- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
98

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

land, framför allt för danskarna; skeppsbyggnadsfacket
är övervägande. Det är intressant att iakttaga, att nära
3 ggr så många danskar verka i Sverige som svenskar i
Danmark. Ryssland stod i förgrunden under tsartiden,
framför allt genom Nobelverken. I Finland ha
svenskarna varit initiativrika på byggnadsområdet, medan
danskarnas verksamhet varit begränsad. Beträffande
Norge äro svenskarna mer än 3 ggr så talrika som
danskarna; det gäller i huvudsak gruvdriften.
Fördelningen på övriga länder följer vissa nationella specialiteter
såsom Danmark kolonialintressen, cementindustri och
entreprenadverksamhet, medan Sverige tyr sig till
tänd-sticksindustrien, telefonerna, kullager, Asea,
malmlet-ningar och byggandet etc.

I Amerika (tab 3) är det framför allt den norra
hälften som är målet för alla grenar av
ingenjörsvetenskapens utövare. På den södra kontinenten är det
Argentina, där nordisk medverkan i järnvägsbyggande har
gamla anor. I Kanada är det vattenkraften som lockar
svenskarna, övriga tekniska spörsmål danskarna. För
övriga länder ha svenskarnas telefoner, tändstickor,
kullager och elmaskiner samt danskarnas kemiska
kunskaper (cement, socker) påverkat tillströmningen.

Tab 3 Arbetsfördelning i Amerika (<10)
danskar svenskar

land st % nr land st %
För. staterna . . 541 60 1 För. staterna 978 76
Argentina . .. . 82 9 2 Argentina ... 84 7
Kanada ...... . 67 8 3 78 32 6
Brasilien ..... . 55 6 4 Brasilien .... 3
Grönland . 49 ^ 5 31 11 9
Västindien ... . 28 3 6 Uruguay .... 1
Chile ......... . 20 ? 7 Chile ........ 10 10 1
Mexiko ...... . 13 2 8 Colombia .... 1
Uruguay ..... . 11 1 9 övriga (8 st) 33 3
Venezuela .... . 11 1 10
Bolivia ...... . 10 1 11
övriga (3 st). . 14 2

s:a 901 100

n s k a r

land st % nr
Iran ......... 71 21 1
Turkiet ...... 54 16 2
Kina ......... 52 16 3
Insulinde .... 44 13 4
Indien ....... 42 13 5
Thailand ..... 39 12 6
övriga (10 st) 29 9

svenskar

land st %

Kina ....................47 27

Indien ................35 20

Japan ..................31 18

Iran ....................20 11

Turkiet ..............16 9

övriga (7 st) .. 26 15

175 100

s:a 331 100

till de inrikesproblem, som ej äro tillfredsställande lösta
med hänsyn till ingenjörsyrket (tab 6). Som väntat är
behovet av engelskan övervägande, och därnäst måste mkn
anse franskan betydelsefullast som grundläggande för
kunskaper i övriga romanska språk. Tyskan är naturligtvis
lika viktig, men huru det skall bli med ryska språket
är ovisst. Tyvärr är franskan praktiskt taget utplånad
i realläroverken. Från ingenjörshål] måste kravet på
obligatorisk undervisning i engelska, franska och tyska
framställas. Att det grundläggande språkstudiet
förlägges till barn- och ungdomsstadiet är desto viktigare
numera, sedan praktiskt taget alla studenter måste
räkna med ett 2-årigt studieuppehåll för militärtjänst,
innan högskolearbetet begynner. För att ej
karaktärs-daningen i skolorna skall åsidosättas för
kunskapsförvärvet, kunna övriga ämnen beskäras och delvis
övertagas av högskolorna, ty då komma studierna i organiskt
sammanhang med fortbildningen.

Tab 6 Språkfördelning

danskar svenskar Summa

engelska ..........................1 066 1 595 2 661 43

franska ............................305 363

spanska ............................220 225

portugisiska ..................80 605 41 629 1 234 20

tyska ................................378 701

holländska ......................76 454 46 747 1 201 20

skandinaviska................359 446 805 13

ryska ................................61 204 265 4

s:a 2 545 3 621 6 166 100

R S

Föreningar

1 267 100

Det väldiga Asien (tab ±’/) karakteriseras av nordiskt
järnvägsbyggande i Iran och Turkiet och de stora
exportindustrierna i övriga länder. Man lägger märke till
svenskarnas intresse för Kina (Vattenbyggnadsbyrån)
och danskarnas för Insulinde och Thailand, framför allt
sockerodling.

Tab i Arbetsfördelning i Asien (> 10)

Afrika (tab 5) representerar det stora okända, men
den Sydafrikanska unionen har lockat några.

Tab 5 Arbetsfördelning i Afrika (> 10)

danskar svenskar

land st % nr land st %

Sydafrika ..... 16 30 1 Sydafrika ...... 25 48

Egypten ...... 14 26 2 övriga ........ 27 52

övriga ........ 23 44

s:a 53 100 52 100

Även om man av dessa tabeller kan draga vissa
slutsatser av betydelse även för framtiden, nöjer sig
skrivaren med att syssla något med språkfrågan, vilken hör

Svenska teknologföreningens avdelning för väg- ocli
vattenbyggnadskonst hade måndagen den 11 maj 1942
ordinarie sammanträde på föreningens lokal under
ordförandeskap av civilingenjör Bo Ekelund. Sammanträdet
var besökt av ett 100-tal ledamöter.

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos major Herman Jansson och professor Georg
Wästlund.

I avdelningen inträdde genom egen anmälan följande
civilingenjörer: Sune Brodin, Sigge Bggwertz, Bertil
Hjärpe, Gunnar Magnusson, Bo Broms, Rolf Funke, Åke
Holmberg, Åke Molin.

På förslag av två medlemmar och på tillstyrkan av
styrelsen invaldes i avdelningen civilingenjörerna:
KEL Forsman, Folke Högberg, P K G H öhnell.

Ordf meddelade, att till ledamöter i en kommitté för
granskning av "Slutbetänkande från av Sveriges
tegel-industriförening och Tegelbrukens centralförbund år
1941 tillsatt kommitté med uppdrag att revidera
normalbestämmelserna för leverans och provning av murtegel"
har av avdelningsstyrelsen utsetts byrådirektör Nils
Royen och civilingenjör Tor Stenport.

Ordf meddelade, att reseberättelse inkommit från
trätekniska kommitténs sekreterare civilingenjör Bertil
Thunell över resa till "Holztagung" i Tyskland år 1941.

Professor Wot.mak Fellenius föreslog, att man skulle
återgå till att börja sammanträdena kl. 19,30 i stället för
19,15, enär tal hade svårt att hinna fram i tid. Ordf
ansåg emellertid, att det var svårt att få en tid, som
passade alla, särskilt nu, när kommunikationerna på
förorterna inskränkas allt mer på kvällarna.

överstelöjtnant Kjell Magnell höll ett med ljusbilder
illustrerat föredrag om Befästningskonsten förr och nu.

Bfter en kort översikt över befästningskonstens
uppkomst och första utveckling beskrev tal grundelementen

98

25 juli 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free