- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
100

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

av det i fastigheten slutgiltigt nedlagda kapitalet.
En mycket värdefull relation uppställes mellan de
byggnadskostnaderna integrerande faktorerna och han
påvisar hurusom man ej genom att spara på endast en
eller några detaljer kan få ned utgifterna för normal
bostadsproduktion. Man måste bestämma sig för
"stram livsföring" över hela linjen för att vinna
påtagliga resultat. Samtidigt understrykes med skärpa,
att man under inga omständigheter får inrikta sig
på att få produktionskostnaderna så låga som möjligt
om man inte samtidigt ständigt har i minnet, att det
är de framtida underhållskostnaderna, som redan från
början måste ägnas uppmärksamhet.

Jag skulle i detta sammanhang vilja korrigera en
liten detalj i framställningen beträffande valet av
byggnadsmaterial, speciellt med hänsyn till
byggherrarnas ofta ivriga sökande efter auktoritativa
utlåtanden utanför leverantörintressen. Förf. ställer
teglet i något ofördelaktig belysning genom att
framhålla lättbetongprodukternas fördelar som
fasadväggsmaterial, då man vid användning därav erhåller ökat
utrymme och bättre värmeisolering. Numera torde
det dock inte vara någon svårighet att med
lättegel-sorter ev. kombinerat med fasadtegel eller att med
inånghålstegel få fullt ut likvärdiga och i många fall
överlägsna konstruktioner.

Förf. framlägger intressanta resultat i fråga om de
besparingar man kan vinna genom seriehusbebyggelse,
där besparingen i olika relaterade fall varierar mellan
6 och 15 %.

Andra delen av boken ägnas åt kostnaderna för
underhåll av fastigheten. Utförliga exempel påvisa
uppvärmningens och varmvattnets, reparationernas,
lönernas, hissarnas, skatternas o. s. v. betydelse, och
kapitlet avslutas med en åskådlig sammanställning.

Härefter kommer förf. in på de mer finansiella
faktorerna, som behandlas i bokens tre följande
avdelningar. Speciellt kan här framhållas den mycket
intressanta och värdefulla utredningen om
amorteringsbehovet, ett behov, som ej får stå tillbaka för någon
rovdrift under fastighetens första 4 eller 5 någorlunda
reparationsfria år.

Förf. pekar vidare på nödvändigheten av att
upplägga konjunkturreserver, vilket ju nuvarande
förhållanden beträffande räntor och kostnader för
uppvärmning starkt understryka.

Boken avslutas med en sammanfattning av
hyres-faktorernas betydelse och en värdeskala dem emellan,
som ger en god bild av var och hur man skall bedriva
sin besparingsverksamhet för att komma fram till
rimliga hyror för goda bostäder.

Arne Hilding.

Våra brunnar av E. Lundgben, 29,5 X 21 cm, 15 s,
21 bilder, Rörinstallatören, Linköping 1941, 1: 25 kr.

Föreliggande uppsats behandlar utförligt flera av de
tekniska och sanitära problem, vilka möta
brunnsbyggaren i hans strävan att allt efter de olika lokala
betingelserna frambringa ett ur hälsosynpunkt godtagbart
dricksvatten.

Efter att inledningsvis ha exemplifierat "hur
människan i oförstånd och tanklöshet kan bli farlig för sin
omgivning om tekniska betingelser föreligga för hennes
kringspridande av hälsofarliga virus" meddelar förf
några på erfarenhet stödda rön, råd och anvisningar,
förtydligade med ett väl valt bildmaterial.

Brunnar kunna indelas i öppna brunnar och
rörbrunnar. Den öppna brunnen, vanlig på landsbygden,
bedömes i bakteriologiskt avseende som allt annat än
tillfredsställande. I synnerhet varnas för risken att
spillvatten eller annat ytvatten infekterar brunnsvatt.net. Av
bildmaterialet framgår emellertid, hur en brunn av
denna typ bör sättas, därest den skall komma till utförande.

