- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
124

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Tabell 1. Exempel på en del enkla bergartsstrukturer
Egenskaperna tillskrivas i denna översikt endast mineralkornen. De kunna antingen avse 1) alla i bergarten
förekommande mineral eller 2) endast någon eller några av mineralsorterna.

Egenskaperna avse:

I

Kornens inre byggnad 1
och därav föranledd
ytutbildning

Kornstorlek och
gradering

III

Kornformer

a) Orientering

IV Kornens anordning

r

b) Fördelning

c) Inbördes avstånd
(porer, sprickor)

Enhetliga:
Kristallina:
ex idiomorfa,
allotrimorfa

Amorfa:
I ex glasiga,
jordiga

Jämnkornig:
ex grovkornig,
medelkornig,
finkornig

O jämnkornig:

specialfall

porfyrisk

Avseende
diameterförhållanden :
ex likaxliga, resp
tavelformiga el
stängliga

Riktning slö s :
ex massformig,
filtstruktur

Avseende
sfärici-tet:

ex rundade,
kantiga

Riktning sToetonad:

parallella
ytor:

ex flasrig
avkyln.-struktur,

[ plant
skiffrig j eller

(krusigt,
flytstruktur

enkelriktad:
ex stänglig,
tvinnad

Avseende
kornstorleken :

Jämn
fördelning:

ex massformig,
filtstruktur

Ojämn
fördelning:

ex skiktstruktur

Avseende
kornform:

Jämn
fördelning:

ex massformig,
filtstruktur

Ojämn
fördelning,

vanlig hos de
rikt-ningsbetonade orienteringarna enl
IV a

Gasinneslut-

ningar:

ex blåsig struktur

Kontraktion:
ex miarolitisk
struktur (i
vissa graniter), [-kontraktions-sprickighet-]
{+kontraktions-
sprickighet+} (i
vissa
ytberg-arter)

Allmän dålig
korn-fogning beroende
t ex på olämplig
gradering och
kornform

Fördelad och ev
orienterad
fin-sprickighet av
olika orsaker ex
skiktsläppighet i
lerskiffrar
(krymp-ningsporositet)

niska egenskaper) grundläggande betydelse och
därför betecknas som "grundegenskaper". De äro
väsentliga för bergartens klassificering.

De tekniska egenskaperna utgöra dels
primäregenskaper, dels användningsegenskaper.
Primäregenskaperna bestämmas var för sig genom
reproducerbara provningsmetoder, standardiserade bl a med
avseende på påkänningar och angrepp. En bergarts
användbarhet för ett visst ändamål beror som regel
av en hel mängd mer eller mindre kända
primäregenskaper, vilka kunna läggas till grund för
bedömning av dess användningsegenskaper.

På grund av olika sammansättning och
bildningsförhållanden finnas en mångfald olika strukturtyper

Fig. 1. Anordning vid bestämning av elasticitetsmodulen hos
bergarter vid sammantryckning. Längdändringarna
bestämmas genom avläsning i kikare av vridningen på de små
speglarna, vilka äro synliga i figuren.

hos bergarterna. De s k magmabergarterna, dit
graniterna höra, hava bildats vid stelning av smält
bergartsmassa. Sedimentbergarterna däremot genom
anhopning och hårdnande av t e sand och lera. De
omvandlade bergarterna hava bl a genom mekanisk
knådning eller omkrossning och hoplänkning fått ett
fullständigt nytt utseende.

En systematisk sammanfattning av olika
strukturella egenskaper ger en föreställning om de många
kombinationer, som kunna komma ifråga vid
bestämning av en bergarts struktur, tabell 1. Här må nu
endast beröras några, som hava ett särskilt intresse
i detta sammanhang. Graniterna och många andra
magmabergarter äro vanligen i hög grad
massfor-miga. Kornfogningens fasthet kan dock vara mycket
olika, Ibland äro även dessa bergarter tydligt porösa.
Genom mineralens regelbundna orientering, eller
genom orienterad finsprickighet visa graniter även
mången gång utpräglade klovegenskaper, ehuru de
fortfarande till synes äro massformiga.

Vid andra strukturtyper, hos pressade, förskiffrade
bergarter t ex gnejser, kan orsaken till utpräglad
klyvbarhet huvudsakligen vara betingad av
mineralsorternas fördelning efter parallella ytor i bergarten.
Hos sandstenar däremot är kornstorleksfördelningen
en väsentlig orsak till skiktningen.

Sambandet mellan struktur och tekniska
egenskaper hos bergarter kan därför antingen gälla
strukturens inflytande på bergartens egenskaper i olika
riktningar inom densamma, eller olika strukturtypers
inflytande på dessa egenskaper hos bergarter av i
övrigt likartad sammansättning. Det är framför allt
på det förstnämnda området som en del vid Statens
provningsanstalt bedrivna arbeten under senare år
lämnat intressanta resultat.

124

26 sept. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free