- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
121

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

FACKAVDELNING

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK

HÄFTE 9 REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG 26 SEPT. 1942

INNEHÅLL: Metod för beräkning av syrehushållningen i ett förorenat vattendrag, med särskild hänsyn
till bottenslammets syreförbrukning, av civilingenjörerna Victor Jansa och Gunnar Åkerlindh -— Samband
mellan bergarters struktur och tekniska egenskaper, av fil dr Tor Hagerman — Kostnadsberäkning av
sprängningsarbeten för i berg insprängda fabriks- och förrådsrum m m, av civilingenjör Magnus Smedberg —•
Utredningar — Meddelanden -—- Böcker — Tidskrifter — Författningssamling.

Metod för beräkning av syrehushållningen i ett
förorenat vattendrag, m ed särskild hänsyn till
bottenslammets syreförbrukning’

Av civilingeniörerna VICTOR JANSA, Stockholm, LSTF, och GUNNAR ÅKERLINDH, Norrköping, LSTF

Olika slag av syrebehov

Ett kommunalt eller industriellt avloppsvatten har
ett visst syrebehov, vilket orsakar en motsvarande
syreförbrukning i det vattendrag, vari avloppsvattnet
utsläppes. Detta syrebehov kan vara av tre skilda
slag, nämligen:

1) vissa lösta, huvudsakligen oorganiska ämnens
kemiska (omedelbara) syrebehov, i allmänhet fyllt till
97,5 % inom loppet av 1 dygn vid 20°C;2

2) de lösta och svävande organiska ämnenas
biokemiska syrebehov;

3) det sedimenterade bottenslammets biokemiska
syrebehov.

De lösta och svävande ämnena i ett visst
avloppsvatten förorsaka i det mottagande vattendraget en
momentan förorening. En framrinnande volymenhet
av vattendraget förorenas sålunda endast i det
ögonblick, då den passerar det betraktade avloppsvattnets
utloppspunkt, men icke senare. Den mottagna
föroreningen bortföres tillsammans med
utspädningsvattnet. Under transporten åstadkommer
föroreningen en syreförbrukning, och den härav uppkomna
variationen i vattendragets syrebrist kan beräknas
enligt Streeter och Phelps3.

Den förorening som åstadkommes av de sjunkande
ämnena är visserligen också momentan, men den får
en annan verkan, enär dessa ämnen tämligen snabbt
sedimentera och bilda avlagringar av bottenslam.
Detta bottenslam utgör en kvarliggande förorening,
som ihållande förbrukar det överströmmande
vattnets syre. En framrinnande volymenhet av vatten-

1 Uppsatsen har även varit publicerad i Sewage "Works
Journal, May 1941.

2 Streeter, "Measures of Natural Oxidation in Polluted
Streams. i. The Oxygen Demand Factor", Sewage Works
Journal, March 1935.

3 Streeter, "Measures of Natural Oxidation in Polluted
Streams. ii. The Reaeration Factor and Oxygen Balance",
Sewage Works Journal, May 1935.

draget utsättes sålunda under den tid den passerar
över en slamavlagring — men däremot icke senare •—
för en kraftig syreförbrukning från siam i alla stadier
av nedbrytning.

Någon beräkningsmetod, enligt vilken man kan
matematiskt fastställa syrebristens variation i ett
vattendrag med hänsyn även till bottenslammets
syreförbrukning, finnes oss veterligt icke framlagd. En
sådan metod är emellertid många gånger synnerligen
önskvärd. Vi ha fördenskull angripit problemet och
nått fram till nedanstående lösning.

Härledning av formel för syrebristens variation

Beräkningsmetoden grundar sig på att enligt
Streeter1 vid jämviktstillstånd i ett vattendrag
bottenslammet för varje tidsenhet förbrukar en
syre-mängd vilken är lika stor som den samtidigt tillförda
slammängden, uttryckt i biokemiskt syrebehov (BS).
På varje ställe längs en slamavlagring blir alltså
syreförbrukningens hastighet lika med
sedimenterings-hastigheten. Men detta betyder också, att om man
betraktar en framrinnande volymenhet i vattendraget,
kommer syreförbrukningen på grund av det avlagrade
bottenslammet att få samma förlopp som
sedimenteringen av sjunkslam, uttrycket i BS, ur denna
volymenhet.

I fig 1 representerar ytan OABT mellan den
godtyckliga kurvan AB

y—f{t) (i)

och abscissaxeln OT hela den slamniängd L„
uttryckt i BS, som sedimenterat ur en framrinnande
volymenhet från föroreningspunkten O till den punkt,
motsvarande strömningstiden T, då praktiskt taget
allt sjunkslam avlagrats.

1 Se not 2.

26 sept. 1942

121

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free