Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 4. Elasticitetsmodul bestämd, dels vid sammantryckning av cylindrar, dels vid nedböjning av
prismor och dels ?ned ledning av böjnings sv ångning ar
Provkropparnas dimensioner: Cylindrar, höjdi= 10cm, diameter = 5,0 cm. Prismor 2 X 5 X ca 25 cm.
Bergart
E-modul bestämd vid
sammantryckning av
cylindrar
E-modul bestämd vid nedböjning av prismor
Volymvikt
kg/dm*
Cylindrar utborrade i
förhållande till bästa
klyvplan
a
□
Prismor uttagna i
förhållande till
klyv-plan
X
Prismor uttagna i
förhållande till
klyv-plan
r......
zama
E-modul bestämd med ledning
av böjningssvängningar på
prismor
Prismor uttagna i
förhållande till
klyvplan
’■PS
[-Påkännings-intervall-]
{+Påkännings-
intervall+}
E-modul
kg/cm2
[-Påkännings-j-]
{+Påkännings-
j+} intervall
E-modul
kg/cm2
[-Påkännings-intervall-]
{+Påkännings-
intervall+}
E-modul
kg/cm2
E-modul
kg/em2
Prismor uttagna i
förhållande till
klyvplan
E-modul
kg/cm2
Dioritgnejs 2,86 50—250 737 000 30—115 886 000 30—90 762 000 1 100 000 691 000
1 000—1 400 686 000
Diabas 2,93 50—250 986 000 30—115 928 000 30—90 1 151 000 1 000 000 920 000
1 000—1 500 961 000
Sandsten 2,62 50—250 473 000 30—115 491 000 30—90 470 000 600 000 499 000
1 000—1 500 560 000
Granit 2,63 50—250 400 000 30—60 448 000 30—60 338 000 511 000 372 000
1 000—1 500 646 000
Granit 2,64 50—250 502 000 30—60 363 000 30—60 403 000 507 000 524 000
1 000—1 300 659 000
Gnejsgranit 2,66 50—250 388 000 30—60 361 000 30—60 292 000 467 000 368 000
1 000—1 400 641 000
__l__i_i__i_i_i__
pisk granskning, visa båda hän på skillnader i
korn-fogningens fasthet.
I en del fall har en regelbundet uppträdande
fin-sprickighet hos vissa mineral kunnat påvisas som
orsak till abnormt låga hållfastheten De jämnt
fördelade kontraktionssprickorna, som vanligtvis
uppträda i porfyrer och basalter, nedsätta uppenbart
dessa bergarters hållfasthet.
Hos sådana bergarter i vilka tavelformiga och
stängliga mineral kunna förekomma, t ex diabaserna,
är det sedan gammalt känt, att ju mer förfiltad
strukturen är desto hållfastare blir bergarten.
Detsamma gäller måhända i ännu högre grad för
kohe-sionen i riktning parallell med stänglighetsstrukturen
hos en del i viss mån tvinnade eller flätade
bergarter, t ex asbestbergarter.
Genom omfattande, huvudsakligen utländska
undersökningar, har man även, som byrådirektör Nils
Royen framhållit i sin uppsats,1 lärt känna samband
mellan porernas utbildning i stenen och dess
beständighet mot vittring.
Vid tillgodogörandet av natursten är det av vikt
att ett för ändamålet förstklassigt material
produceras. Ju bättre orsakssammanhangen bliva utredda
mellan grundläggande, lätt bestämbara egenskaper
och stenens förmåga att fylla även högt ställda
tekniska anspråk, desto större möjligheter för
leverantören att tillhandahålla en sten av jämn kvalitet
och av just den sort som önskas. De svenska
stensorterna besitta i allmänhet mycket goda egenskaper.
Icke dess mindre behöver en sovring av materialet
mången gång göras så att varje lämplig bergart
användes för det ändamål vartill den bäst ägnar sig.
i Royen, N., Natursten till husbyggnader och skyddsrum.
Byggmästaren h 17, Stockholm 1942.
Kostnadsberä kn ing av sprängningsarbeten för i berg
insprängda fabriks- och förrådsru m m m
Några kommentarer till överingenjör Karl Rutbergs artikel i TT b 1942/6
Av civilingenjör MAGNUS SMEDBERG, Stockholm, LSTF
Inledning
I slutet av förra året publicerades i dagspressen
under tämligen uppseendeväckande rubriker ett
meddelande från Statens krisrevision om de statliga
sprängningsarbetena för försvarets räkning.
Krisrevisionens yttrande grundade sig på en
sakkunnigutredning, utförd av bl a överingenjör Karl Rutberg
i Stora Kopparbergs bergslags a.-b. och gick i stort
sett ut på att sprängningarna hade blivit 30—50 %
dyrare än nödvändigt samt att generella brister
vidlådde såväl planläggningen som utförandet.
De sakkunnigas kritik riktade sig synbarligen
närmast mot de olika statliga förvaltningar, som
fungerat som byggherrar vid arbetenas utlämnande på
128
26 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
