- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
131

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

knappast är för handen på en provisorisk arbetsplats
annat än i mycket gynnsamma fall. I
maskinutrustningen i gruvorna ingå normalt särskilt lämpliga
låga handlastningsvagnar, platåvagnar, framtippare
osv, en vagnpark som är tämligen okänd i
byggnadsfirmorna, där oftast de höga 3/4-m3-vagnarna
dominera. Då de låga norbergsvagnarna ha fasta
vagnskorgar, passa de ej för den på alla byggnadsplatser
vanliga lastningen direkt i lösa vagnskorgar med
efterföljande hissning i krän upp på underredena eller på
bilflak. Införandet av gruvvagnarna har visat sig
kunna medföra en sänkning av handlastarackordet
med inemot 1 kr/m3 men kräver i gengäld på grund
av vagnarnas begränsade användbarhet en relativt
hög avskrivning per arbete. Ett handlastarackord
under 3,75—4 kr/m3 vid en transportlängd intill 50 m
torde icke vara möjligt vid här behandlade
tunnelsprängningar, och går man till grovarbetarprislistan
för vanlig sprängning eller skyddsrumsarbeten, blir
priset knappast under 5 kr/m3.

Rutberg inför i "dubbla-gruvkalkylen"
maskinlastning för samtliga areor och genomför en
kostnadsberäkning för dylikt arbete. Övergången till
maskinlastning betingas i första hand av kravet på stor
utlastningskapacitet samt i andra hand av de höga
lönekostnaderna. Utan att gå in på varje detalj i Rutbergs
beräkningar skall här framdragas ett fall vid
grävmaskinslastning, vilket nog är typiskt för de problem som
möta vid dessa sprängningar. Ett mycket stort antal
förrådsrum ha en höjd av ca 2,5 m i anfanget och 3,5
m i hjässan och äro dessutom tämligen breda. Någon
grävmaskin som går in under den takhöjden finnes
icke, varav följer en ombyggnad för 5 000—6 000 kr.
Är maskinens kapacitet i dagen 10 m3/tim eller 65—75
m3/skift, minskas den i de trånga utrymmena till
40—50 m3/skift men fordrar minst samma bemanning,
underhåll och avskrivning. Dessutom måste remsorna
närmast bergväggarna handlämpas fram, då skopan ej
kan nå in under den låga anfangshöjden.
Maskinlastningens enda berättigande blir därför i många
fall kravet på hög utlastningskapacitet.

övriga arbets- och materialkostnader, säger
Rutberg, kunna hämtas ur Jernkontorets annaler år 1938,
sid 490, samt anför i tab IV siffror över
kompressorskötsel, borrvässning, olja, smideskol, borrstål,
borrmaskinsdelar, slangar och rör. De anförda siffrorna
stämma bra utom beträffande olja och smideskol (alt.
elkraft till elektriska borrsmedjor), där värdet 1 öre
per borrmeter bör 10-dubblas samt beträffande posten
rör och slangar, vilken bör fördubblas på grund av
det kraftiga slitaget och undefrhållet på de med
nödvändighet högst provisoriskt uppslängda ledningarna
samt de många förflyttningarna av tillgängliga
slangar till nya sprängställen vid varje skiftbyte. Utöver
dessa poster införas i tab IX i klump posterna
"övriga arbeten" — 1 kr/m3 och "övrig material" — 0,50
kr/m3. De äro givetvis möjliga i gynnsamma och
enkla fall. De skola emellertid täcka bl a följande
kostnader (mera härom längre fram), nämligen:
övertid, index, skiftgångstillägg, ev dagtraktamenten till
grävmaskinister m fi, samtliga montage- och
demon-tagekostnader för kompressorer, klockor, luft-,
vatten-, kraft- och belysningsledningar, div träarbete
(borrvagnar, fördämningar osv), varmhållning,
renhållning, snöröjning, första avröjning av
arbetsplatsen, anläggning av prov. vägar, maskering av d:o

samt av tippar, efterstädning, länshållning,
borrtransporter, rälsläggning osv. Vidare kunna sådana
poster tillkomma som marketenteri och arbetarbaracker,
vilka många gånger lämna underskott. Med hänsyn
till inredningsarbetena samt lagring av bl a
ammunition eller bensin ingå i kontraktspriset normalt en
finskrotning av tak och väggar samt en
detaljrensning av bergbotten kombinerad med vattenspolning
som torde vara okänd vid gruvdrift.

Materialposten kan även stegras avsevärt speciellt
genom att den elektriska materielen på en
provisorisk arbetsplats med sina efterskjutningar för
renskrotning och rörgravar m m oavbrutet måste
förnyas och underhållas och ändå knappast har mer än
skrotvärdet efter den korta byggnadstid som normalt
stipulerats. Enbart glödlampskontot tenderar mot
0,10 kr/m3.

Kostnaden för elektrisk kraft synes vara väl
beräknad. För försvarssprängningar av hittills känd
omfattning och utformning synes statistiken med
säkerhet utvisa ett effektbehov av 18—20 kWh/m3.
Däremot varierar ju kraftpriset avsevärt.

Kostnader som bero av arbetsplatsens läge

Rutberg har i fortsättning genomfört ett antal
teoretiska kalkyler över de fasta kostnaderna för prov.
anläggningar, installationer, maskinhyror,
arbetsledning, försäkringar, semester, sjukvård, utfrakt,
frakter m m vid anläggningar av olika storlek samt
översatt dessa kostnader i kr/m3 och fört in dessa som
fixa poster i summakalkylen. Mot denna
hopblandning bör en bestämd protest avgivas. Enligt tab XV
utgöra de nu nämnda kostnaderna ända upp till 50 %
av totalkostnaden (exkl. centraladministration och
vinst). Även om de av Rutberg anförda siffrorna
under vissa givna förutsättningar äro fullt riktiga
och kanske t o m i många fall fullt tillämpliga med
god marginal synes det mera logiskt att icke binda
sig vid de i tabellerna angivna siffrorna i form av
tämligen fixa à-priser. Det kan dock icke vara
likgiltigt ur kostnadssynpunkt om sprängningen
förlägges till en bergknalle vid ett större samhälle på
västra stambanan eller uppe i Karesuando, för att nu
överdriva något. I sistnämnda fallet kräves först och
främst ett omfattande förråd med förrådspersonal,
som kan möta alla de krav, som det annars skulle
ta dagar att tillfredsställa genom rekvisition från
leveranscentra. Vidare måste arbetsplatsen vara
ordentligt självförsörjande med verkstad och smedja
med tillhörande verkstadsmaskiner, svetsaggregat osv
samt personal.

Uttransporten beräknas enl tab XIV till 2 kr/m3
vid en väglängd av 500 m men kan givetvis lika
gärna bli 4 kr/m3 om sträckan tredubblas.

Startkostnaderna bli högst olika om arbetet skall
påbörjas i november—december med snö och tjäle vid
montagearbetena och borrning i tunnelpåslagen i
sådan kyla, att spolvattnet fryser i borren eller om
starten förlägges till april—maj, så att man hunnit in i
det frostsäkra berget före nästa vinter.

På sista sidan i sin artikel ansluter sig Rutberg
också påtagligen till dessa synpunkter och förordar
en principiell uppdelning av kostnaderna redan vid
anbudsgivningen. Genom de lokala faktorernas spel
lönar det sig därför icke att försöka diskutera
sådana poster som anläggning av tillfartsvägar, provi-

26 sept. 1942

131

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free