- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
132

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

sorisk kraftförsörjning i de fall byggherren ej ordnat
kraftleverans till arbetsplatsen, vattenförsörjning
genom anläggning av dammar, pumphus osv. I det
följande skall istället upptagas till behandling ett antal
kostnader, som icke erhållit något direkt
omnämnande i Rutbergs artikel.

I kostnadstablåerna finnes ingen post för
index-tillägg, skriftgångstillägg och övertidstillägg. Enbart
indextillägget har sedan hösten 1940 stigit med 0,24
kr/tim, vilket betyder cirka 1 kr/nr.
Skiftgångstillägget utgår vanligen med 15 % på timpenningen mellan
kl 1800 och 0600, dvs med cirka 5 % på all tid.
Utföres arbetet på 3-skift tillkomma de förluster, som
uppstå genom att arbetarna endast arbeta 71/» timmar
per skift, varjämte skjutning ju måste företagas vid
minst ett av skiftsluten, varigenom påföljande skift
ofta måste vänta en eller flera timmar, innan
utväd-ring skett, varvid lagen många gånger ej kunna
nyttjas fullt produktivt. Genom 3-skiftsgången ökas
alltså lönekostnaderna med minst 10 %. Ovannämnda
belopp äro kanske var för sig icke så stora men
tillsammantagna uppgå de dock till mycket stora
summor. Som exempel kan nämnas, att en av de ledande
ingenjörerna inom en större entreprenadfirma
häromdagen meddelade, att om Grov- och
fabriksarbetareförbundets avtal skulle tillämpas på deras arbetsplats
istället för avtal med Väg- och
vattenbyggnadsarbetarförbundet (entreprenaden uppgick till ca 3,5
millioner kr) skulle det inneburit en kostnadsökning av
ca 500 000 kr i fall övertidstillägg istället för
skiftgångstillägg måste tillämpas enligt det förstnämnda
avtalet. Siffran förefaller hög men visar i varje fall
storleksordningen av de belopp det rör sig om. Bland
dessa tillägg måste man även medtaga reseersättning
och dagtraktamenten till entreprenörernas
"staman-ställda": kompressormaskinister, grävmaskinister

0 dyl specialarbetare.

Ett särskilt kännbart övertidstillägg utgör det
100 %-tillägg, som snart sagt varje söndag måste
utbetalas för reparation och översyn av maskiner samt
för omläggning och förlängning av ledningar till följd
av att kontrakten fordra sådan forcering på
vardagarna av sprängningsarbetena, att frivilliga
stillestånd äro tämligen uteslutna. Genom skiftbyte måste
dessutom lastarlagen varannan söndag göra fullt
skift, nämligen de veckor då borrarna skjutit på
lördag kväll och skola tillträda på nytt på måndag
morgon.

Sprängtippen efter en sprängning på 50 000 m3
täcker ofta en yta av mera än 10 000 m2, som jämlikt
kontraktet skall maskeras genom att
’’matjordsbeklädas, besås och planteras". Var få matjord ifrån och
till vilket pris?

Renskrotningen blir vid förråd för militära
ändamål ytterst omfattande. Från sakkunnigt håll har
anförts siffrorna 0.25—0,50 kr per totalt uttagen m3
bergvolym för fast resp mindre gott berg som
normalkostnad för skrotning. Vid en sprängning i tämligen
enastående gott berg uppgingo skrotningskostnaderna
för av yrkesskyddsmyndigheterna godkänt arbete till
0,20 kr/m3 varpå särskild, av byggherren utsedd
sakkunnig beordrade skrotningar för ytterligare nära

1 kr/m3. Vad kostar då en dylik skrotning i sämre
berg? Kostnaderna måste i varje fall in i anbudet.

Då förrådstunnlarna som regel äro breda och låga

kommer en onormalt stor golvyta på varje utsprängd
m3. Enär golven skola finsprängas i mycket svaga
lutningar för kommande golvbeläggningar, samt inga
gaddar få sticka fram längs väggarna, där
dräneringsrören skola läggas bli arbetskostnaderna för
finjustering av golven räknat per m3 berg avsevärda.
Härtill kan ju invändas, att man kan borra på den säkra
sidan, men då golven i många fall skola renskrapas
och sedan återfyllas med dränerande skärv till viss
angiven plushöj d ökas i så fall istället detta arbete,
varjämte betongåtgången och formytan till socklarna
kan bli fördubblad. Tvärsektionen inverkar även
oförmånligt på sprängnings- och
skrotningskostnaderna, därigenom att löpmeter omkrets per m3 blir
större än normalt.

Skall man spränga en tunnel om cirka 25 m2 och
har att välja på måtten (bredd X höjd) 3 X 8 m,
4X6 m, 5 X 5 m och 6 X 4 m torde det vara säkert,
att de båda mellersta värdena äro gynnsammare och
därmed billigare än de andra, då utborrningen kan
ske i en uppställning från sula och lätt borrvagn i
en våning, varjämte ovan angivna faktorer (m2
golvyta och lpm omkrets per m3 berg) tendera mot
praktiska minimivärden.

Även anläggningens planform har stor betydelse
för de slutliga kostnaderna. Vanligen skall man nå
och utlasta stora fabriks- och förrådslokaler genom
små, i skarpa sick-sack gående orter om 5—10 m2
area. Dessa medge icke införandet av grävmaskiner
och bilar med mindre än att entreprenören spränger
dem större och sedan låter gjuta igen dem på egen
bekostnad. Då de stora massorna äro åtkomliga först
sedan några få och små (och ibland långa) orter
klarats tvingas man ofta till en oekonomisk forcering
av orterna för att medhinna arbetet inom den hårt
pressade leveranstiden eller också räkna med
förseningsböter, vilket i båda fallen betyder höjt anbud.
Avsevärda belopp torde kunna insparas om
anläggningarna utformas även med hänsyn till
sprängningsarbetet och ej enbart till deras framtida användning.

På detta sätt kan man fortsätta att penetrera detalj
efter detalj. Avsikten med denna artikel var, såsom
inledningsvis omnämndes, emellertid i huvudsak att
visa att även andra priser än de av Rutberg angivna
kunna ha fullt fog för sig.

I Rutbergs artikel förekommer på de allra sista
raderna några förslag som inte böra få stå helt utan
kommentar.

Sålunda föreslås anbudsgivare vara skyldig att
lämna förteckning över disponibla maskiner. Detta
torde sakna större värde för byggherren att veta,
såvida han icke infordrat offert från direkt "svaga"
firmor. För det andra vet anbudsgivaren ofta icke
själv hur t e utlastningen och uttransporten i detalj
skall ordnas, då den korta anbudstiden icke medger
allt för ingående studium av hithörande frågor. För
det tredje förekommer en relativt omfattande
utlåning av inventarier mellan de olika firmorna, resp
städernas gatuförvaltningar eller vattenfallsstyrelsens
byggnadsförråd. Även AB Atlas Diesel uthyr ju i
stor omfattning tryckluftsmateriel. Har byggherren
icke större förtroende till anbudsgivarens goda vilja
och förmåga att anskaffa erforderlig utrustning bör
en dylik firma icke tillfrågas, ty då kan det ju ändå
brista på hundra andra ställen.

132

26 sept. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free