En särskild pumpanordning på betryggande avstånd
från själva brunnen förordas.

Ett enkelt, billigt och hygieniskt sätt att tillvarataga
i grus eller sandskikt magasinerat grundvatten är
nedförandet av s k rörbrunnar. Efter exemplifiering av
olika grundvattensförekomster beskrives en vanlig
rör-brunnstyp jämte en enkel, praktisk
nedslagningsanord-ning. Till stöd för bedömandet av en rörbrunns
kapa-sitet samt för dimensionering av det i brunnens botten
befintliga filtret lämnas en del ur tysk källa hämtade
sifferuppgifter, varjämte ett exempel åskådliggör
siffrornas användning. Föreligger större vattenbehov, bör
rörbrunnen sättas med foderrör; ett dylikt
arbetsförfarande beskrives noggrant i bild och text. Förf inför och
definierar benämningarna "fullkomlig" och "ofullkomlig"
rörbrunn samt beskriver en ny svensk
brunnskonstruktion för större kapacitet, utförd vid ett par av våra
större kommunala vattenverk och befunnen lämplig även för
mejerier, större lantgårdar etc.

Betr. öppna och borrade brunnar i berg påpekas ånyo
förefintliga infektionsrisker på grund av genom
sprickor nedträngande ytvatten. Dessa risker äro ingalunda
eliminerade därigenom att brunnen nedspränges även till
avsevärt djup.

Vid valet av brunnens detaljläge erinras om de
synnerligen allvarliga vådor, som kunna uppstå, då i
marken infiltrerat avloppsvatten från diken,
avloppsledningar, sedimenterings- och rörbrunnar m m kan nå
förbindelse med brunnsvattnet. Ovannämnda poängteras
ytterligare med ett tiotal belysande exempel.

Denna uppsats torde genom sin enkla och klara
framställning av ett med tanke på folkhälsan så viktigt
kapitel vara till väsentlig hjälp åt den mer eller mindre
oerfarne brunnsbyggaren. För fackmannen äro
medtagna rörbrunnstyper av intresse, varjämte anförda
exempel å felaktigheter vid val av en brunns detaljläge utgöra
en nyttig påminnelse om vikten av att noggrant planera
ett brunnsbygge.

Einar Hultman.

Asfalt- og tjæreveje, av civilingenjör Axet, O. Bohn,
29 X 22 cm, 39 s, 11 bilder, Laboratoriet for vej- og
jernbanebygning samt byplanlægning, Köpenhamn
1941, 2,50 d kr.

Förf. lämnar en historik, som i anmälarens tycke
gjorts väl kortfattad,- en översikt över de till moderna
vägbeläggningar vanligen använda bituminösa
bindemedlen, deras förekomst, framställning och
egenskaper. Provningsmetoderna för såväl asfalt som tjära
hava givits ett relativt stort utrymme i texten, vilken
för detta avsnitt kompletteras med ett flertal skisser å
bildsidorna.

Med början från de enklare beläggningstyperna,
ytbehandlingar och indränkningar, behandlas de mera
stabila beläggningarna, stampasfalt och gjutasfalt samt
asfalt-, tjär- och emulsionsbetongbeläggningar. Den
till sist i korthet omnämnda asfaltstenen torde icke
hava något intresse för svenska förhållanden på grund
av vår goda tillgång på natursten.

Utan att göra anspråk på framläggandet av några
nyheter inom vägbeläggningstekniken utgör det
föreliggande häftet, med hänsyn till de i stort sett
likartade förhållandena på området inom Danmark och
Sverige, ett värdefullt tillskott till den trots allt tämligen
knapphändiga svenska undervisningslitteraturen i vad
avser de mera elementära delarna av hithörande
frågor. Det kan därför särskilt rekommenderas för våra
studerande vid de tekniska läroanstalterna, men torde
även vara av intresse för den utbildade ingenjören.

Sven Lindkvist.

Vejbelægninger pr 1940 1/4 samt forbruget at
bituminöse bindemidler 1939—40, medd 19 fra

100

25 juli 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free