Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
länder, inses svårigheterna med upplysningars
inhämtande under pågående världskrig.
Om vi börja med yrkesvalet, ger tab 1 en annan bild
än den svenska fackfördelningen. Under det att hos oss
grupperingen är ganska jämn med någon övervikt för
byggnadsteknici, har Danmark en överväldigande mängd
sådana, medan elektrikerna äro förvånansvärt få i
Ør-steds fosterland. Märkligt nog saknas skeppsbyggarna,
men de ingå väl i maskinfacket. Däremot torde någon
utbildning av bergsingenjörer ej förekomma. Endast
116 kvinnor (2 %) ha avlagt examen, nästan uteslutande
somj fabriksingenjörer.
Tab 1. Utexaminerade pol. kandidater (civilingenjörer)
1832—1941
Fack Period fntal Sverige
8i, /o /o
AN anvendt naturvidenskab 1832^—1884 175 3
K kemi ................. 1885—1899 721 „„
’ 1 q 9,0
F fabrikingeniör ........ 1898—1941 966/
M maskin- .......... 1833—1941 1 082 20 27
I ingeniörfaget ......... 1861—1900 406}
B bygningsingeniör ...... 1898—1941 2141) 46 19
E elektro- ........ 1906—1941 683 12 24
5 525 100 100
Danmarks ekonomiska förutsättningar ha tvingat ett
förhållandevis stort antal att verka utomlands, vilket
underlättats genom deras språkliga och humanistiska
bildning. Särskilt inom väg- och vattenbyggnadsfacket
finnas många stora och berömda företag liksom inom
cementindustrien m fi. Icke mindre än 2 545 (44%) st
utländska verksamheter fördelade på ett 70-tal länder
noteras. Man iakttager, att nästan alla uppsöka åter
fosterlandet, och många nå chefsposter. Det förefaller,
som om man i Danmark skulle hysa större förtroende
för återvändande landsmän än vad som tyvärr är fallet
i Sverige. Man tycks hålla på den schweiziska
uppfattningen, att en tids utlandsvistelse är en nödvändig
förutsättning för ledande ställning hemma. (TT vv 1942/7.)
Flera nationella särdrag framträda trots
ordknappheten i en matrikel.
En detalj är sålunda angivandet av betygspoängen i
både student- och civilingenjörsexamen. Detta torde
sammanhänga med dansk psykologisk forsknings höga
ståndpunkt och tro på betydelsen av förmågan till
kunskapsförvärv, en uppfattning som/ ej är lika utbredd i
den övriga Norden. Förutsättningen är naturligtvis ett
vettigt examensväsen.
Det främmande "konsulterande" är utbytt mot det
nordiska "rådgivande".
Vidare ägnas synnerlig uppmärksamhet åt den
militära tjänstgöringen, vilket gör ett egendomligt intryck
mot bakgrunden av händelserna 1940 9/4.
En vacker sedvänja är att nästan alltid meddelas, i
vilken kyrka eller undantagsvis på annan plats,
äktenskapet ingåtts.
Slutligen hänvisas alltid till anförvanter, som äro
intagna i matrikeln, vilket ju underlättar upplysningars
inhämtande.
Trots grannskapet finner man avsevärda olikheter
ifråga om släktnamnen (tab 2). Omväxlingen är sålunda
större i Sverige än i Danmark, förmodligen beroende på
det talrika utbytandet av son-namnen i vårt land. Eü
för oss föga smickrande olikhet föreligger i samband
med denna rörelse. Den som sysslar med svenskt
matrikelarbete nedstämmes ofta av namnändrarnas
benägenhet att dölja det ursprungliga, hedervärda son-namnet.
På andra sidan Öresund meddelas detta jämte datum,
då regeringen tillät förändringen.
Tal 2. Ingenjörssläkter
Danmark Sverige
period ......... 1829—1941 1826—1934
invånare ............3 900 000 6 400 000
biografier ..... 5 751 (0,154 %) 6 937 (0,108 %)
släktnamn ____ 2 880 (50 %) 4 006 (58 %)
bärare av de vanligaste släktnamnen
1 Nielsen ..... 228
2 Hansen 214
3 Jensen ..... 192
4 Andersen . ., 137
5 Petersen ... 114
6 Pedersen ... 112
7 Christensen . 108
8 Larsen ..... 103
1 Rasmussen . 102
10 Jørgensen 99
sa 1409
% 49
Andersson ..................146
Eriksson ....................113
Pettersson ................100
Johansson ..................96
Nilsson ......................96
Olsson ........................96
Larsson ......................86
Karlsson ....................82
Svensson ....................72
Lundberg ..................54
941
23
R S
Nya engelska böcker. Genom tillmötesgående av
The British Council (Birgerjarlsg 15, Stockholm C,
tel: 20 77 78, tga: Britcoff) meddelas följande
nyheter:
Breneman, J W. Strength of materials, Med, 8vo, Pp,
145 (New York and London: Mc Graw-Hill Book Co,
Inc, 1942) 10s6d
Geffen, D H, and Brown, L F. Public health and
social services, second edition, Cr, 8vo, Pp, 136
(London: Edward Arnold and Co, 1942) 3s6d net.
Wood, A D, and Linn, T G. Plywoods: their
deve-lopment, manufacture and application, Cr, 4to
(Edinburgh and London: W and A K Johnston, Ltd, 1942)
25s net R 8
Tidskrif tei
Kriget och tidskrifterna (1942)
England
Transport services and the war (Railway gazette
20, 21)
Schweiz
Der eisenhochbau in kriegszeiten (Schweizerische
bauzeitung 23)
Tyskland
Baukunst und luftkrieg (Deutsche bauzeitung 12)
Die Osten als bauaufgabe (Deutscher baumeister 5)
Der wiederaufbau in Finnland (Do 5)
Es geht auch so! Bau einer industrieanlage aus
stahlbeton in fertigbetonbauweise, eine lösung
behelfs-mässiger kriegsbauweise (Do 5)
Kriegsaufgaben beleuchtungstechnischer
spezialfir-men (Licht u lampe 14)
Behelfsmässiger kriegsbau (Technik in
Nieder-donau 5)
Sparsame verwendung des holzes im bauwesen
(VDI 21)
Wiederherstellung einer eisenbahnbrücke (VDI 23)
R 8
Einiges über die gestaltung von pfeilern stählerner
überbauten, av G. Schaper och architekt dipl-ing
Werner Schaper, Die bautechnik 1941/24
I artikeln, som är försedd med 18 fotografier och
teckningar, framlägga förf. sina synpunkter på
utbildningen av pelare till broar med överbyggnad av stål.
Enligt förf:s mening böra sådana pelare helt utföras
klädda med natursten. Även om man i många fall
giver förf. rätt i deras synpunkter, måste man dock i
118
22 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
