- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
107

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

tion åskådliggöres emellertid på fig 3, som
schematiskt visar, huru väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
kolvborr väsentligt avviker från övriga in- och
utländska kolvborrar. I den vanliga kolvborren
förlänges cylindern uppåt medelst röret och kolven
medelst stången (■= sondstången). Under neddrivningen
måste röret och stången ständigt hållas inbördes
fastlåsta upptill. Efter varje meters neddrivning måste
en ny rördel och en ny stångdel påsättas, samtidigt
som låsanordningen flyttas. Motsvarande besvärliga
operationer erfordras vid borrens uppdragning ur
marken.

I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kolvborr
däremot är det kolven, som uppåt förlänges medelst
röret. Cylindern har ingen förlängning uppåt, men den
är försedd med tre armar, som sticka in genom slitsar
i röret och som inuti detta förenas i ett huvud. Sedan
det avsedda djupet nåtts, sticker man ned stången
inuti röret och trycker ned huvudet och den därmed
förenade cylindern ytterligare 24 cm, varvid
cylindern fyller sig med jord. Sedan stången åter
borttagits, uppdrages borren.

Fördelarna med den beskrivna anordningen, vilken
inom geotekniska avdelningen föreslagits av ingenjör
Y. Liljedahl, äro, att låsningen mellan rör och stång
bortfaller, att rör och stång icke samtidigt nedföras
eller uppdragas, samt att man kan arbeta med
mycket längre rördelar och stångdelar (5 m i stället för
1 m), varigenom på- och avskruvningsarbetet
nedbringas till en bråkdel mot förut.

Den nya kolvborren visas i detalj på fig 4.

övriga borrtyper

Det förekommer, att prover böra upptagas ur ett
löst jordlager, övertäckt av ett annat jordlager, som
är så fast, att icke ens den ovan beskrivna kolvborren
kan drivas genom det. Om det fasta lagret samtidigt
är mäktigt, blir det mycket dyrt att gå igenom det
med schakt. För sådana fall disponerar laboratoriet
en särskild anordning av grova stålrör, vilken
medelst en tung hejare kan neddrivas genom även
mycket fasta lager, t e tegelfyllning. Anordningen
består av ett yttre och ett inre rör, vilka äro upptill
förbundna genom en kraftig förskruvning. Det yttre
rörets nedre mynning fylles helt av en stålpropp, som
sitter fast vid det inre röret. De båda rören kunna
var för sig förlängas uppåt medelst 1 m långa delar,
varvid förskruvningen varje gång flyttas. Sedan det
fasta lagret genomträngts, borttages det inre röret
med proppen, varefter det yttre tjänar som foderrör,
genom vilket kolvborren nedstickes.

Försök till provtagning med kolvborr i sand eller
grus misslyckas under vissa förhållanden, därför
att provet icke medföljer borren upp. För sådana fall
konstruerade Geotekniska kommissionen sin i
slutbetänkandet beskrivna kannborr, vilken neddrives
medelst en speciell stång, som förmår överföra såväl
vänster- som högerriktad torsion. Som det givetvis
är en stor olägenhet att behöva till
undersökningsplatsen medföra, förutom hela den övriga
borrutrustningen, även en sats dylika stångdelar, har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska avdelning sökt
få fram en ny kannborr, så beskaffad att den kan
neddrivas medelst den vanliga sondstången. Ett par
användbara typer ha tillverkats, men de skola icke här

TT

Sektion A-A

Fig. 4. Kolvborr.

beskrivas, eftersom detaljutformningen ännu ej är
definitiv. Den nya kannborren göres så smal, att den
går in i det vanliga kolvborröret. Detta kan alltså
användas som foderrör för kannborren, då så
befinnes lämpligt. Därvid kan man förfara så, att
kolvborröret, vilket försetts med egg i nedre änden,
neddrives med sin hejare och samtidigt urgräves inuti
medelst kannborren. Ett annat sätt är att förse
kolvborröret med en propp i nedre änden, neddriva det
med hejaren, slå ut proppen samt taga prov med
kannborren strax nedanför rörmynningen.

Slutligen äger geotekniska avdelningen
anordningar för upptagande av större jordprover ur en
markyta eller en schaktbotten, nämligen en
provtagningscylinder <‡> 150 mm ocfi en annan <‡> 300 mm
med tillhörande styrningsanordningar, lock m. m. Så
stora jordprover erfordras blott i särskilda fall, t e
för modellförsök.

22 aug. 1942

107

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free