- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
103

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

Zwei lieue beachtenswerte brücken Jugoslaviens, av

prof. M. Ros, direktionspräsident der E. M. P. A.,
Zürich, Schweizerische bauzeitung 1940/22, 23

I november 1939 öppnades två nya i tekniskt
hänseende intressanta broar av stål över Säve vid Zagreb
för trafik, dels en dubbelspårig järnvägsbro för de
jugoslaviska statsbanorna, dels en gatubro.

Järnvägsbron har en total längd av 306 m fördelad
på fyra spann med spännvidderna 57,5 + 135,54 +
+ 58,00 + 55,00 m. Det största spännet är utfört med
böjningsstyva bågar med avstyvningsbalkar, vilka
fortsätta kontinuerligt över de fem stöden. Höjden på
balkarna är 3,5 m för stora spännet och 3,0 m för de
övriga spännen. Huvudbärarna äro nitade i KID-stål
52 (motsvarande tyskt St 52), under det att vind- och
tvärförband liksom hängstag och farbana äro svetsade

1 St 37. Av stort intresse är det högvärdiga stålet med
låg kolhalt och molybdentillsats, som kommit till
användning. Artikeln innehåller noggranna uppgifter
om materialsammansättning samt resultat av ett
flertal olika provningar. Vikten av stålkonstruktionen
uppgår till 2 700 ton.

Gatubron har en total längd av 220 m med
spännvidderna 54,60 + 55,075 + 55,075 + 54,60 m.
Körbanans bredd är 6,0 m och totalbredden 9,0 m.
Huvudbärarna utgöras av plåtbalkar kontinuerliga över fem
stöd med från 2,0 till 2,5 m varierande livplåtshöjd.
Balkarna äro svetsade i St 44. Brons totalvikt är 620
ton. Huvudreglarnas tvärsektion består av 2 000 till

2 500 mm höga, 14 mm tjocka livplåtar med 500 mm
breda flänsplåtar med 35, 70 och 9 5 mm tjocklek.
Kolhalten i det använda stålet var 0,25 <%,
kopparhalten 0,2 % och kromhalten 0,1 %. På grund av
materialets sammansättning och flänsplåtarnas stora
tjocklek måste framför allt svetsningsarbetet utföras
med den största omsorg. Artikeln innehåller
detaljerade uppgifter om de olika åtgärder, som vidtogos för
att trygga ett gott resultat. Dessutom innehåller
artikeln uppgifter om erhållna resultat vid utförda
provningar av materialet.

Sune Ewerdahl

The use of absorptive wall boards for concrete forms,
av W. R. Johnson, Journal of the American Concrete
Institute June 1941. Sedan gammalt ha
ingenjörernas strävan varit att förbättra betongens
väderbeständighet. Några av de äldre byggnadsverken, uppförda
med torr, handstampad betong, ha stått sig bättre än
en del konstruktioner av yngre datum. Från 1910 till
1930 sträckte sig perioden med blötare gjutbetong.
Till omkring år 1920 hade den verkliga betydelsen av
en alltför hög vattenhalts inverkan på en betongs
beständighet ej till fullo insetts av de flesta ingenjörer.
Abram’s forskningar beträffande vattencementtalet
riktade uppmärksamheten på betydelsen av
vattenhalten i betongen och hur den påverkar styrka, be-

Fig. 2.



ständighet och andra

kvalitetsegenskaper.
Man började med
sammansättning av
blandningar som gåvo en
stark betong. När
tillräcklig styrka ernåddes,
försummades ibland
beständigheten. M a o
betong med en
tryckhållfasthet av 100—150
kg/cm2 visade sig inte
alltid beständig, när
den utsattes för
inverkan av väder och vind.
Många dammar byggdes
med 100 kg/cm2-betong.
Även för 20—25 år
sedan, innan högvärdiga

cement införts, kunde betong av denna typ gjutas
med ett vattencementtal av 0,8. I dag anse vi ej en
0,8-betong beständig, även om den har ën 28
d-hållfasthet av mer än 200 kg/cm2.

Med införandet av vibreringstekniken under de
senaste tjugutal åren blev den torra betongen för 40 år
sedan åter erkänd. Man fick här en gjutningsmetod,
som gjorde det möjligt att reducera vattencementtalet,
eliminera risken för separation och slambildning vid
blötare betongblandningar, att minska cementhalten
och samtidigt erhålla en förbättring av hållfastheten
och andra kvalitetsegenskaper. Vibreringen har
emellertid, trots de torra blandningarna, ej kunnat
avlägsna alla besvär. Betonggjutaren har sålunda
fortfarande bekymmer med vatten, som kommer ut till
ytorna och ökar betongens vattencementtal, där det
allra minst önskas. Enligt Johnson torde
användandet av absorberande formar kunna till största delen
eliminera sistnämnda besvär.

I Engineering News-Record 1940/1 "Concrete
sur-faces improved by absorptive form lining" lämnas en
sammanfattning av tidigare arbeten i USA på detta
område. I samband med gjutningen av skiborden vid
de stora dammbyggena har det blivit särskilt
betydelsefullt att söka förbättra betongytornas kvalitet för att
minska inverkan av frost och nötning. Bureau of
Reclamation igångsatte sålunda omfattande prov med
formbeklädnad av bl a vanliga träfiberplattor, s k
boards. Ett samarbete organiserades med de ledande
fabrikanterna, bland vilkas namn även här äro kända
t ex Celotex, Insulite, Masonite.

Man fann snart, att problemet var att finna en
fiberplatta, som effektivt absorberar överskottsvatten och
luft men som inte fastnar vid betongen. I avvaktan
på resultatet av fabrikanternas arbete på en sådan
högporös fiberplatta, användes för de omfattande
provgjutningarna huvudsakligen vanliga fiberplattor,
på vilka spänts en billig, tunn bomullsduk.

Efter laboratorieprov utförde Bureau of
Reclamation försöksgjutningar vid flera dammbyggen. Fig 1
visar uppsättning av absorberande formbeklädnad pä
en vanlig form vid Grand Coulee Dam. Resultaten
ansågos så övertygande, att metoden senare föreskrevs
på åtskilliga håll — som exempel nämnes en
dammbyggnad, där det beräknades åtgå ej mindre än
150 000 m- absorberande form.

Johnson beskriver nu utförligt de försök som på
grundval av tidigare forskningsresultat utförts vid
Kentucky Dam.

Vid laboratorieproven ha för att efterlikna
förhållandena vid en skibordsgjutning formarna byggts i 45°
lutning. Träformarna (fig 2) gjordes 0,90 m breda
1,65 m långa och 0,20 m tjocka. Den ena hälften av
överformen bekläddes med ett absorberande material,

25 juli 1942

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free