Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
laboratoriet även på detta sätt. Tre apparater finnas
för ändamålet.
Jämförande undersökningar ha utförts över de tre
i det föregående nämnda metoderna för bestämning
av skärhållfastheten. Därvid har framgått, att
kon-försöksvärdena förete mycket större spridning än
tryckförsöksvärdena, vilka i sin tur visa något större
spridning än skärförsöksvärdena. Vidare har det
framgått, att konförsöksvärdena i medeltal ligga
avsevärt högre än "tryckförsöksvärdena, vilka i sin tur
i medeltal ligga ungefär i nivå med
skärförsöksvärdena.
Apparaturer för kornstorleksbestämning
För kornstorleksbestämning av grovt material äger
laboratoriet tvenne siktserier av Väginstitutets typ.
Siktningen sker i regel i Väginstitutets skakmaskin.
För kornstorleksbestämning av fint material
till-lämpas Odéns sedimentationsmetod i modifierad form.
Apparaturen, som visas på fig 16, har
utexperimenterats på laboratoriet. Den består av ett på golvet
stående mätglas, innehållande vatten, vari ett litet
prov. av jordarten har försatts i suspension. Uppburen
av en tunn platinatråd hänger en liten
sedimentations-skål fritt i mätglaset strax ovanför dettas botten.
Över mätglaset står ett bord och på detta en våg, i
vars ena arm platinatråden är fäst. Vågen är så
beskaffad, att man mycket snabbt, bekvämt och
noggrant kan avläsa sedimentationsskålens vikt vid olika
tidpunkter, utan att sedimentationsförloppet stores.
Försöket börjar med en kraftig omröring av
suspensionen, så att denna blir homogen; som omrörare
användes därvid en borrdrill, försedd med en
propellerbärande axel. Därefter måste mycket snabbt
omröraren borttagas, mätglaset skjutas in på sin plats
under bordet, sedimentationsskålen nedsläppas i
mätglaset samt en kronometer startas. Jordkorn falla
nu på sedimentationsskålen, och viktökningen avläses
på vågen — till en början var femte sekund, sedan
med allt längre tidsintervall.
Försöksresultatet uppritas i form av en kurva över
sedimentets vikt som funktion av tiden från
sedimen-tationens början. Härur får man genom beräkning
och geometrisk konstruktion fram jordartens
korn-storlekskurva. Därvid tillämpas, såsom i alla
sedi-mentationsmetoder, Stokes lag för hastigheten hos en
i en vätska fallande kula.
Laboratoriet har även en nyare apparatur för
sedimentationsanalys. Sedimentationskärlet är här
allsidigt ljustätt med undantag för tvenne fönster,
placerade mitt för varandra längst ned i
kärlväggarna. Genom det ena fönstret insläppes
parallellstrå-ligt ljus. Intensiteten hos det ljus, som kommer ut
genom det andra fönstret, mätes av en selencell och
registreras på en pappersremsa som funktion av tiden.
Härav beräknas jordartens kornstorlekskurva på
liknande sätt som vid föregående metod, varvid
emellertid även lagen för en suspensions ljusabsorption
till-lämpas.
En sedimentationsanalys måste i regel pågå 30
timmar i följd. En fördel med den nyare apparaturens
automatiska registrering är sålunda, att nattarbete
undvikes. En annan fördel är, att det hastiga
förloppet vid försökets början erhålles noggrannare än
vid personlig avläsning.
För kornstorlekar under 0,10 mm är siktning allt-
Fig. 16. Apparatur för sedimentationsanalys.
för tidsödande och alltför onoggrann, och för
kornstorlekar över 0,01 mm är vanlig
sedimentationsanalys olämplig, enär förloppet är alltför hastigt.
Jordarter, vilkas korn i huvudsak ligga mellan nämnda
gränser, undersökas på laboratoriet genom
sedimentationsanalys i en olja med sådan viskositet, att
förloppet blir lagom hastigt. En annan metod, vilken
utexperimenterats på laboratoriet av civilingenjör
Gösta Bjurström, består i mätning och räkning av
kornen i ett med skjutbord och nätmikrometer
försett mikroskop.
Övriga apparater
En föregångare till kompressometern, vilken är
användbar för samma ändamål som denna, finnes
beskriven i Internationella vägkongressen handlingar
1938. Den skiljer sig från kompressometern däri, att
normalkraften anbringas medelst vattenbelastning och
skärkraften genom vridning av jordprovet med
angränsande apparatdelar kring en horisontal axel.
Normaltrycket kan ökas ända till 12 kg/cm2 (mot
cv> 3 kg/cm2 i kompressometèrn), vilket är orsaken
22 aug. 1942
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
