelar
världsdel danskar st % svenskar st % summa st %
Europa ..... 1 230 49 2 106 58 3 336 54
Amerika .... , 901 35 1 267 34 2 168 35
Asien ....... 331 13 175 5 506 8
Afrika ...... 53 2 52 2 105 2
Australien .. 30 1 21 1 51 1
s: a 2 545 100 3 621 100 6 166 100
Det största intresset tilldrager sig givetvis
fördelningen i Europa, tab 2, icke minst med tanke på den
omdaning som pågår. Tyskland dominerar fullständigt,
särskilt för svenskar; alla fack äro företrädda, numera
i synnerhet elektrikerna. Som god tvåa kominer Eng-
Tab 2 Arbetsfördelning i Europa (> 10)
danskar svenskar
land st % nr land st %
Tyskland . 254 21 1 Tyskland .... 591 28
England . 238 19 2 358 17
Sverige .. 166 13 3 Ryssland .... 197 9
Frankrike 120 10 4 Finland ..... 182 9
Ryssland 54 4 5 Frankrike . .. 169 8
Norge 50 4 6 Norge ....... 169 8
Island 46 4 7 Danmark .... 66 3
Schweiz . 36 3 8 Belgien...... 62 3
Finland . 33 3 9 Spanien ..... 51 2
Belgien 32 3 10 Schweiz ..... 46 2
Estland . 28 2 11 Polen ....... 37 2
Holland . 25 2 12 Italien ...... 33 2
Eire ..... 23 2 13 Holland ..... 26 1
Polen 21 2 14 Rumänien . .. 21 1
Portugal . 20 2 15 Tjeckoslovakien 21 1
Spanien . 18 1 16 Spetsbergen .. 18 1
Färöarna 15 1 17 Jugoslavien . . 14 1
Italien . . 13 1 18 Lettland ..... 14 1
övriga (8 st) 38 3 övriga (8 st) 31 1
s:a 1 230 100 2 106 100
25 juli 1942
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
